Kan man förbättra ventilationen genom att öppna fönster?

Nej, inte på riktigt. Ett öppet fönster ger tillfälligt mer luft, men löser inte grundproblemet i en lägenhet med mekanisk ventilation. Kanalerna och donen är byggda för att sköta luftväxlingen automatiskt, dygnet runt, utan att någon behöver tänka på det. Vädring kyler ner rummet, ökar värmekostnaden och kan rubba trycket i hela husets system, utan att faktiskt åtgärda orsaken till den dåliga luften.

Många ställer den här frågan efter en fuktig dusch eller en unken lukt i köket som inte vill försvinna. Jo, ett öppet fönster känns som den enklaste lösningen, och kortsiktigt fungerar det faktiskt utmärkt. Problemet dyker upp igen så fort fönstret stängs, ofta inom en timme. Grejen är att en lägenhet med mekanisk ventilation är konstruerad för att klara sig utan öppna fönster, så ett återkommande behov av vädring brukar avslöja att något annat brister i systemet, till exempel en igensatt kanal eller ett don som inte längre reglerar flödet korrekt.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler kräver ett visst luftflöde i alla bostäder, oavsett om huset har fläktstyrd ventilation eller självdrag. Boverket beskriver kravet som en kontinuerlig luftväxling som ska fungera även när ingen vädrar och ingen är hemma. Öppna fönster räknas alltså inte som en del av det ordinarie systemet, snarare som ett komplement vid enstaka tillfällen som matlagning eller storstädning. Reglerna utgår med andra ord från maskinell drift, inte manuell luftning.

Det innebär i praktiken att en lägenhet ska klara sig på egen hand. Så är det. Ventiler, kanaler och fläktar är dimensionerade för att hålla ett stabilt flöde året runt, och den dimensioneringen bygger på att fönstren hålls stängda. Öppnas de ofta för att kompensera för dålig luft, är det snarare ett symtom än en lösning.

Reglerna skiljer sig dessutom något beroende på vilken typ av system lägenheten har. I ett FTX-system värms tilluften i aggregatet innan den kommer in i bostaden, vilket gör att ett öppet fönster på vintern kastar bort den återvunna värmen helt i onödan. I ett rent frånluftssystem kommer tilluften kall utifrån ändå, via ventiler i vägg eller fönsterkarm, men mängden är beräknad för att matcha frånluftsflödet exakt. Öppnas ett fönster istället, ökar luftflödet okontrollerat på ett sätt som varken ventiler eller kanaler är dimensionerade för.

Så går det till i praktiken

I ett flerbostadshus är ventilationen oftast injusterad som ett gemensamt system för hela fastigheten, vilket betyder att en enskild lägenhets vanor kan påverka både tryck och flöde hos grannarna. Frånluftsfläkten suger ut luft via kök och badrum, medan ny luft ska komma in genom tilluftsventiler i väggar eller fönsterkarmar, inte genom ett öppet fönster. Öppnar du fönstret istället för att lita på ventilerna, rubbas balansen i hela systemet. I äldre hus med självdrag, där kanalerna ofta hänger ihop mellan flera lägenheter, kan effekten sprida sig vidare till grannen.

Dessutom kyls rummet ner snabbt på vintern, vilket driver upp uppvärmningskostnaden utan att lösa den egentliga orsaken till dålig luft. Fukten försvinner bara tillfälligt om grundproblemet i själva verket är en igensatt kanal eller ett tilltäppt don. En stunds vädring känns skönt. Men imkanalen eller frånluftskanalen behöver ändå rengöras med jämna mellanrum för att systemet ska fungera som det är tänkt, annars kommer samma lukt och fukt tillbaka gång på gång oavsett hur ofta fönstret öppnas.

Den som vill förstå hela processen kan läsa mer om vad ventilationsrengöring innebär och vilka delar av systemet som brukar rengöras vid ett vanligt besök. Kort sagt: fönstret hanterar symtomet för stunden, medan kanalen och donen avgör om luften faktiskt blir bra på sikt.

Vanliga tecken att se upp med

Kondens på fönstren är ofta det första tecknet på att ventilationen inte hänger med. Andra signaler är unken lukt som återkommer snabbt, eller imma i badrummet som dröjer sig kvar länge efter dusch. Ett brummande ljud från fläkten kan också tyda på att den kämpar mot ett motstånd någonstans i kanalen. Märks matos i flera rum efter matlagning, är det ofta ett tecken på att imkanalen är delvis igensatt av fett.

Dessa tecken är ändå lätta att missa om man kompenserar genom att vädra ofta. Jo, ofta. Just den vanan gör att problemet upptäcks sent, eftersom symtomen döljs istället för att åtgärdas vid källan. Faktum är att ett fönster som ständigt behöver stå på glänt, år efter år, i sig är ett tydligt varningstecken om att systemet inte sköter sitt jobb.

Ett tecken som ofta glöms bort är förändrat ljud från grannens lägenhet vid samma tillfälle som du märker problem hos dig själv. Delar lägenheterna stamkanal, kan en störning i en bostad märkas som svagare flöde eller konstiga lukter i en helt annan del av huset.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra ventilationskanalerna i en lägenhet ligger i regel på 1 500 till 4 000 kr, beroende på kanalsystemets storlek och hur lätt donen går att komma åt. I en BRF som upphandlar rengöring för hela huset i ett sammanhang landar kostnaden ofta lägre per lägenhet, ungefär 800 till 1 800 kr per lägenhet, eftersom firman kan planera flera bostäder under samma besök och spara både restid och uppstartskostnader. Den skillnaden beror helt enkelt på att en gemensam upphandling delar de fasta kostnaderna på fler lägenheter.

Vill du se hur en sådan upphandling brukar läggas upp och vad den kan innebära för just din förening, finns mer att läsa om ventilationsrengöring för hela flerbostadshus. Kostnaden för enbart filterbyte i ett FTX-aggregat ligger däremot lägre, ofta 500 till 1 500 kr per tillfälle, men det löser ett annat problem än en igensatt kanal och ersätter inte en rengöring av kanalsystemet. Har lägenheten istället ett vanligt frånluftsaggregat, brukar en enklare service kosta runt 800 till 2 000 kr per tillfälle, eftersom inget tilluftsfilter ingår.

Så väljer du rätt hjälp

Vid tveksamma tecken lönar det sig att låta en firma besikta systemet innan man bestämmer sig för åtgärd. Be gärna om en tydlig beskrivning av vad som ingår, exempelvis rensning av kanaler och kontroll av don. Fråga också om någon justering av flödet sker efteråt, eftersom en ren kanal inte alltid räcker om donen samtidigt behöver ställas om.

Vidare är det klokt att fråga hur länge sedan kanalerna rengjordes senast, om uppgiften finns dokumenterad i föreningens underhållsplan. Saknas dokumentation helt, är det ofta ett tecken på att det dröjt länge sedan senaste insatsen. Prata också med grannar eller styrelsen om liknande symtom förekommer i fler lägenheter, eftersom det kan tyda på ett gemensamt fel i stamkanalen snarare än något isolerat i en enskild bostad. Ett sådant mönster brukar vara avgörande för om åtgärden ska ske lägenhetsvis eller för hela huset på en gång.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att fortsätta vädra i månader eller år istället för att undersöka orsaken. Ett annat är att stänga eller täppa till tilluftsventiler för att slippa drag, vilket stryper luftflödet ytterligare och gör problemet värre snarare än bättre. Många glömmer dessutom att rengöra eller byta filter i köksfläkten regelbundet, vilket i sig kan skapa symtom som liknar en igensatt kanal utan att kanalen faktiskt är problemet.

Ett tredje misstag är att bara åtgärda den egna lägenheten när felet i själva verket sitter i en delad stamkanal. Då återkommer besvären förr eller senare, även efter en rengöring, eftersom källan aldrig försvann. Kort sagt: vädring maskerar symtomen, men det är alltid kanalerna, donen och flödet som avgör om ventilationen faktiskt fungerar över tid.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Själva rengöringen av en lägenhets kanaler tar oftast bara någon timme, eftersom kanalsystemet är mindre än i en villa. Väntetiden innan arbetet utförs kan variera beroende på hur upptagen firman är och om det gäller en enskild lägenhet eller en samlad insats för hela huset. Vid en gemensam upphandling för flera lägenheter brukar arbetet spridas ut över flera dagar i fastigheten.

Vad händer om man väntar för länge?

Fett och damm i kanalerna byggs på med tiden, vilket gör att fläkten får arbeta hårdare medan luftflödet minskar successivt. I värsta fall täpps kanalen igen så pass att luften knappt rör sig, vilket ökar risken för fukt, mögel och dålig lukt som sprider sig i lägenheten. Ju längre man väntar, desto mer arbete krävs vid en senare rengöring.

Kan man göra det själv?

Man kan rengöra donen och gallren själv med en fuktig trasa eller dammsugare, det är enkelt och kan göras några gånger om året. Själva kanalsystemet inne i väggarna kräver däremot specialverktyg och kunskap om luftflöden för att inte skada kanalen eller sprida smuts längre in i systemet. Den delen sköts därför bäst av någon med rätt utrustning.

Behöver man förbereda något innan?

Det räcker oftast att se till att donen och kanalerna är fritt tillgängliga, till exempel genom att flytta möbler eller föremål som står i vägen för galler i tak eller väggar. I en BRF är det bra om styrelsen informerar samtliga hushåll i god tid om vilken dag arbetet sker, eftersom tillträde ofta behövs i varje lägenhet.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler