Kan nybyggda lägenheter också få dålig ventilation?

Ja, även en nybyggd lägenhet kan få dålig ventilation. Byggreglerna styr flödena vid inflyttning, men ingen kontrollerar automatiskt att systemet förblir korrekt injusterat efter några år. Byggdamm och feljusterade don gör ofta att luften stannar, trots att allt ser fräscht ut. Nytt är alltså ingen garanti för bra luft.

Många styrelser och boende blir förvånade när det händer. Tanken är ofta att en lägenhet byggd efter dagens regler per automatik har bättre luft än en gammal fastighet med självdrag eller ett äldre F-system. Så enkelt är det tyvärr inte, för ett nytt hus är dessutom ofta tätare byggt, vilket gör att fläktar och kanaler måste fungera exakt som tänkt för att luften ska bytas ut i tillräcklig takt.

Frågan är mer aktuell i dag än för tio år sedan, eftersom fler bor i nyproduktion och fler brf:er upphandlar hela husets ventilation på en gång. Då syns det ofta att enstaka lägenheter avviker rejält från resten, trots att huset i övrigt är identiskt. Grejen är att regler beskriver ett önskat läge vid ett givet tillfälle, medan verkligheten avgörs av hur väl systemet injusterades från start och hur det sköts därefter. En nybyggd lägenhet kan därför i praktiken ha sämre luftomsättning än en äldre, välskött fastighet, även om den ser nyare och finare ut.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Byggreglerna ställer krav på lägsta luftflöde när huset uppförs, men de reglerar inte hur systemet mår efter några års drift. Boverket - Ventilation i byggregler beskriver de tekniska kraven som gäller vid nybyggnation, men i grunden kontrolleras framför allt att systemet är korrekt dimensionerat och injusterat vid överlämnandet. Godkänt vid slutbesiktning betyder alltså inte problemfritt för alltid. Så är det, även om det låter märkligt för den som nyss flyttat in.

Ventilationsrengöring har inget lagstadgat intervall. Branschens riktmärke ligger ändå på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, beroende på hur mycket damm och matos som byggs upp inuti kanalerna. I en nybyggd fastighet kan byggdamm från själva byggprocessen göra att första rengöringen behövs tidigare än riktmärket antyder, särskilt i kök och våtutrymmen där belastningen är som störst från början.

Skillnaden mellan regel och verklighet är central. Reglerna svarar på om huset var korrekt byggt vid ett visst tillfälle. Verkligheten, alltså hur luften faktiskt mår i dag, beror snarare på underhåll, drift och hur väl systemet sköttes redan från start.

Så går det till i praktiken

I nybyggnation testas systemet ofta en gång, vid slutbesiktning, sällan mer därefter. Det innebär att en felinställd fläkt eller ett don som monterats fel kan finnas kvar i flera år utan att någon märker det, eftersom ingen rutinmässigt mäter flödena igen förrän besvär uppstår. Så småningom syns felet ändå, oftast genom fukt eller genom att luften känns påtagligt unken, trots att lägenheten fortfarande är ny.

Byggdamm är en vanlig bov. Under byggtiden virvlar mycket damm och partiklar runt på arbetsplatsen, och en del hamnar i kanalerna innan de täcks och tas i drift. Filter sätter igen snabbare än väntat, och frånluftsdon kan bli tilltäppta redan första året, långt innan det vanliga rengöringsintervallet ens är aktuellt.

Slarv i utförandet spelar också in. Kanaler som böjs för skarpt eller don som monteras i fel vinkel ger sämre luftväxling än beräknat, trots att allt ser nytt och fint ut på ytan. Sådana fel är dessutom svåra att upptäcka utan mätning, eftersom de sällan syns med blotta ögat. Det märks först när boende klagar.

Vanliga tecken att se upp med

Imma på fönstren, även i ett nybyggt hus, är ett tidigt varningstecken. Det märks. Det tyder på att fukten inte förs bort snabbt nog, vilket över tid kan skada både tapeter och konstruktion. Lukt som dröjer kvar efter matlagning, trots en fungerande fläkt över spisen, pekar ofta åt samma håll.

Ett annat tecken är att luften känns stillastående eller unken, särskilt i sovrum och badrum där ventilerna sitter längst bort i systemet. Dessutom kan ett ovanligt högt oljud från don eller fläkt tyda på att flödet är feljusterat, inte bara störande. Torr hud eller huvudvärk som lättar när man vädrar manuellt kan också vara ett tecken, även om orsaken förstås kan vara flera saker samtidigt.

Skillnaden mellan lägenheter i samma trapphus säger också en hel del. Jo, ofta. Om en granne har klart bättre luft trots identisk planlösning är det sällan en slump, utan handlar oftast om injustering snarare än om själva byggnaden.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra ventilationen i en enskild lägenhet ligger i regel mellan 1 500 och 4 000 kr, beroende på kanalsystemets omfattning och hur svåråtkomliga donen är. Väljer en hel förening att upphandla rengöring för samtliga lägenheter samtidigt blir kostnaden ofta lägre per hushåll, i regel 800 till 1 800 kr per lägenhet, eftersom firman kan planera arbetet mer effektivt över hela huset.

För den som har FTX-aggregat i lägenheten tillkommer ofta ett separat servicebesök med filterbyte, vanligtvis 1 200 till 3 200 kr per tillfälle. En förening kan i stället teckna ett samlat serviceavtal, ofta 300 till 900 kr per lägenhet och år, vilket sprider kostnaden och gör att filterbyten sker med jämna mellanrum i stället för att glömmas bort. Observera att arbete som utförs i en gemensam upphandling för hela fastigheten inte räknas som arbete i privatbostad, så rotavdrag är inte aktuellt för den delen.

Så väljer du rätt hjälp

Be om en beskrivning av vad som faktiskt ingår, inte bara ett pris. En seriös genomgång omfattar mätning av flöden och en rapport om vad som hittades i kanalerna, inte bara en snabb dammsugning av synliga ytor. På en genomgång av vad en ventilationsrengöring innebär går det att läsa mer om vad ett sådant besök normalt innehåller och hur det går till steg för steg.

Fråga också om firman har erfarenhet av nyproduktion specifikt. Byggdamm och feljustering är delvis andra problem än de som uppstår i äldre hus, och det är skönt om den som utför jobbet vet vad de ska leta efter. För styrelser i en brf skiljer sig ofta både pris och arbetssätt mellan olika aktörer, vilket är bra att känna till innan hela huset upphandlas.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att vänta för länge, i tron att ett nytt hus sköter sig själv. Det gör det sällan, eftersom slitage och damm byggs upp oavsett husets ålder. Kort sagt: ja, även ett nybyggt hus behöver skötas. Ett annat misstag är att bara åtgärda den lägenhet som klagar högst, utan att kontrollera om samma fel finns i fler lägenheter i samma stam.

Många glömmer också bort att FTX-filter behöver bytas oftare än vad de flesta tror, ofta två till fyra gånger per år för att aggregatet ska hålla sin verkningsgrad. Att bara rengöra kanalerna utan att samtidigt kontrollera filter och injustering ger sällan hela lösningen. Den som vill läsa mer om skötsel i flerbostadshus och vad en styrelse bör tänka på hittar en bredare genomgång i guiden om ventilation i lägenhet och brf, där fler vanliga frågor besvaras.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Ett vanligt besök för en enskild lägenhet tar oftast en till två timmar, beroende på hur många don och kanalsträckor som ska rengöras. Vid en samlad upphandling för hela huset planeras arbetet ofta över flera dagar, lägenhet för lägenhet, så att alla hushåll får besök under samma vecka.

Vad händer om man väntar för länge?

Ju längre ett fel eller en igensatt kanal får vara kvar, desto mer damm och fett hinner byggas upp, vilket gör att flödet försämras stegvis snarare än plötsligt. I värsta fall påverkas både fukthalt och luftkvalitet i flera lägenheter innan felet upptäcks, eftersom problemet sprider sig genom gemensamma kanalstammar.

Kan man göra det själv?

Att torka av synliga don och byta filter i ett eget FTX-aggregat går bra att göra själv, om man vet var filtret sitter. Att rengöra själva kanalsystemet eller mäta luftflöden kräver däremot utrustning och kunskap som de flesta inte har hemma, så den delen sköts i regel av en firma.

Behöver man förbereda något innan?

Det räcker oftast att se till att don och ventiler är fritt åtkomliga, alltså inte blockerade av möbler eller gardiner. Vid en gemensam upphandling för hela huset är det bra om styrelsen i förväg samlar in uppgifter om vilka lägenheter som har egna aggregat, eftersom det påverkar hur besöket planeras.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler