Hur ofta ska ventilationskanaler rengöras i en förskola?

Det finns ingen lag som anger ett exakt intervall, men i praktiken bör ventilationskanaler i en förskola rengöras vart tredje till femte år, oftare om köket eller aggregatet belastas hårt. Barn vistas där hela dagar, så luftkvaliteten spelar större roll än i många andra lokaler.

Många förskolechefer och fastighetsskötare ställer sig samma fråga när de planerar underhåll för året. Grejen är att förskolor har striktare krav på inomhusluften än många andra byggnader, eftersom barn är känsligare för dålig luft än vuxna och tillbringar hela dagar inomhus. Det spelar roll nu, inte minst inför hösten då ventilationen körs för fullt och kanalerna belastas som mest under året. Svaret beror i praktiken på hur kanalsystemet är byggt, hur många barn som går på förskolan och om det finns ett tillagningskök med imkanal som också kräver skötsel.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget lagstadgat intervall för rengöring av ventilationskanaler i Sverige. Däremot ställer Boverket krav på att ventilationssystemet ska fungera som avsett och inte försämra inomhusmiljön, vilket i praktiken förutsätter regelbunden skötsel av kanaler och don. Branschens eget riktmärke för ett vanligt hem ligger på ungefär vart 3 till 6 år. För en förskola är det klokt att hålla sig i nedre delen av det spannet, alltså närmare vart tredje år.

Det beror på att en förskola har fler personer per kvadratmeter, mer damm från lek och pyssel, och ofta ett kök som lagar mat flera gånger om dagen. Så är det. Även om ingen föreskrift säger exakt "vart tredje år" blir det ett rimligt riktmärke i praktiken, framför allt eftersom slitaget på kanalerna är större än i ett vanligt hushåll. Dessutom sätter många kommuner och fastighetsägare egna rutiner för sina förskolor, gärna kopplade till samma cykel som rengöring inför OVK, eftersom det är praktiskt att sköta båda delarna vid samma tillfälle och undvika onödiga extra besök.

Så går det till i praktiken

Rengöringen sker oftast utan att förskolan behöver stänga helt. Ett företag borstar och dammsuger insidan av kanalerna med roterande borstar eller tryckluft, via inspektionsluckor längs kanaldragningen. Vid behov demonteras don och galler för separat rengöring, och har förskolan ett tillagningskök ingår ofta även fettavskiljare och imkanal i samma insats, eftersom fett och matos annars byggs upp snabbt i just den delen av systemet.

Ett vanligt upplägg är att lägga rengöringen på lov eller helg, för att inte störa verksamheten mitt i veckan. Det är inte alltid nödvändigt, men många fastighetsägare föredrar det ändå eftersom det känns tryggare för både personal och barn. Hela arbetet tar sällan mer än en dag för en normalstor förskola, även om stora eller komplicerade system med flera avdelningar och separata aggregat kan ta längre tid. På ventilationsrengoring.se/ventilationsrengoring/kanaler beskrivs hur en sådan insats brukar läggas upp och vad som normalt ingår i priset för olika typer av byggnader.

Vanliga tecken att se upp med

Vissa tecken visar att det är dags långt innan intervallet löper ut. Unken lukt från donen är ett tydligt exempel, liksom synligt damm eller ludd runt gallren. Det märks snabbt. Om personalen upplever att luften känns tung trots vädring är det ofta ett tecken på att kanalerna inte längre för bort luften som de ska, och det gäller särskilt i lekrum där aktivitetsnivån är hög.

Ett annat tecken är att fläktarna låter mer än vanligt eller att luftflödet känns svagare vid donen. Det kan bero på igensatta filter eller kanaler fyllda med damm och fett. Jo, ofta. Märks det på flera avdelningar samtidigt är det extra angeläget att agera, eftersom problemet oftare sitter i huvudkanalen än i ett enskilt don, och då hjälper det inte att bara byta filter i enstaka rum.

Vad kostar det?

Priset styrs framför allt av kanalsystemets storlek och hur svårtillgängligt det är. En förskola räknas ofta mer som en kommersiell lokal än en villa, vilket gör att kostnaden hamnar närmare det som gäller vid gemensam upphandling för flerbostadshus, ofta 800 till 1 800 kr per enhet, även om beräkningsgrunden skiljer sig mellan leverantörer och mellan kommuner.

Har förskolan ett tillagningskök tillkommer ofta rengöring av imkanal. Ett mindre kök kostar i regel från 4 000 kr, medan ett hårt belastat storkök kan landa betydligt högre, upp mot 12 000 kr, beroende på hur mycket fett som byggts upp och hur svåråtkomlig kanalen är. Räddningstjänsten kräver dessutom ofta rengöring flera gånger per år för kök med tung matlagning, vilket påverkar den löpande kostnaden över tid snarare än att det blir en engångsutgift.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: nej. Inte på egen hand, i alla fall inte om jobbet ska bli ordentligt gjort. Kanalerna sitter ofta dolda i väggar och tak, och utan rätt utrustning når man varken hela vägen eller ser om resultatet faktiskt blev bra. Dessutom kräver imkanaler och fettavskiljare i tillagningskök särskild kompetens, eftersom felaktig rengöring kan öka brandrisken snarare än minska den.

Här kommer även regelverket in. Företag med SNI-koden 81222 för sotning får också utföra rengöring av ventilationskanaler, vilket är en anledning till att en del sotare erbjuder tjänsten vid sidan av vanlig sotning. Det är ändå inte bara sotare som gör jobbet, utan flera olika typer av ventilationsfirmor har utrustningen och erfarenheten som krävs för både bostäder och verksamheter som förskolor. Vill du se vilka ventilationsfirmor som finns att välja mellan inför en upphandling går det bra att jämföra dem innan beslut tas.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att vänta för länge mellan insatserna, ofta för att ingen äger frågan internt på förskolan eller hos fastighetsägaren. Så blir intervallet lätt dubbelt så långt som tänkt, utan att någon egentligen bestämt det. Ett annat misstag är att bara rengöra donen och glömma själva kanalen, vilket ger ett falskt intryck av att jobbet är klart fastän smutsen sitter kvar längre in i systemet.

Det är också vanligt att blanda ihop rengöring av ventilationskanaler med OVK, obligatorisk ventilationskontroll, trots att det är två olika saker. OVK kontrollerar att systemet fungerar som det ska, medan rengöringen faktiskt tar bort smuts och fett. Ett godkänt OVK-protokoll säger med andra ord ingenting om hur rent det är inuti kanalerna. Ett sista vanligt misstag är att bara titta på pris utan att fråga vad som faktiskt ingår, eftersom en billig offert ibland bara täcker en del av kanalsystemet och lämnar kök och imkanal utanför.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En normalstor förskola brukar bli klar på en dag. Har förskolan flera avdelningar, ett eget tillagningskök eller ett äldre kanalsystem med dålig åtkomlighet kan arbetet dra ut på ett par dagar, framför allt om fettavskiljare och imkanal ingår.

Vad händer om man väntar för länge?

Kanalerna sätter igen gradvis, luftflödet blir sämre och energiåtgången för fläktarna ökar eftersom de får jobba hårdare. I kök med imkanal stiger dessutom brandrisken påtagligt, vilket är en av anledningarna till att räddningstjänsten ofta kräver tätare intervall där.

Kan man göra det själv?

Nej, i praktiken krävs specialutrustning som roterande borstar, kameror för inspektion och ibland tryckluft för att nå hela vägen genom systemet. Utan rätt verktyg riskerar man att bara rengöra det som syns närmast donen, medan smutsen längre in i kanalen ligger kvar.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar att se till att alla utrymmen med inspektionsluckor och tekniska rum är tillgängliga, och att skåp eller möbler under don är flyttade. Informera gärna personalen om vilken dag arbetet sker, eftersom det ofta innebär visst ljud från borstar och fläktar under själva insatsen.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler