Ordlista för ventilationsrengöring och service

Självdrag är ventilation utan fläktar, där varm luft stiger och drar ut genom kanaler medan kall uteluft sugs in genom otätheter och ventiler.

F-system är mekanisk ventilation som suger ut frånluft med en fläkt, medan ny tilluft kommer in genom ventiler eller otätheter utan att förvärmas.

FT-system är mekanisk ventilation med både till- och frånluftsfläkt, men utan värmeväxlare, till skillnad från FTX.

FTX-system är mekanisk ventilation med både till- och frånluft samt en värmeväxlare som återvinner värmen ur den utgående luften.

FX-system är mekanisk frånluftsventilation med en värmepump eller värmeväxlare som återvinner värme, men utan mekanisk tilluft till varje rum.

Balanserad ventilation betyder att lika mycket luft tillförs som tas bort, vilket förhindrar både undertryck och övertryck i huset.

Undertryck uppstår när mer luft sugs ut ur huset än vad som kommer in, vilket kan dra in kall luft, fukt eller radon genom otätheter.

Övertryck uppstår när mer luft tillförs huset än vad som förs bort, vilket kan pressa fuktig inneluft ut i väggar och vindsutrymmen.

Hybridventilation är ett system som normalt drivs av självdrag men som har en fläkt som startar automatiskt när drivkraften inte räcker till.

Decentraliserad ventilation använder ett litet aggregat per rum istället för ett centralt aggregat med kanaler till hela bostaden.

En frånluftsvärmepump tar vara på värmen i den utgående inomhusluften och använder den till tappvarmvatten eller husets värmesystem, som ett alternativ till FTX.

Ett ventilationsaggregat är den samlade enhet med fläktar, filter och i förekommande fall värmeväxlare som driver ett mekaniskt ventilationssystem.

CAV-system håller ett fast, förinställt luftflöde dygnet runt, oavsett hur många personer som faktiskt vistas i lokalen.

VAV-system reglerar luftflödet efter det verkliga behovet i varje zon, oftast styrt av sensorer för koldioxid, temperatur eller rörelse.

Behovsstyrd ventilation anpassar luftflödet efter faktiska mätvärden i rummet, som koldioxidhalt, fukt eller rörelse, istället för att köra på ett fast schema.

Mekanisk ventilation är samlingsnamnet för system som drivs av fläktar, som F-, FT-, FTX- och FX-system, till skillnad från självdrag som drivs av temperaturskillnader.

Naturlig ventilation är samlingsnamnet för system som drivs utan fläktar, som självdrag och den fläktassisterade varianten hybridventilation.

Återluft är inomhusluft som leds tillbaka in i ventilationssystemet istället för att föras bort helt, ofta blandad med ny uteluft för att spara energi.

Allmänventilation är den ventilation som förser hela ett rum eller en lokal med luft, till skillnad från punktutsug som bara fångar föroreningar vid källan.

Centralventilation samlar hela byggnadens till- och frånluft i ett gemensamt aggregat, i motsats till decentraliserad ventilation med en enhet per rum.

Överluft är luft som medvetet leds mellan rum inifrån en bostad, till exempel från sovrum till badrum via en spalt under dörren, innan frånluftsfläkten för ut den.

Vindsventilation är den passiva luftväxling som håller en kall, oisolerad vind ventilerad genom springor vid takfot och nock, utan fläktar, för att föra bort fukt underifrån innan den hinner kondensera.

Grundventilation är det kontinuerliga basflöde ett ventilationssystem alltid kör på, till skillnad från forcering som är en tillfällig höjning av flödet vid extra belastning.

Fuktstyrd ventilation låter en fuktgivare, snarare än ett tidur eller en koldioxidsensor, avgöra när fläkten ska öka farten, vanligast i badrumsfläktar och enklare frånluftssystem.

Krypgrundsventilation är fläktstyrd utsugning av luft ur krypgrunden, ett sätt att sänka fuktigheten och minska risken för mögel och röta i bjälklaget ovanför.

Restaurangventilation balanserar den kraftiga frånluften från en köksfläkt med tillräcklig tilluft, så att köket inte drar in kall luft och lukt genom dörrar och entré.

Källarventilation hanterar ett utrymme med mer markkontakt och ofta sämre luftväxling än våningarna ovanför, vilket gör källaren särskilt känslig för fukt och radon.

Kompensationsventilation är tillförsel av ersättningsluft som balanserar ett kraftigt utsug, till exempel en köksfläkt, så att bostaden inte får för lågt tryck.

Koldioxidstyrd ventilation ökar luftflödet automatiskt när koldioxidhalten stiger, ett sätt att anpassa ventilationen efter hur många som faktiskt vistas i rummet.

Luftomsättning anger hur många gånger per timme all luft i ett rum byts ut, och är ett mått på hur effektivt ventilationen fungerar.

m³/h, kubikmeter per timme, är det vanligaste måttet på ett ventilationsaggregats luftflöde i svenska produktblad och driftkort.

l/s, liter per sekund, är det mått Boverkets byggregler använder för minimikrav på uteluftsflöde per kvadratmeter bostadsyta.

SFP-talet mäter hur mycket el ett ventilationssystems fläktar drar i förhållande till luftflödet, ju lägre tal desto mer energieffektivt.

dB(A) är måttet på ljudnivå från fläktar och don, viktat efter hur känsligt det mänskliga örat är för olika frekvenser.

Bq/m³ mäter radonhalten i inomhusluft, och Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde för en bostad är en årsmedelhalt på 200 Bq/m³.

Koldioxidhalten i ppm visar hur mycket utandad luft som ansamlats i ett rum, och är ett vanligt mått på om ventilationen räcker till.

Relativ luftfuktighet anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan bära vid den aktuella temperaturen.

Verkningsgrad anger hur stor andel av värmen i frånluften ett FTX-aggregats värmeväxlare lyckas föra över till den nya tilluften.

Tryckfall, mätt i pascal, beskriver hur mycket motstånd luften möter på väg genom kanaler, filter och don i ett ventilationssystem.

Daggpunkten är den temperatur luften måste kylas till för att vattenångan i den ska bli till kondens.

Luftflöde är mängden luft som passerar en punkt i systemet per tidsenhet, oftast angivet i kubikmeter per timme eller liter per sekund.

Fuktkvoten anger hur mycket vatten ett material, oftast trä, innehåller i förhållande till sin torra vikt, uttryckt i procent.

Ljudklass är en gradering, oftast A till D enligt svensk standard, av hur mycket ljud som får höras i en bostad från installationer som ventilation.

Lufthastighet anger hur snabbt luften rör sig genom ett don, en kanal eller ett rum, mätt i meter per sekund, och är avgörande för både ljud och upplevd drag.

PM2,5 är ett mått på halten små partiklar i luften, mindre än 2,5 mikrometer i diameter, som kan tränga djupt ner i lungorna.

Kanalläckage är luft som läcker ut genom otäta skarvar och anslutningar i ventilationskanalerna innan den når rummet den var tänkt för, klassat i fyra täthetsklasser från A till D.

Tilluftstemperatur är temperaturen på luften som ventilationssystemet blåser in i ett rum, ofta något lägre än rumstemperaturen för att undvika kallras.

Filterklass anger hur effektivt ett ventilationsfilter fångar partiklar, sedan 2018 enligt standarden ISO 16890 med grupperna Grov, ePM10, ePM2,5 och ePM1.

Fuktproduktion är den mängd vattenånga, oftast i liter per dygn, som ett hushåll tillför inomhusluften genom andning, dusch, matlagning och tvätt.

Kanaldimensionen är ventilationskanalens tvärsnittsarea eller diameter, vald efter det luftflöde som ska passera utan att lufthastigheten blir för hög.

Ventilationseffektivitet visar hur väl tilluften faktiskt når och spolar ut föroreningar i vistelsezonen, till skillnad från luftomsättningen som bara mäter det totala flödet.

Fri area är den faktiska öppningsyta luften kan passera genom i ett don eller galler, och avgör tillsammans med lufthastigheten hur mycket flöde och ljud som uppstår.

Kolmonoxidhalten anger koncentrationen av den luktfria, giftiga gasen kolmonoxid i luften, mätt i miljondelar (ppm), och styr bland annat ventilationen i garage.

Filteryta är filtrets faktiska, veckade area i kvadratmeter, inte filterhusets yttermått, och avgör hur mycket motstånd filtret ger vid ett visst luftflöde.

Luftkvalitetsklass är en standardiserad indelning av hur ren inomhusluften eller tilluften ska vara, från hög klass med mycket ren luft till lägre klasser med större tolerans för föroreningar.

PM10 är ett mått på halten partiklar i luften som är mindre än tio mikrometer, en storlek som är tillräckligt liten för att andas in men grövre än de allra minsta PM2,5-partiklarna.

Fläktkurvan visar hur mycket luft en fläkt orkar flytta vid olika mottryck, och används för att välja en fläkt som klarar just det aktuella kanalsystemets tryckfall.

Tilluftsventilen är öppningen, oftast vid fönster eller i vägg, där ny uteluft kommer in i ett rum.

Frånluftsventilen sitter i kök, badrum eller tvättstuga och för bort använd, fuktig inomhusluft från bostaden.

Imkanalen leder bort matos och fett från spisfläkten, och behöver rengöras regelbundet för att inte bli en brandrisk.

Kanalisolering dämpar ljud och förhindrar kondens genom att isolera ventilationskanaler mot omgivande temperaturskillnader.

Ventilationsdon är samlingsnamnet för de synliga gallren och ventilerna där luft kommer in i eller lämnar ett rum.

Värmeväxlaren är den del av ett FTX-aggregat som för över värme från frånluften till den nya tilluften, utan att blanda de två luftflödena.

Den roterande värmeväxlaren är ett snurrande hjul som för över både värme och fukt mellan från- och tilluft i ett FTX-aggregat.

Plattvärmeväxlaren för över värme mellan från- och tilluft genom tunna, tätt packade plattor, helt utan rörliga delar.

Injusteringsspjället är en ställbar plåt inuti kanalen som används för att fördela rätt luftflöde till varje don i ett ventilationssystem.

Brandspjället stänger automatiskt vid brand för att hindra att eld och rök sprids genom ventilationskanalerna mellan brandceller.

Ljuddämparen monteras i ventilationskanalen för att minska ljudet från fläkt och aggregat innan luften når sovrum och vardagsrum.

Grovfiltret är det första filtersteget i ett FTX-aggregat och fångar upp större partiklar som löv, insekter och grövre damm.

Finfiltret sitter efter grovfiltret och fångar mindre partiklar som pollen och sot innan luften når värmeväxlaren och rummen.

Bypassfunktionen leder tilluften förbi FTX-aggregatets värmeväxlare, oftast för att undvika onödig uppvärmning av luften på sommaren.

En eftervärmare är ett värmebatteri i FTX-aggregatet som värmer tilluften ytterligare när värmeväxlaren ensam inte räcker till.

En kanalfläkt monteras inuti ett ventilationsschakt eller en kanal, till skillnad från en fläkt inbyggd i ett aggregat eller ett don.

En ventilationshuv sitter där en kanal mynnar ut mot det fria, på tak eller vägg, och hindrar regn och skräp från att komma in samtidigt som luften kan passera fritt.

En spjällmotor, eller ställdon, öppnar och stänger ett spjäll automatiskt utifrån signaler från ventilationssystemets styrning.

Kondensavloppet leder bort det vatten som bildas när fuktig luft kyls i ett FTX-aggregats värmeväxlare.

Ett backspjäll släpper luft i endast en riktning i en kanal och förhindrar att luft eller lukt strömmar baklänges när fläkten inte är igång.

En fuktmätare mäter fuktkvoten i ett material eller den relativa luftfuktigheten i rumsluften, beroende på modell.

Ångspärren är ett tätskikt, oftast en plastfolie, som hindrar fuktig inomhusluft från att tränga ut i väggar, tak eller golv och kondensera mot en kall yta.

Punktutsug fångar upp föroreningar, som damm, rök, ångor eller gaser, direkt vid källan innan de hinner sprida sig i hela lokalen.

Tilluftsfläkten trycker in ny, filtrerad uteluft i bostaden eller lokalen och används i FT- och FTX-system tillsammans med en separat frånluftsfläkt.

Frånluftsfläkten suger ut använd inomhusluft från kök, badrum och tvättstuga, antingen som en fristående enhet eller kopplad till ett centralt fläktrum.

En takfläkt är en frånluftsfläkt monterad på taket eller vinden som samlar in luft från flera lägenheter eller utrymmen via ett gemensamt kanalsystem.

Pollenfilter är finfilter med tätare struktur som fångar upp pollen och andra små partiklar i tilluften innan den når bostaden.

Filterhuset är den ram eller kassett som håller filtret på plats i aggregatet eller kanalen och ser till att all luft tvingas passera genom filtermaterialet.

Friskluftsintaget är öppningen i fasad eller på tak där ett ventilationsaggregat hämtar ny uteluft, oftast skyddad av ett galler och ett grovfilter.

Styrsystemet, eller reglercentralen, är ventilationsaggregatets hjärna: det samlar signaler från givare och styr fläktar, spjäll, eftervärmaren och bypass-funktionen efter inställda värden.

En givare mäter en egenskap i luften, som koldioxidhalt, luftfuktighet, temperatur eller rörelse, och skickar signalen vidare till styrsystemet som reglerar flödet efter den.

En tryckvakt är en enkel komponent som larmar eller stänger av ett system när trycket i en kanal eller ett rum avviker för mycket från ett inställt värde.

Ett återluftsspjäll styr hur stor andel av frånluften som blandas tillbaka in i tilluften som återluft, istället för att ventileras bort helt.

Kanalnätet är hela systemet av rör och kanaler som leder luft mellan aggregatet och varje rum, och dess utformning avgör hur mycket tryckfall och läckage systemet får.

En avfuktare drar ut fukt ur luften genom att kyla den förbi daggpunkten så att vattnet kondenserar, och används ofta i källare och krypgrunder där ventilation ensam inte räcker.

En fuktavskiljare sitter vid uteluftsintaget på ett ventilationsaggregat och fångar upp regn och snö innan de når filter och fläkt.

En fuktindikator är en enkel, ofta färgskiftande mätare eller sticka som visuellt visar om ett utrymme har för hög fukthalt, till skillnad från en digital fuktmätares exakta mätvärde.

UV-filter, eller UV-ljus, monteras i ventilationsaggregatet för att bryta ner mikroorganismer på filter och värmeväxlare med ultraviolett ljus, som ett komplement till vanlig filtrering.

En EC-motor är en elektroniskt kommuterad fläktmotor som är betydligt effektivare än en vanlig AC-motor, särskilt vid deldrift långt under maxvarvtal.

En kanalgenomföring är platsen där en ventilationskanal passerar genom en brandcellsgräns, och måste tätas så att branden inte följer med kanalen till nästa brandcell.

En termohygrometer mäter både temperatur och relativ luftfuktighet i inomhusluften, till skillnad från en fuktmätare som mäter fuktkvoten i ett fast material som trä eller betong.

Ett vattenlås på ventilationsaggregatets kondensavlopp håller kvar en liten mängd vatten som spärr mot dålig lukt och luft som annars skulle kunna sugas tillbaka in i systemet.

Ett avstängningsspjäll stänger manuellt av luftflödet i en enskild kanalsträcka, till exempel vid service eller ombyggnad, utan att påverka resten av ventilationssystemet.

En renslucka är en öppningsbar lucka i en ventilationskanal som gör det möjligt att komma åt och rengöra kanalen invändigt.

En brandmanschett tätar runt ett rör eller en kabel som går igenom en brandcellsskiljande vägg eller bjälklag, och sväller vid värme så att öppningen försluts.

En kanalrökdetektor sitter inuti en ventilationskanal och larmar vid rök, oftast för att stänga spjäll och stoppa fläktar innan branden hinner sprida sig via kanalsystemet.

Tallriksventilen är den runda, justerbara luftventilen med en rörlig tallrik som är vanligast för både till- och frånluft i svenska bostäder.

En kanalböj är en riktningsändring i ventilationskanalen som ökar tryckfallet och kan ge turbulensljud, särskilt om böjen är skarp.

En kanalavgrening är punkten där en ventilationskanal delas i två eller flera, och rätt dimensionerad avgör att flödet fördelas jämnt mellan grenarna.

Jetfläktar driver luft i en riktad stråle genom ett garage eller en parkeringsanläggning utan heltäckande kanalsystem, och styrs ofta av CO-givare.

En överströmningsventil är ett don, oftast i eller ovanför en dörr, som låter luft strömma mellan två rum utan egen kanal fram till fläkten.

Fläkthjulet är den roterande delen inuti en fläkt som sätter luften i rörelse, och dess utformning avgör hur mycket luft och tryck fläkten klarar av.

Frysskyddet i ett FTX-aggregat hindrar fukten i frånluften från att frysa till is inne i värmeväxlaren under kalla vintrar, innan isen hinner strypa hela luftflödet.

En kanalvärmare är ett värmeelement monterat direkt i ventilationskanalen, som värmer luften utanför själva aggregatet, till skillnad från en eftervärmare inbyggd i ett FTX-aggregat.

OVK, obligatorisk ventilationskontroll, är en lagstadgad besiktning av ventilationssystemets funktion i de flesta byggnader utom vanliga småhus.

En certifierad kontrollant är den enda som får utföra en giltig OVK-besiktning, med behörighet anpassad efter byggnadens typ och storlek.

BBR är Boverkets byggregler, som bland annat sätter minimikrav på luftflöde, ljudnivå och energiprestanda för ventilation i nya byggnader.

Radongränsvärdet är Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde på 200 Bq/m³ som årsmedelhalt för radon i inomhusluft.

ROT-avdraget är en skattereduktion på 30 procent av arbetskostnaden för renovering och ombyggnad i en privatbostad, max 50 000 kr per person och år 2026.

Egenkontroll är fastighetsägarens eget löpande ansvar att kontrollera att ventilationssystemet fungerar mellan de återkommande OVK-besiktningarna.

En anmärkning är en brist som en certifierad kontrollant noterar i protokollet vid en OVK-besiktning och som fastighetsägaren måste åtgärda.

Ett föreläggande är kommunens formella krav på att en fastighetsägare ska åtgärda en brist, till exempel en anmärkning från OVK, inom en viss tid.

Energideklarationen redovisar en byggnads energianvändning och är obligatorisk vid försäljning av de flesta byggnader, med en giltighetstid på tio år.

Konsumenttjänstlagen skyddar privatpersoner som köper arbete på sin fastighet, till exempel en ventilationsinstallation, och kan aldrig avtalas bort av företaget.

Byggnadsnämnden är kommunens instans för bygglov, förhandsbesked, startbesked och tillsyn enligt plan- och bygglagen, och den som avgör om en åtgärd får påbörjas.

Boverket är den statliga myndigheten för samhällsplanering och byggande, och det är Boverket som tar fram BBR.

Kontrollrapporten är dokumentet en certifierad kontrollant fyller i vid OVK och skickar till byggnadsnämnden, med besiktningens resultat och eventuella anmärkningar.

Konsumentköplagen reglerar köp av varor, till exempel ett ventilationsaggregat i sig, medan konsumenttjänstlagen istället gäller själva installations- eller servicearbetet.

Avhjälpande är entreprenörens rätt och skyldighet att först försöka rätta till ett fel utan kostnad för kunden, innan andra påföljder som prisavdrag eller hävning blir aktuella.

Ansvarstid är den totala period, normalt tio år från godkänd entreprenad enligt AB 04 och ABT 06, som en entreprenör svarar för fel i sitt arbete, där garantitiden bara är den första delen.

Reklamationsrätt är rätten som konsument att klaga på ett fel och kräva att det åtgärdas, med en tidsgräns som beror på om felet gäller en vara eller ett arbete på en fastighet.

Hantverkarformuläret är ett standardavtal, framtaget av Konsumentverket tillsammans med branschorganisationer, avsett för mindre reparations- och ombyggnadsjobb där en privatperson anlitar en hantverkare.

Konsumentverket är den statliga myndighet som bevakar konsumenternas rättigheter, bland annat genom att ta fram vägledning kring konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen tillsammans med branschen.

Injusteringsprotokollet dokumenterar de uppmätta luftflödena efter en injustering, don för don, och är beställarens bevis på att systemet faktiskt levererar det avsedda flödet.

Allmänna reklamationsnämnden, ARN, prövar tvister mellan konsumenter och företag utan att gå till domstol, till exempel när en kund och en ventilationsfirma inte kommer överens efter en reklamation.

Ansvarsförsäkring täcker person- och sakskador som en entreprenör orsakar tredje part under ett arbete, till skillnad från en allriskförsäkring som gäller entreprenörens eget arbete och material.

CE-märkning visar att en tillverkare intygar att en produkt, till exempel ett FTX-aggregat, uppfyller de EU-krav som gäller för produkttypen innan den säljs inom EU och EES.

Skatteverket administrerar ROT-avdraget genom att betala ut skattereduktionen direkt till ventilationsfirman, och kan i efterhand granska eller kräva tillbaka felaktigt utbetalda belopp.

Ångerrätten ger en konsument 14 dagar att ångra ett köp som gjorts på distans, till exempel via en hemsida, men går förlorad för en tjänst som redan är utförd med kundens uttryckliga samtycke.

Kondens uppstår när fuktig luft möter en tillräckligt kall yta för att vattenångan ska övergå till vätska, som på ett kallt fönster.

Kallras är den kalla luft som sjunker längs golv och väggar från fönster eller feljusterade ventiler och upplevs som drag.

Injustering är arbetet att mäta och ställa in ett ventilationssystems flöden så att varje rum får rätt mängd luft.

Mögel är mikroskopiska svampar som växer på fuktiga ytor och som kan börja etablera sig inom några veckor vid rätt temperatur och luftfuktighet.

Radon är en osynlig, luktfri radioaktiv gas som bildas naturligt i mark och vissa byggmaterial och som kan tränga in i inomhusluften.

VOC står för flyktiga organiska föreningar, kemiska ämnen som avges som gas från till exempel byggmaterial och möbler och som kan påverka inomhusluften.

Korsdrag är ett märkbart luftflöde genom en bostad som uppstår när luft strömmar in och ut genom otätheter i motsatta ändar, till exempel dörrar eller fönster.

Krypgrunden är ett lågt utrymme mellan marken och bostadens golvbjälklag, vanlig i svenska villor, och särskilt känslig för fukt eftersom den ligger i direkt kontakt med marken.

Fuktsäkerhet är det systematiska arbetet med att förebygga fuktskador i en byggnad, från projektering och produktion till hur huset används och underhålls.

Sjuka hus-syndromet beskriver när personer i en specifik byggnad återkommande får besvär som huvudvärk, trötthet, irriterade slemhinnor och koncentrationssvårigheter, utan att en enskild orsak kan pekas ut.

Termisk komfort är hur behagligt inneklimatet upplevs utifrån en kombination av lufttemperatur, drag, luftfuktighet och strålningsvärme från omgivande ytor.

Luftkvalitet inomhus beskriver hur ren och hälsosam inomhusluften är, utifrån en kombination av koldioxidhalt, fukt, partiklar och flyktiga ämnen som VOC.

Fuktbuffert är ett materials förmåga att ta upp och sedan avge fukt i takt med att luftfuktigheten inomhus varierar, vilket jämnar ut svängningar i den relativa luftfuktigheten.

Formaldehyd är en flyktig organisk förening, en typ av VOC, som historiskt avgetts från spånskiva och vissa lim men som numera är strikt reglerad i byggmaterial.

En köldbrygga är en punkt i klimatskalet, som en betongbalk eller ett fönsterkarmsfäste, där värme läcker ut snabbare än i omgivande konstruktion, vilket gör ytan där kallare och mer kondensbenägen.

Torr inneluft är låg relativ luftfuktighet inomhus, vanligast vintertid när kall uteluft med lågt vatteninnehåll värms upp och blir procentuellt ännu torrare.

Svartmögel är ett samlingsnamn för flera mörkfärgade mögelarter, där Stachybotrys chartarum är den mest kända, och som växer vid långvarigt hög fuktbelastning i hus.

Sorptionsavfuktning drar fukt ur luften med ett roterande torkmedel istället för att kyla ner luften, och fungerar därför bra även i kalla utrymmen.

Kondensavfuktning kyler luften under daggpunkten så att fukten kondenserar och kan ledas bort, effektivast i utrymmen varmare än ungefär 15 grader.

En kallvind är en vind som ventileras med uteluft och inte räknas som uppvärmt utrymme, till skillnad från en varmvind innanför husets isolering.

Mikrobiell tillväxt är samlingsnamnet för mögel och trädnedbrytande svampar, som hussvamp och rötsvamp, vilka börjar växa när fukt och näring finns tillgängligt vid rätt temperatur.

Inomhusklimat är samlingsbegreppet för hur temperatur, luftfuktighet, luftkvalitet och drag tillsammans avgör hur ett rum upplevs att vistas i, inte något enskilt mätvärde för sig.

Fuktbalans är förhållandet mellan hur mycket fukt en bostad producerar genom dusch, matlagning, tvätt och andning, och hur mycket ventilationen och eventuell fuktbuffert i materialen hinner föra bort.

MVOC, mikrobiella flyktiga organiska ämnen, är de gaser mögel och andra mikroorganismer avger när de växer, och som ofta känns som den unkna lukten vid en fuktskada innan möglet syns.

Hygroskopicitet är ett materials förmåga att ta upp och avge fukt som vattenånga direkt från luften, utan att vatten i vätskeform behöver vara inblandat.

Legionella är en bakterie som växer i stillastående, ljummet vatten och kan orsaka allvarlig lunginflammation om den sprids som små vattendroppar via kyltorn eller luftfuktare.

Husdammskvalster är mikroskopiska spindeldjur som lever av hudavlagringar i sängar och mattor, och som trivs sämre när den relativa luftfuktigheten hålls under 50 procent.