Vad är ett plasmafilter i en köksfläkt?

Ett plasmafilter är en elektronisk luftrenare inbyggd i vissa köksfläktar, som använder en svag elektrisk urladdning för att bryta ner fett, matos och partiklar i stället för att bara fånga upp dem i ett fysiskt filter. Det sitter oftast i fläktar utan kanal ut, som ett komplement eller alternativ till kolfilter. Filtret kräver regelbunden rengöring för att fungera som det ska.

Många som funderar på det här har precis sett en lampa blinka på fläkten, eller läst om plasmateknik i en produktbeskrivning i butiken. Frågan känns kanske trivial, men den spelar roll rent praktiskt: fungerar filtret inte som det ska minskar fläktens förmåga att suga upp os och fett rejält, vilket i sin tur ökar risken för fettavlagringar både i fläktkåpan och längre in i systemet. Kort sagt: ett plasmafilter är en teknik för luftrening, inte ett magiskt sätt att slippa rengöring helt.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget separat regelverk för just plasmafilter i köksfläktar. Boverket ställer krav på ventilationen i bostäder generellt, se Boverket - Ventilation i byggregler, men styr inte vilken filterteknik en enskild fläkt ska ha. Däremot finns en standard som påverkar hur filter klassas i stort: sedan ISO 16890 infördes delas ventilationsfilter in i ePM1, ePM10 eller Coarse, i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7. Ett plasmafilter är i sig ingen sådan dammfilterklass, utan en elektronisk teknik som ofta kombineras med ett grovfilter av metall som fångar de största fettpartiklarna innan luften når urladdningen.

Ventilationsrengöring i stort saknar dessutom ett lagstadgat intervall. Branschens riktmärke ligger ofta på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, men det gäller kanalsystemet i stort. En köksfläkt med plasmafilter behöver ses över betydligt oftare, eftersom fett fastnar direkt på elektroderna varje gång du lagar mat. Har fläkten dessutom en anslutning till en imkanal som leder ut luften, är ett rent filter och en ren kanal också bra att ha koll på inför en kommande OVK, även om plasmafiltret i sig inte är en del av den kontrollen.

Så går det till i praktiken

I praktiken sitter plasmafiltret som ett mellansteg i fläkten. Luften passerar först ett metallfilter köksfläkt-modeller nästan alltid har, oavsett om de har plasmateknik eller inte, och det fångar upp de grövsta fettpartiklarna. Därefter leds luften genom en kammare med elektroder som skapar en svag jonisering. Det bryter ner mindre fettpartiklar och en del av luktmolekylerna, ungefär som att luften får en genomgång innan den släpps tillbaka ut i köket.

I många modeller finns dessutom ett kolfilter efter plasmasteget, för att fånga upp det som blir kvar av matos. En köksfläkt med kolfilter och plasma är alltså inte ett antingen eller, de två teknikerna arbetar snarare tillsammans, där plasmasteget tar hand om fett och grövre partiklar medan köksfläkt kolfilter-delen står för finlukten. Grejen är att plasmatekniken framför allt används i fläktar utan kanal ut till det fria, det vill säga i recirkulerande system där luften renas och blåses tillbaka ut i köket. Har du i stället en fläkt kopplad till en imkanal som leder fettet ut ur huset, är plasmafiltret mindre vanligt, även om vissa hybridlösningar förekommer på marknaden.

En sak värd att nämna är att effekten av joniseringen avtar med tiden, även om fläkten aldrig visar några felmeddelanden. Elektroderna tappar successivt sin förmåga att skapa en jämn urladdning ju mer fett som lägger sig på ytorna, och det märks först som en svagare lukteffekt innan det syns som ett faktiskt fel.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är att os och stekluft dröjer sig kvar i köket längre än vanligt. Det märks. Ett annat tecken är att metallfiltret känns kladdigt eller missfärgat redan efter kort tid, vilket tyder på att fettet inte bryts ner som det ska innan det når plasmasteget. Vissa fläktar har en indikatorlampa som påminner om filterbyte eller rengöring, men lampan säger egentligen inget om hur smutsig elektroden faktiskt är, den går oftast bara på räknade drifttimmar snarare än på faktisk smutsgrad.

Ett tredje tecken, mer ovanligt men värt att nämna, är en svag doft av ozon eller ett lätt sprakande ljud från fläkten när den är igång. Det kan bero på att elektroderna är täckta av fett och inte längre ger en jämn urladdning, utan i stället ett ojämnt, hackigt förlopp. Hör du det, är det dags att rengöra eller låta någon se över fläkten. Ett fjärde tecken, som lätt missas, är att fläkten låter mer än tidigare vid samma effektläge. Det beror sällan på plasmafiltret direkt, men ökat motstånd i systemet från smuts och fett gör att motorn får jobba hårdare för att flytta samma mängd luft.

Vad kostar det?

Kostnaden för att rengöra en köksfläkt och tillhörande imkanal i en villa ligger i regel mellan 1 500 och 3 000 kr, beroende på hur lång kanalen är och hur mycket fett som byggts upp över tid. I ett restaurangkök eller storkök är belastningen mycket högre, och där hamnar priset ofta mellan 4 000 och 12 000 kr. Ett litet kök kan klara sig med den lägre delen av intervallet, medan ett stort och hårt belastat kök kan hamna i den övre delen, inte minst eftersom räddningstjänsten där ofta kräver rengöring flera gånger per år.

Själva plasmafiltret eller elektrodpaketet ingår oftast inte som en separat kostnad, utan rengörs som en del av det större jobbet när en firma rengör imkanalen och fläkten. I vissa fall, om elektroderna är skadade eller mycket gamla, kan ett byte av hela plasmaenheten bli aktuellt. Det är dock mer ett undantag än en regel, och de flesta fläktar klarar sig med återkommande rengöring genom hela sin livslängd. Priset påverkas också av hur lätt fläkten är att komma åt och plocka isär, vilket varierar rejält mellan olika modeller och fabrikat.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Det yttre metallfiltret klarar de flesta av att lyfta ur och diska själva, ofta i diskmaskin eller för hand i varmt vatten med avfettningsmedel. Jo, det är faktiskt det enklaste steget i hela processen. Själva plasmaenheten är däremot känsligare. Den sitter kopplad till el, och att peta i elektroderna med fel verktyg eller fel rengöringsmedel kan både skada funktionen och i värsta fall vara farligt, eftersom komponenten fortfarande kan ha spänning kvar om fläkten inte är helt bortkopplad.

Vår guide om hur du rengör köksfläkten invändigt går igenom vilka delar du kan ta hand om själv och vilka som kräver mer försiktighet. Ligger fettet djupt inne i kanalsystemet, eller är plasmaenheten svår att komma åt utan att öppna fläkten helt, är det oftast bättre att låta någon med rätt utrustning sköta det. Så slipper du både garantiproblem och risken att skada en komponent som kan vara dyr att byta ut. Dessutom kräver vissa modeller specialverktyg för att lossa kåpan runt elektroderna, vilket gör att ett hemmafix riskerar att skada plasten eller täta packningar.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att vänta för länge mellan rengöringarna, i tron att plasmatekniken sköter sig själv eftersom den är elektronisk. Så är det inte. Filtret fungerar bäst när det hålls rent, och ett kraftigt fettlager på elektroderna gör att joniseringen blir svagare samtidigt som lukten sprider sig ändå, trots att fläkten är påslagen för fullt.

Ett annat misstag är att använda starka kemiska medel eller slipande svampar direkt på plasmaenheten, vilket kan skada de känsliga ytorna och i värsta fall försämra funktionen permanent. Håll dig i stället till det tillverkaren rekommenderar, eller lämna den delen åt någon med erfarenhet av den typen av rengöring. Ett tredje vanligt misstag är att glömma bort kolfiltret om fläkten har ett sådant som komplement till plasmasteget, eftersom det inte syns lika tydligt som det yttre metallfiltret. Ett kolfilter tar inte upp fett på samma sätt, utan mättas gradvis av luktmolekyler och behöver bytas med jämna mellanrum, oavsett hur rent plasmasteget i övrigt hålls. Ett fjärde misstag är att stänga av strömmen fel, eller inte alls, innan man rengör, vilket ökar risken för både elstötar och skador på elektroniken.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Att lyfta ur och diska det yttre metallfiltret tar oftast bara 15 till 30 minuter hemma. Ska hela fläkten och plasmaenheten rengöras ordentligt av någon med rätt verktyg tar jobbet i regel någon timme, beroende på hur svåråtkomlig plasmaenheten är i just din modell.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettlagret på elektroderna gör att joniseringen blir svagare, vilket gör att både os och matlukt sprids i köket trots att fläkten är igång. Dessutom ökar risken för att fett byggs upp längre in i systemet, vilket i förlängningen kan bli en brandrisk vid kraftig ansamling.

Kan man göra det själv?

Det yttre metallfiltret kan de flesta rengöra själva, exempelvis i diskmaskin. Elektroderna i plasmaenheten är känsligare och sitter kopplade till el, så där är det ofta säkrare att låta någon med erfarenhet ta hand om rengöringen, framför allt om garantin fortfarande gäller.

Behöver man förbereda något innan?

Stäng av fläkten och bryt strömmen helt innan du rör vid några filter eller elektroder. Ha gärna disktrasor, avfettningsmedel och ett kärl för blötläggning redo, samt läs igenom fläktens manual om hur filtret ska lossas, eftersom modellerna skiljer sig åt.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler