Vem ansvarar för imkanalen, hyresgäst eller ägare?

Fastighetsägaren ansvarar för imkanalen, alltså själva kanalen som leder bort matos från köket till tak eller fasad. Hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren ansvarar bara för sin egen köksfläkt och fettfiltret i den. Gränsen går vid fläkten. Allt bakom den, alltså kanalen genom huset, räknas som fastighetens ansvar.

Frågan dyker ofta upp när fläkten låter konstigt, matoset dröjer sig kvar i lägenheten, eller när någon i styrelsen undrar vem som ska betala nästa rengöring. Jo, ofta är det just styrelsen i en brf som får frågan, eftersom det är den som förvaltar fastighetens tekniska system. Grejen är att många blandar ihop fläkten och kanalen, trots att de har helt olika ansvariga.

Det spelar roll just nu. Fett som byggs upp i en imkanal är nämligen en brandrisk, och en igensatt kanal ger sämre utsug av matos i hela trapphuset. Dessutom kommer frågan ofta upp i samband med rengöring inför OVK, då fastighetsägaren ändå går igenom ventilationssystemet och kan passa på att beställa rengöring av imkanalerna samtidigt.

I praktiken ska fastighetsägaren, alltså brf:en eller hyresvärden, se till att kanalen rengörs med jämna mellanrum. Den boende sköter sin egen del, det vill säga fläkt och filter, men har inget juridiskt ansvar för vad som händer inne i kanalstrukturen. Så länge gränsen är tydlig blir det sällan konflikt. Otydlighet är däremot en vanlig källa till missförstånd i flerbostadshus, framför allt när ingen i föreningen skrivit ner vem som gör vad.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget nationellt lagstadgat intervall för hur ofta en imkanal i ett vanligt hem ska rengöras. Boverkets byggregler om ventilation styr snarare hur systemet ska vara utformat och fungera, inte exakt hur ofta det ska rengöras i efterhand, vilket framgår av Boverkets information om ventilation. För verksamheter med matlagning i större skala gäller dock andra, striktare krav.

I restaurang- och storköksmiljö kräver räddningstjänsten återkommande rengöring av imkanalerna som en del av det systematiska brandskyddsarbetet. Det beror på att fettavlagringar i en kraftigt belastad köksfläkt växer snabbt och utgör en betydligt större brandrisk än i ett vanligt hushåll. För ett vanligt hem finns ingen sådan lagstyrd frekvens. Branschens riktmärke ligger ändå ofta runt vart 3 till 6 år, beroende på hur mycket matlagning som sker och hur kanalen är dragen.

För en brf innebär det här att styrelsen själv får sätta ett rimligt intervall, snarare än att vänta på ett myndighetskrav som aldrig kommer. Många föreningar knyter rengöringen till OVK-cykeln eller till annat planerat fastighetsunderhåll, helt enkelt för att slippa glömma bort det. Se gärna genomgången av hur ofta imkanalen bör rengöras för vad som styr just ditt intervall, till exempel antal lägenheter och hur mycket matlagning som sker i huset.

En besiktning av imkanalen, alltså en okulär kontroll av fettuppbyggnad och luftflöde, kan för övrigt göras utan att hela kanalen rengörs samtidigt. Det ger styrelsen ett underlag för att bedöma om det brådskar eller om det kan vänta till nästa planerade insats.

Så går det till i praktiken

Rent praktiskt är det fastighetsägaren som beställer och betalar för rengöringen av imkanalen, precis som med andra tekniska installationer i huset. I en brf betyder det att styrelsen upphandlar arbetet, ofta för hela huset på en gång snarare än lägenhet för lägenhet. Flera fastigheter i samma förening samordnar ofta beställningen, vilket brukar sänka priset per lägenhet jämfört med separata besök.

Själva jobbet utförs genom att en tekniker öppnar rensluckor i kanalen, avlägsnar fettbeläggningar mekaniskt eller med heta metoder, och kontrollerar att luftflödet är återställt efteråt. Boende behöver sällan göra mer än att lämna tillträde till lägenheten under en kort stund. Det märks knappt i vardagen. Vill du veta mer om vad som ingår kan du läsa om rengöring av imkanal och vilka moment som brukar ingå i ett sådant besök.

Innan arbetet börjar brukar styrelsen informera de boende om vilka dagar tekniker kommer, eftersom vissa lägenheter kan behöva ge tillträde till en gemensam schaktdörr eller vind. I större hus sker rengöringen ofta våning för våning, och hela fastigheten kan ta allt från någon dag till en dryg vecka beroende på antal lägenheter och kanalens utformning.

Hyresgästens del av jobbet är betydligt enklare. Det handlar om att regelbundet plocka ut fettfiltret ur köksfläkten och diska det, eller byta engångsfilter om fläkten har sådant. Så är det. Fläkten sköter du, kanalen sköter fastighetsägaren.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tecken brukar tyda på att imkanalen behöver rengöras, oavsett vem som äger ansvaret för att beställa jobbet. Matos som dröjer sig kvar länge efter matlagning är ett tydligt tecken, likaså fläktljud som blivit högre eller mer väsande än tidigare. Framför allt är synligt fett runt fläktkåpan eller vid takventilen värt att notera, eftersom det ofta betyder att kanalen bakom är minst lika belastad.

Ett annat tecken är att flera lägenheter i samma stam klagar samtidigt, vilket tyder på att problemet sitter i den gemensamma kanalen snarare än i en enskild fläkt. Fukt eller kondens vid taknock kan också vara relaterat, även om orsaken ibland ligger någon annanstans i ventilationen. Boende gör klokt i att flagga sådana tecken till styrelsen tidigt, snarare än att vänta och hoppas att det löser sig av sig själv.

En enkel visuell besiktning av imkanalen, gjord av den som ändå är på plats för annat underhåll, kan avslöja mycket. Är gallret vid fläkten missfärgat eller kladdigt är det ofta dags. Ligger det längre mellan rengöringarna än vad branschens riktmärke anger är det värt att boka in en kontroll snarare än att gissa.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra en imkanal i en vanlig villa ligger ofta mellan 1 500 och 3 000 kr, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som hunnit byggas upp. I restaurang- eller storköksmiljö är kostnaden betydligt högre, från omkring 4 000 kr för ett mindre kök upp till 12 000 kr för ett stort och hårt belastat kök. Det beror på att belastningen, och därmed mängden fett, skiljer sig enormt mellan ett hushåll och en professionell köksmiljö.

I ett flerbostadshus där en brf upphandlar rengöring för hela huset blir kostnaden per lägenhet ofta lägre än om varje hushåll skulle beställa separat. Det är därför vanligt att styrelser samlar ihop hela fastigheten i en och samma beställning. Notera att arbete i gemensamma utrymmen, alltså i imkanalen snarare än i den enskilda lägenheten, normalt inte ger rätt till rotavdrag eftersom det inte räknas som arbete i en privatbostad.

Faktorer som påverkar priset är framför allt kanalens längd, hur svåråtkomlig den är och hur många år som gått sedan senaste rengöringen. En kanal som aldrig rengjorts tidigare tar ofta längre tid att göra ren än en som underhålls regelbundet, vilket kan synas i offerten.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: nej, inte kanalen själv. Fettfiltret i den egna fläkten kan alla boende sköta på egen hand, det kräver varken verktyg eller särskild kunskap. Däremot är imkanalen en helt annan sak. Den går ofta flera våningar genom huset, är svår att komma åt utan rätt utrustning, och kräver kunskap om brandsäkerhet och hur fett ska avlägsnas utan att skada kanalens insida.

Just därför är det i praktiken alltid ett jobb för en firma med rätt utrustning, snarare än något en fastighetsskötare gör på egen hand med en dammsugare. Grejen är att felaktig rengöring, eller ingen rengöring alls, kan lämna kvar fettrester som både minskar luftflödet och ökar brandrisken. Fastighetsägaren bär ansvaret för att jobbet blir gjort, men behöver inte utföra det själv, utan anlitar i stället en firma som har erfarenhet av just imkanaler.

Det finns dessutom en försäkringsaspekt att ta hänsyn till. Om en brand skulle uppstå i en dåligt underhållen imkanal kan frågan om vem som rengjort den, och när, bli central för hur ansvaret bedöms i efterhand. Att kunna visa på en dokumenterad rengöringshistorik är därför en fördel för fastighetsägaren, inte bara en formalitet.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att blanda ihop rengöring av fläktfiltret med rengöring av hela kanalen, och tro att det ena ersätter det andra. Så är det inte. Filtret fångar bara en del av fettet, resten passerar vidare in i kanalen och byggs upp där över tid oavsett hur ofta filtret diskas.

Ett annat misstag är att vänta för länge mellan tillfällena, ofta för att ingen i styrelsen äger frågan eller för att den glöms bort mellan andra underhållspunkter. Det tredje misstaget är att blanda ihop ansvar för imkanal med ansvar för andra delar av ventilationen, till exempel tilluftsdon eller aggregat, vilket kan göra att fel person kontaktas när något krånglar.

Ett fjärde misstag är att bortse från signaler från de boende, till exempel återkommande klagomål om matos, i väntan på att OVK-besiktningen ändå ska fånga upp problemet. OVK kontrollerar systemets funktion i stort, men fångar inte alltid upp en enskild imkanal på samma detaljnivå. Tydlig ansvarsfördelning, gärna nedskriven i föreningens underhållsplan, gör att den här typen av missförstånd blir betydligt mer sällsynta.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

För en enskild lägenhet eller villa tar själva rengöringen av imkanalen i regel någon timme, medan hela fastigheten kan ta allt från en dag till en dryg vecka beroende på antal lägenheter och hur kanalerna är dragna. Tillgänglighet spelar också in, till exempel om kanalen är rak eller har många böjar.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettet i kanalen fortsätter byggas upp, vilket både ökar brandrisken och gör att fläkten drar sämre över tid. Ju mer fett som hunnit fastna, desto svårare och dyrare blir rengöringen när den väl görs, eftersom tekniker behöver arbeta längre för att få bort hårt intorkade beläggningar.

Kan man göra det själv?

Fettfiltret i köksfläkten kan du sköta själv genom att diska eller byta det regelbundet. Själva imkanalen bör du däremot inte försöka rengöra på egen hand, dels för att det kräver särskild utrustning, dels för att en okvalificerad rengöring kan ifrågasättas av försäkringsbolaget om det senare uppstår en brand.

Behöver man förbereda något innan?

Boende behöver oftast bara se till att lämna tillträde till lägenheten under den tid teknikern behöver, och gärna undvika intensiv matlagning strax innan besöket. I en brf är det bra om styrelsen informerar alla berörda hushåll i god tid om vilken dag arbetet sker, så att ingen blir överraskad av att fläkten stängs av tillfälligt.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler