Kan ventilationsrengöring minska fukt och lukt i hela trapphuset?

Ja, rengöring av ventilationskanaler kan minska fukt och lukt i ett helt trapphus, men bara om orsaken faktiskt sitter i kanalerna. Är det stopp av damm och fett som hindrar luftflödet hjälper en rengöring ofta rejält. Beror problemet i stället på fukt utifrån, en trasig fläkt eller ett dåligt underhållet FTX-aggregat räcker det inte.

Många i en bostadsrättsförening känner igen situationen. Det luktar unket i trapphuset, särskilt på vintern när fönstren hålls stängda, och ingen i styrelsen vet riktigt varför. Frågan blir extra aktuell inför en stundande OVK-besiktning, eller när klagomål från boende börjar dyka upp i föreningens brevlåda eller på årsmötet. Svaret ligger nästan alltid i hur ventilationssystemet är uppbyggt, snarare än i själva trapphuset som utrymme.

Grejen är att trapphuset ofta har sin egen frånluft, separat från lägenheternas kök och badrum, men delar samma fläkt och samma schakt uppåt på taket. Är kanalerna i det gemensamma systemet igensatta av damm, ludd eller fett sjunker luftflödet i hela huset, inte bara i den kanal där stoppet sitter. Det är därför lukt och fukt som uppstår i en enda lägenhet ibland märks tydligast en trappa upp eller ner, eller rent av i själva trapphuset.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget lagstadgat intervall för hur ofta ventilationskanaler ska rengöras i ett flerbostadshus. Branschens riktmärke ligger ändå på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, och ofta tätare i fastigheter med mycket matos, äldre kanaler eller dålig ursprunglig dragning. Det som styr är i praktiken OVK, den obligatoriska funktionskontrollen, där en anmärkning om dålig luftväxling brukar bli den utlösande faktorn för att boka en rengöring.

Folkhälsomyndigheten pekar på att bristfällig ventilation är en av de vanligaste orsakerna till fukt- och luktproblem inomhus, eftersom ett för lågt luftflöde gör att fukt, matos och andra föroreningar stannar kvar i stället för att vädras ut, se Folkhälsomyndigheten - Ventilation och inomhusmiljö. Med andra ord är det flödet som avgör, inte kanalens ålder i sig. En tio år gammal kanal med bra flöde kan må bättre än en femårig som är full av fett efter en period med tät matlagning i flera lägenheter.

Så går det till i praktiken

I praktiken börjar en rengöring med en okulär besiktning av kanalsystemet, ofta kompletterad med kamera i de sträckor som är svåra att nå för hand. Teknikern bedömer var i systemet beläggningen sitter tjockast och hur kanalerna är dragna genom huset. Sedan borstas och dammsuger man kanalerna, don för don, med roterande borstar anpassade efter kanalens material och diameter.

I flerbostadshus rensas gärna hela stammen på en gång, eftersom flera lägenheter delar samma frånluftskanal upp genom huset. Det gör att en samlad insats för hela fastigheten nästan alltid ger bättre effekt på både lägenheternas och trapphusets luft, jämfört med att bara en enskild lägenhet rengörs. Vem i föreningen som ska initiera och betala för det här arbetet framgår av guiden om vem som ansvarar för ventilationen i en brf, eftersom gränsen mellan föreningens gemensamma kanaler och medlemmens egna don ofta är oklar för både styrelse och boende.

Dessutom kontrolleras vanligen fläktar och både till- och frånluftsdon i samma arbetspass, så att hela systemet är i balans efteråt. En ren kanal hjälper föga om fläkten som ska driva luften genom den är svag eller feljusterad. Just den kombinationen, rena kanaler och en fläkt som orkar dra luften hela vägen ut, är det som i regel ger märkbar skillnad i trapphusets luft inom några dagar efter jobbet.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tecken brukar dyka upp innan problemen blir akuta. Unken eller instängd lukt i trapphuset, särskilt nära entrén eller vid schaktet, är ofta det första man lägger märke till. Imma på fönstren i trapphuset eller kondens runt ventilationsdonen tyder på att fukten inte transporteras bort som den ska.

Missfärgade eller sotiga don är ett annat tecken, liksom matos som sprids mellan lägenheter i stället för att sugas ut genom köksfläkten. Det märks. Ibland känns lukten från en grannes matlagning tydligare i trapphuset än i den egna lägenheten, vilket är ett ganska säkert tecken på att luften rör sig fel väg i det gemensamma schaktet.

Problemen syns ofta tydligast under den kalla årstiden, när boende vädrar mindre och luften i huset omsätts saktare. Sommartid kan samma system fungera helt utan anmärkning, vilket gör att ett enda klagomål en vintermånad inte alltid räcker för att styrelsen ska förstå hur allvarligt läget är. Ett tredje tecken, lätt att missa, är ovanligt hög luftfuktighet i källare eller tvättstuga som sprider sig uppåt i huset. Fukt och lukt håller sig sällan till en enda våning i ett system med delade kanaler, utan vandrar dit trycket och luftflödet råkar leda dem.

Vad kostar det?

Kostnaden beror i hög grad på om rengöringen upphandlas för hela fastigheten eller köps lägenhet för lägenhet. Vid en gemensam upphandling för hela huset ligger priset ofta på 800 till 1 800 kr per lägenhet, vilket är lägre per hushåll än om varje boende bokar separat. Skalfördelen är helt enkelt större när en tekniker kan arbeta sig genom hela fastigheten i ett sammanhang.

Köper en enskild lägenhetsinnehavare rengöring på egen hand hamnar priset i stället på ungefär 1 500 till 4 000 kr, beroende på kanalernas längd och hur mycket som byggts upp över åren. Värt att notera är att arbete i en bostadsrättsförenings gemensamma delar inte räknas som arbete i privatbostad, så inget rotavdrag går att använda på den delen av kostnaden.

Ett löpande serviceavtal för hela föreningen, med återkommande kontroll och filterbyte där fastigheten har FTX-aggregat, brukar landa på 300 till 900 kr per lägenhet och år. I en bostadsrättsförening är det vanligtvis föreningen, inte den enskilda medlemmen, som står för kostnaden för de gemensamma kanalerna, medan filter och service inne i en enskild lägenhets eget aggregat ofta ligger på innehavaren själv. Den lägre kostnaden vid samlad upphandling är en av anledningarna till att styrelser ofta samordnar hela fastighetens rengöring i ett och samma uppdrag, i stället för att lämna frågan till varje enskild medlem.

Så väljer du rätt hjälp

Vid val av firma är dokumentation viktigare än lägsta pris. Ett seriöst företag lämnar en rapport efter besöket, gärna med bilder före och efter samt uppgift om exakt vilka kanaler och don som rengjorts. Utan den dokumentationen blir det svårt för styrelsen att följa upp effekten eller visa vad som är gjort inför nästa OVK.

Fråga också om erfarenhet av just flerbostadshus, eftersom arbetet skiljer sig från ett vanligt villabesök när flera lägenheter delar samma stam och tidsplaneringen måste ta hänsyn till att boende ska släppa in tekniker i tur och ordning. Be gärna om referens från en annan bostadsrättsförening av liknande storlek, eftersom arbetsmetoden i ett hus med tjugo lägenheter skiljer sig från ett med sextio. På sidan om ventilationsrengöring beskrivs mer om vad som brukar ingå i ett sådant uppdrag och hur processen normalt läggs upp från bokning till slutbesiktning.

Det är också klokt att i förväg stämma av vilka delar av systemet som faktiskt omfattas. Ingår imkanalen i gemensamma utrymmen? Kontrolleras fläktarna på taket samtidigt? Ju tydligare uppdraget är formulerat innan arbetet startar, desto mindre risk för missförstånd om vad som är klart efteråt.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att bara åtgärda en lägenhet i taget, trots att kanalerna hänger ihop rakt igenom huset. Effekten uteblir då ofta, eftersom smutsen längre in i det gemensamma systemet finns kvar och fortsätter påverka luftflödet för hela stammen, trapphuset inräknat.

Ett annat misstag är att glömma imkanalen i gemensamma utrymmen, som tvättstuga eller föreningslokal. Den samlar fett och lukt på ett annat sätt än vanliga frånluftskanaler och kräver egen uppmärksamhet. Vidare väntar många föreningar för länge, tills lukten redan stör de boende dagligen, i stället för att lägga in rengöring som en återkommande post i underhållsplanen.

Att försöka rengöra kanalerna själv med en vanlig dammsugare räknas också som ett vanligt misstag, eftersom verktygen sällan når långt in i schaktet och smutsen då bara flyttas längre in i systemet i stället för att försvinna. Många missar också att kontrollera fläktarna i samma veva som kanalerna rengörs. En ren kanal med en sliten eller feljusterad fläkt löser sällan hela problemet. Kort sagt: ett samordnat, återkommande grepp för hela fastigheten slår nästan alltid en enstaka insats i en enda lägenhet.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

För en enskild lägenhet tar själva rengöringen ofta bara en till två timmar. I ett helt flerbostadshus brukar arbetet i stället spridas över några dagar, eftersom varje lägenhet behöver besökas och kanalerna kopplas ihop stam för stam. Hur lång tid det tar totalt beror mest på hur många lägenheter som ingår och hur svåråtkomliga kanalerna är.

Vad händer om man väntar för länge?

Väntar föreningen för länge byggs beläggningen i kanalerna på, vilket gör att fläktarna får arbeta hårdare för att driva samma mängd luft. Det sliter på utrustningen och kan i förlängningen höja elförbrukningen något. Dessutom hinner lukt och fukt ofta sprida sig till fler lägenheter innan problemet uppmärksammas, vilket gör själva rengöringsjobbet mer omfattande när det väl blir av.

Kan man göra det själv?

De synliga ventilationsdonen inne i lägenheten går bra att torka av och dammsuga själv med jämna mellanrum. Själva kanalerna som ligger dolda i väggar och schakt kräver däremot särskild utrustning och kunskap om hur systemet är draget, så det är inget en privatperson normalt klarar på egen hand. Att försöka ändå riskerar snarare att flytta smutsen längre in i systemet.

Behöver man förbereda något innan?

Innan besöket är det bra om styrelsen informerar samtliga boende om datum och ungefärlig tidsåtgång, eftersom teknikern oftast behöver tillträde till varje lägenhet. Möbler eller föremål som står i vägen för don i tak eller vägg bör flyttas undan i förväg. Är det första gången hela fastigheten rengörs samtidigt kan det också vara bra att stämma av vilka ritningar eller tidigare protokoll som finns över kanaldragningen.

Källor

• Folkhälsomyndigheten - Ventilation och inomhusmiljö