Varför luktar det från köksfläkten trots rent filter?

Lukten sitter oftast i själva kanalen, inte i filtret. Fett och matos fastnar på kanalens insidor år efter år, medan filtret bara fångar det som passerar precis vid fläkten. Ett nybytt filter rensar alltså ingenting längre in i imkanalen. Därför kan lukten dröja kvar hur många filter du än byter, tills kanalen själv rengörs.

Du har kanske precis bytt både fettfilter och kolfilter, ändå kommer samma unkna doft tillbaka så fort du steker något. Det är en vanlig upplevelse, och den beror sällan på fel filtertyp eller ett slarvigt monterat filter. Grejen är att fett fäster på kanalväggarna på ett sätt som inget filter rår på, särskilt om kanalen är lång eller har flera böjar på vägen ut. Med tiden byggs ett tunt, klibbigt lager upp som suger åt sig lukt och sedan avger den igen, ofta värre när fläkten går på hög effekt eller när luften i huset är fuktig.

Det spelar roll av fler skäl än bara lukten. Ett fettbelagt kanalsystem drar ner luftflödet, vilket gör att fläkten jobbar hårdare för samma resultat och drar mer el. Dessutom ökar brandrisken när fettlagret blir tjockt nog att fatta eld vid höga temperaturer inne i kanalen. Så en lukt som inte försvinner med rent filter är egentligen en signal om att kanalen bakom fläkten behöver ses över, inte om att du gjort något fel med filterbytet.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inga fasta lagkrav på hur ofta en vanlig köksfläkt hemma ska rengöras invändigt. Så är det. I restaurang och storkök gäller andra regler: räddningstjänsten kräver återkommande rengöring av imkanaler som en del av det systematiska brandskyddsarbetet, eftersom fett byggs upp betydligt snabbare i ett kommersiellt kök. I ett vanligt hem finns inget sådant krav, men fysiken är densamma. Fett samlas oavsett om det är en pizzeria eller en villa, det tar bara längre tid att bli ett problem.

Filtren har dessutom bytt namn på senare år, vilket gör det lätt att bli förvirrad när man handlar nytt. Sedan ISO 16890 infördes klassas ventilationsfilter som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7. Det säger något om hur bra filtret fångar partiklar i luften, men ingenting om hur ren kanalen bakom är. Ett filter med hög klassning kan alltså sitta framför en helt igensatt kanal ändå, och lukten kommer tillbaka oavsett vilken klass du valde i butiken.

Skillnaden mellan fettfilter och kolfilter spelar också in. Fettfiltret fångar fett innan luften når kanalen, medan kolfiltret hör hemma i fläktar som återcirkulerar luften till köket i stället för att leda ut den. I en fläkt med utblås till en riktig imkanal gör kolfiltret egentligen ingen nytta, för då är det fettfiltret och kanalen som avgör hur ren luften blir. Att rengöra kolfilter i en köksfläkt med kanalutblås löser med andra ord inte lukten, för problemet ligger längre in i systemet.

Så går det till i praktiken

En rengöring av imkanalen görs oftast mekaniskt, med roterande borstar eller munstycken som förs in genom kanalen från fläkt till taknock eller väggenomföring. Fettet lossnar och sugs samtidigt upp med en kraftig dammsugare kopplad till systemet, så att inget fett hamnar i köket eller på taket under arbetet. Vid längre eller krokiga kanaler används ibland en kamera för att se var beläggningen sitter tjockast. Det sparar tid och ger ett jämnare resultat, eftersom man vet vilka sträckor som behöver extra körning med borsten.

Fläktkåpan och fettfiltret rengörs oftast samtidigt, som ett sista steg i samma insats. Men grundproblemet, alltså beläggningen inne i kanalen, försvinner bara med mekanisk bearbetning. Diskmedel löser det inte. Vill du se hur en rengöring av imkanaler går till steg för steg, inklusive vad som gäller för olika kanaltyper och material, finns arbetet beskrivet mer utförligt där.

Kanalens material styr också metoden. Plåtkanaler tål oftast hårdare borstning än de flexibla slangar som ibland sitter på kortare sträckor nära fläkten, och en firma anpassar verktyget efter det. I flerbostadshus med gemensamma schakt behöver arbetet dessutom samordnas mellan lägenheter, eftersom kanalen ofta delas av flera hushåll på samma stam. Det innebär att en enskild lägenhets lukt ibland beror på fett längre upp eller ner i samma schakt, inte på den egna fläkten.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tecken brukar dyka upp innan lukten blir riktigt påtaglig. Fläkten låter mer men suger sämre, vilket är ett tydligt tecken på att kanalen har börjat sätta igen. Fett som syns som gulaktiga fläckar runt fläktkåpan eller på väggen ovanför spisen är ett annat. Jo, ofta.

Lukten som kommer tillbaka inom någon dag efter filterbyte, snarare än efter veckor, pekar också mot kanalen snarare än filtret. Dessutom märks det ibland som en lätt rökighet i luften vid stekning, trots att inget bränts vid spisen. Det märks. Ett annat tecken är att köket luktar matos långt efter att man har städat och vädrat, som om lukten sitter kvar i väggarna snarare än i luften. I vissa fall syns även fettdroppar runt tilluftsdon eller på kanalens utsida vid taknocken, vilket är ett tydligt tecken på att beläggningen redan är kraftig.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra en imkanal i en villa ligger normalt mellan 1 500 och 3 000 kr, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som hunnit byggas upp. I restaurang eller storkök är kostnaden betydligt högre, från cirka 4 000 kr för ett litet kök upp mot 12 000 kr för ett stort och hårt belastat kök, eftersom räddningstjänsten ofta kräver rengöring flera gånger per år där.

För arbete i en privatbostad går det dessutom att dra av en del av kostnaden. Rotavdraget för arbetskostnaden vid ventilationsrengöring och service är 30 procent, med ett tak på 50 000 kr per person och år, enligt Skatteverkets regler för rotavdrag. Avdraget gäller inte hyresrätter och räknas heller inte på materialkostnaden, bara på själva arbetstiden. I ett flerbostadshus där en bostadsrättsförening upphandlar rengöring gemensamt för hela huset gäller inte rotavdrag alls, eftersom det då räknas som arbete i en gemensamhetsanläggning och inte i en privatbostad.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Att rengöra fettfilter i köksfläkten själv är enkelt och något du kan göra ungefär var fjärde till sjätte vecka vid normal matlagning. De flesta fettfilter av metall går fint i diskmaskinen, eller i varmt vatten med lite diskmedel om diskmaskinen inte klarar av det tjockaste fettet. Kolfilter går däremot inte att rengöra på samma sätt. De flesta kolfilter är gjorda för att bytas ut, inte diskas, eftersom kolet tappar sin förmåga att binda lukt så fort det har blivit mättat eller blött.

Själva imkanalen är en annan sak. Kort sagt: ja, det kräver särskild utrustning. Det handlar om roterande borstar och en kraftig dammsugare kopplad till systemet. Ofta används dessutom en kamera för att se hur det ser ut inne i kanalen innan borstningen börjar. Utan rätt verktyg är risken stor att man bara flyttar fettet längre in i kanalen i stället för att få bort det, vilket gör nästa rengöring svårare och dyrare. Den delen av jobbet beskrivs på sidan för att beskriva sitt ventilationsjobb och få offerter, där man kan jämföra vad olika ventilationsfirmor i området erbjuder innan man bestämmer sig.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att byta filter om och om igen i hopp om att lukten ska försvinna. Det hjälper sällan, eftersom problemet oftast sitter längre in än vad filtret kan påverka. Ett annat är att försöka skölja kolfilter i vatten för att spara pengar, trots att de flesta kolfilter är gjorda för engångsbruk och tappar sin funktion så fort de blivit blöta.

Att skjuta upp rengöringen för länge är också vanligt, ofta i tron att lukten bara är kosmetisk. Men ju tjockare fettlagret blir, desto dyrare och mer tidskrävande blir jobbet när det väl görs. Dessutom stiger brandrisken undan för undan, särskilt i kanaler med flera böjar där fett samlas extra tjockt. Slarv med detta straffar sig i regel dubbelt, både i plånboken och i säkerheten.

Ett tredje misstag är att försöka borsta kanalen själv med fel verktyg, som en vanlig toalettborste eller en hushållsdammsugare utan tillräcklig sugkraft. Risken är att fettet bara trycks längre in i systemet i stället för att komma ut, vilket gör nästa rengöring svårare. I flerbostadshus glömmer man dessutom ibland bort att kanalen delas med grannarna, så en rengöring i en enda lägenhet löser inte alltid lukten om resten av stammen är full av fett.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En rengöring av imkanalen i en villa tar oftast mellan en och tre timmar, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som satt sig. Är kanalen extra lång, krokig eller om det är första gången den rengörs på länge kan det ta hela förmiddagen. I restaurang eller storkök tar arbetet ofta längre, eftersom kanalerna är grövre och mer belastade av daglig matlagning.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettlagret blir tjockare för varje månad som går, vilket gör själva rengöringen mer tidskrävande och dyrare när den till slut görs. Dessutom ökar brandrisken, eftersom ett tjockt fettlager lättare fattar eld vid hög värme inne i kanalen. Fläkten får också arbeta hårdare för att dra samma mängd luft, vilket syns som högre ljud och sämre sug vid spisen.

Kan man göra det själv?

Fett och kolfilter går utmärkt att rengöra eller byta själv, det tar bara några minuter. Själva kanalen bakom fläkten kräver däremot roterande borstverktyg och en kraftfull dammsugare kopplad till systemet, så att fettet inte hamnar i köket under arbetet. Den delen sköts därför normalt av ett företag med rätt utrustning.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om spisen och ytorna runt fläkten är fria, så att den som utför arbetet kommer åt filter och kåpa utan hinder. I en lägenhet i ett flerbostadshus kan det också behövas tillträde till vind eller yttertak där kanalen mynnar, vilket är bra att stämma av i förväg. Annars krävs sällan någon särskild förberedelse från din sida.

Källor

• Skatteverket - Rotavdrag