Vad betyder undertryck i lägenhetens ventilation?

Undertryck betyder att lufttrycket inne i lägenheten är lägre än utomhus. Det uppstår när frånluftsfläkten drar ut mer luft än vad som kommer in via tilluftsventilerna. Ett litet undertryck är normalt i svenska hem, framför allt i frånluftssystem. Blir det för stort märks det som drag, kalla golv och ibland fukt.

Många som bor i lägenhet känner igen känslan. Dörren till hallen kärvar lite. Det susar svagt vid brevinkastet på blåsiga dagar, eller ett kallt drag kryper in vid fönsterkarmen en vinterkväll. Frågan blir extra aktuell när ventilationen känns svag, inför rengöring inför OVK, eller när man helt enkelt undrar om kanalerna behöver ses över. Jo, ett kontrollerat undertryck är precis hur de flesta frånluftssystem i flerbostadshus är tänkta att fungera. Men blir trycket för stort, eller för litet, är det ofta ett tecken på att något i kanalsystemet eller luftbalansen inte stämmer.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverket sätter inga exakta tryckvärden i pascal för enskilda lägenheter. Reglerna handlar i stället om att ventilationen ska ge tillräckligt luftflöde för en god inomhusmiljö över tid, enligt Boverkets regler för ventilation i byggnader. Med andra ord finns inget enskilt siffervärde att jämföra mot hemma i vardagsrummet.

I praktiken byggs de flesta frånluftssystem, så kallade F-system, med ett litet avsiktligt undertryck. Det beror på att man vill hindra fuktig inneluft från att tryckas ut i väggar och vindsutrymmen, där den annars riskerar att kondensera under kalla årstider. Riktmärket brukar ligga på några enstaka pascal lägre tryck inomhus än utomhus, alltså en svag men märkbar skillnad. Ändå finns ingen fast gräns för när undertrycket blir ett problem. Det beror snarare på hur mycket det märks i vardagen, och om det följs av fukt, mögellukt eller ovanligt höga energikostnader. Faktum är att samma tryckvärde kan upplevas helt olika beroende på hur tätt huset i övrigt är byggt.

Så går det till i praktiken

Frånluftsfläkten på taket eller i fläktrummet drar ständigt ut luft från kök, badrum och toalett. Samtidigt ska frisk luft komma in via tilluftsventiler i fönster eller väggar, så att systemet håller sig i balans. Fungerar det som tänkt hålls ett svagt, jämnt undertryck i lägenheten. Men om tilluftsventilerna är tejpade, målade eller igensatta av damm, får fläkten svårare att hämta luft den vägen. Resultatet blir att den i stället suger luft genom andra vägar, som dörrspringor, eluttag och otäta fönsterkarmar.

Vill du kontrollera ventilationen i lägenheten själv räcker det ofta med enkla knep. Håll en bit toalettpapper eller en tunn pappersremsa mot frånluftsventilen i badrummet eller köket. Sugs den in mot gallret fungerar frånluften som den ska. Testa sedan samma sak vid en tilluftsventil nära ett fönster. Rör sig luften svagt utåt eller inte alls kan ventilen vara igensatt eller stängd. Enkelt, men effektivt. Den här typen av mätning av ventilation i lägenhet ger förstås ingen exakt siffra, men den säger tillräckligt för att avgöra om något behöver ses över mer noggrant. Mer om hur ventilationen fungerar i flerbostadshus generellt går att läsa i vår guide för lägenhet och brf, inte minst om hur ansvaret ofta delas mellan förening och boende.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tydliga signaler brukar dyka upp när undertrycket blivit för kraftigt. Kallt drag vid golvlister och fönsterbågar är vanligt. Så är det med dörrar som blir svårare att öppna eller stänga, eftersom tryckskillnaden håller emot. Ett svagt vinande ljud från ventiler eller brevinkast är ett annat tecken, särskilt på blåsiga dagar. Dessutom kan lukter från grannars lägenheter eller från trapphuset dras in, vilket sällan är trevligt och alltid ett tecken på obalans i systemet.

Motsatsen, alltså för svagt undertryck eller till och med övertryck, ger andra problem. Då märks det snarare som instängd luft, imma på insidan av fönster, eller att matos dröjer kvar längre än det borde. Det märks. Vare sig trycket blir för starkt eller för svagt handlar det i grunden om samma sak: luftflödet i lägenheten är inte i balans, och något i kedjan mellan tilluft, kanaler och frånluft behöver justeras eller rengöras. Trots det är det inte alltid lätt att avgöra själv vilken del av kedjan som brister, vilket är precis där en ordentlig genomgång gör nytta.

Vad kostar det?

Priset för att kontrollera eller rengöra ventilationen i en lägenhet ligger i regel mellan 1 500 och 4 000 kr, beroende på hur stort kanalsystemet är och hur svårtillgängligt det är att komma åt. Ett mindre kanalsystem i en lägenhet ger normalt ett lägre pris än motsvarande jobb i en villa. Bor du i ett flerbostadshus där bostadsrättsföreningen upphandlar rengöring för hela huset samtidigt blir kostnaden ofta lägre per lägenhet, i regel mellan 800 och 1 800 kr per lägenhet, eftersom firman kan utföra flera jobb i samma fastighet under ett och samma besök. Det arbetet räknas inte som utfört i en privatbostad på samma sätt som ett enskilt villabesök, så rotavdrag blir inte aktuellt i de fallen.

Hur ofta rengöringen behövs skiljer sig från fall till fall. Grejen är att det inte finns något lagstadgat intervall att följa, men branschens riktmärke ligger ofta runt vart 3 till 6 år för ett vanligt hem. Ett hem med husdjur, rökning eller mycket matlagning kan behöva tätare intervall, medan en lägenhet med lätt användning klarar sig längre mellan varje gång. Det varierar. Framför allt är det symptomen, som drag, lukt eller synligt damm kring ventilerna, som avgör om det är dags snarare än ett fast antal år.

Så väljer du rätt hjälp

Att kontrollera ventilationen själv ger en fingervisning, men en ordentlig genomgång kräver rätt utrustning och kunskap om hur kanalsystemet i just din fastighet är byggt. Ett företag som rengör ventilationskanaler kan mäta faktiska luftflöden, kontrollera att kanalerna är fria från damm och fett, och justera don så att både till och frånluft hamnar i rätt balans. Vill du läsa mer om vad ett sådant jobb innebär och vad som brukar ingå finns en genomgång av ventilationsrengöring för hela hemmet.

Be gärna om en beskrivning av vad som ingår i besöket innan arbetet påbörjas. Ingår mätning av luftflöden, rengöring av kanaler, eller bara en okulär kontroll av donen? Skillnaden i omfattning påverkar både pris och resultat rejält, så det lönar sig att fråga innan man jämför offerter mot varandra. Ett seriöst företag brukar också kunna förklara varför just din lägenhet har det tryck den har, snarare än att bara konstatera att något är fel utan att gå vidare i resonemanget.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att tejpa igen tilluftsventiler för att slippa drag, utan att förstå att det rubbar hela balansen i systemet. Kort sagt: det löser ett litet problem och skapar ett större. Ett annat misstag är att vänta för länge med att undersöka varför det drar eller luktar konstigt, i tron att det löser sig av sig själv. Så är det sällan.

Många glömmer också bort att kanaler och ventiler i badrum och kök samlar damm och fett över tid, vilket i sig påverkar hur luften rör sig genom hela systemet. Ytterligare ett misstag är att bara fokusera på den egna lägenheten, trots att ventilationen i ett flerbostadshus ofta hänger ihop med grannlägenheterna och med huvudkanalen i fastigheten. Justeringar i en lägenhet kan alltså påverka trycket hos grannen, vilket är en av anledningarna till att större kontroller ofta görs för hela huset samtidigt snarare än lägenhet för lägenhet.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Ett besök för att kontrollera eller rengöra ventilationen i en lägenhet tar oftast mellan en och tre timmar, beroende på hur stort systemet är och hur mycket som behöver rengöras. Är det bara en enklare kontroll av luftflöden går det snabbare, ofta under en timme. Rengöring av hela kanalsystemet i en fastighet tar längre tid eftersom fler lägenheter ska besökas efter varandra.

Vad händer om man väntar för länge?

Ett obalanserat undertryck som får fortsätta ger ofta mer fukt i väggar och tak över tid, eftersom fuktig luft pressas ut genom otätheter i stället för att ventileras bort på rätt sätt. Det kan i sin tur leda till mögellukt och sämre luftkvalitet inomhus. Ju längre kanalerna går orengjorda, desto mer fett och damm hinner byggas upp, vilket gör nästa rengöring mer omfattande och dyrare.

Kan man göra det själv?

Ett enkelt papperstest hemma ger en fingervisning om luften rör sig rätt väg genom ventilerna. Däremot kräver en fullständig kontroll av luftflöden och en ordentlig rengöring av kanalerna utrustning som de flesta inte har hemma. Jo, det enkla testet klarar de flesta själva, men själva rengöringen och injusteringen bör en fackman sköta.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om möbler och saker inte står i vägen för ventiler i tak eller väggar innan besöket. Bra att veta i förväg är också om ventilationen känts konstig under en längre period, eftersom det hjälper vid felsökningen. Annars krävs sällan någon större förberedelse från din sida.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler