Vad gäller för imkanaler som går genom ytterväggen?

Det finns inga särskilda byggregler bara för imkanaler genom yttervägg, men kanalen ska vara tät, brandsäker och möjlig att rengöra i hela sin sträckning enligt de allmänna kraven på ventilation. Genomföringen i väggen måste tätas mot brand och fukt, och avståndet till brännbart material ska vara tillräckligt för att fett som samlas i kanalen inte ska bli en brandrisk.

Du som villaägare har kanske märkt att fläkten över spisen låter mer eller drar sämre än förr. Det är vanligt, särskilt i äldre hus där imkanalen aldrig rengjorts sedan installationen. Frågan blir extra aktuell om du planerar renovering, byter köksfläkt eller helt enkelt undrar om genomföringen i väggen är gjord på rätt sätt. Svaret handlar egentligen om tre saker: att kanalen är tät, att den tål värme och fett utan att bli en brandkälla, och att den går att komma åt för rengöring.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverket ställer krav på att ventilationssystem, inklusive imkanaler, ska fungera tillfredsställande och gå att underhålla över tid, enligt Boverkets regler om ventilation. Det finns dock inget separat regelverk som pekar ut just genomföringen i ytterväggen som ett eget kapitel. I stället ingår den i helheten: kanalen ska klara brand, fukt och rengöring från spiskåpa till mynning.

Jo, faktum är att ett vanligt missförstånd är att tro att OVK-besiktningen kollar imkanalen separat. OVK omfattar i första hand ventilationssystemets funktion, inte fettavlagringar i en köksfläktskanal, så en godkänd besiktning säger inte särskilt mycket om hur ren kanalen är. Därför finns ingen lag som tvingar dig som villaägare att rengöra imkanalen med ett visst intervall. Branschens riktmärke ligger ändå på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, beroende på hur mycket matlagning med fett och stekos som sker i köket.

I restaurang- och storköksmiljö ser det annorlunda ut. Där kräver räddningstjänsten återkommande rengöring som en del av det systematiska brandskyddsarbetet, eftersom fettavlagringar i storskalig matlagning byggs upp betydligt snabbare. Den skillnaden är värd att känna till, även om du bara har ett vanligt hushållskök, för den visar varför fett i en imkanal tas på allvar ur brandsynpunkt.

Så går det till i praktiken

I praktiken börjar en imkanal vid spiskåpan, går genom vind eller vägg och mynnar sedan ut genom ytterväggen eller taket. Där kanalen passerar ytterväggen ska den vara ordentligt tätad, både för att hindra drag och fukt och för att minska risken att en eventuell brand sprider sig till konstruktionen runt omkring. Isoleringen kring genomföringen ska vara obruten, och själva kanalröret bör sakna skarvar som läcker.

Mynningen utomhus har också betydelse. Den ska sitta så att imma och matos inte slår tillbaka in i huset eller stör grannar, samtidigt som den inte placeras för nära brännbar fasad eller takfot. Vidare är det bra om kanalen har en viss lutning utåt, så att kondens och fett rinner ut i stället för att samlas inne i röret.

När det gäller rengöring arbetar en tekniker sig igenom kanalen med borstar, roterande verktyg och ibland en kamera för att se hur mycket fett som sitter kvar. På sidan om ventilationsrengöring av imkanal beskrivs hela processen mer i detalj, från inspektion till slutkontroll. Kort sagt: det handlar om att mekaniskt lossa fettbeläggningen och sedan suga eller borsta ut den, snarare än att bara spola med vatten.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är minskat drag i fläkten. Om matos och ånga dröjer sig kvar i köket längre än förut, trots att fläkten är påslagen på full effekt, kan det bero på att kanalen är delvis igensatt av fett. Ett annat tecken är lukt. Härsken os som kommer tillbaka in i köket, särskilt vid blåsigt väder, tyder ofta på beläggningar längre in i kanalen eller vid själva genomföringen.

Missfärgningar runt utblåset på fasaden är också värt att notera. Mörka, feta stänk kring ventilhuven utomhus visar att fett faktiskt läcker ut, vilket betyder att ännu mer sannolikt sitter kvar inuti. Dessutom bör du reagera på ovanliga ljud, som ett tickande eller skrapande i kanalen, eftersom det kan tyda på att beläggningen har lossnat i flak och riskerar att sätta sig på ett ställe som gör kanalen svårare att rengöra.

Det är också värt att fundera på brandrisken. En kanal fylld med fett fungerar nästan som en lunta om en glödande partikel eller ett spisbrand skulle nå in i den. I guiden om brand orsakad av smutsig imkanal finns en genomgång av hur den risken uppstår och varför den ökar med tiden om kanalen aldrig rengörs.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra en imkanal i en vanlig villa ligger i regel mellan 1 500 och 3 000 kr. Vad som avgör var i intervallet priset hamnar är kanalens längd och hur mycket fett som har hunnit byggas upp innan rengöringen bokas. En kort, relativt ren kanal kostar mindre än en lång kanal som inte rengjorts på många år.

I restaurang- eller storköksmiljö ser prisbilden helt annorlunda ut. Där kan kostnaden variera mellan 4 000 kr för ett litet kök och uppåt 12 000 kr för ett stort, hårt belastat kök med mycket friteringsos och stekning. Det beror på att kanalsystemen är större, mer komplexa och kräver tätare rengöring för att uppfylla räddningstjänstens krav.

Priset påverkas också av hur lätt eller svår genomföringen i ytterväggen är att komma åt. Sitter mynningen svårtillgängligt, till exempel högt uppe på en fasad eller bakom annan installation, kan det tillkomma en kostnad för åtkomst och stegar eller lift.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: nej, inte hela jobbet. Du kan visserligen torka av spiskåpans filter och den yttersta delen av kanalen själv, men att komma åt fettbeläggningar långt in i röret, särskilt vid böjar och vid själva genomföringen i väggen, kräver särskilda verktyg som de flesta inte har hemma.

Grejen är att en felaktigt utförd rengöring kan göra mer skada än nytta. Om du skrapar för hårt eller använder fel redskap riskerar du att skada kanalens insida eller rubba tätningen kring genomföringen, vilket i sin tur kan leda till fuktskador eller sämre brandskydd. Därför är det klokare att låta någon med rätt utrustning och erfarenhet göra själva djuprengöringen, medan du sköter den enkla ytliga rengöringen mellan de större genomgångarna.

Samtidigt är det du som bäst känner ditt eget hus. Du vet om fläkten låter annorlunda, om lukten kommer tillbaka eller om det är länge sedan senaste rengöringen. Den kunskapen är värdefull när du ska bedöma hur akut behovet är, även om själva utförandet bäst lämnas åt någon med rätt verktyg.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att vänta för länge mellan rengöringarna, ofta för att man inte tänker på imkanalen förrän problemen redan syns. Fett byggs upp gradvis, och ju längre det får sitta, desto hårdare och svårare blir det att få bort. I värsta fall stelnar det till en beläggning som liknar lack, vilket gör att rengöringen tar längre tid och blir dyrare.

Ett annat misstag är att blanda ihop OVK med rengöring av imkanalen. Många villaägare tror att en godkänd OVK innebär att kanalen är ren, men besiktningen kollar i första hand funktionen hos ventilationssystemet i stort. Så är det, tyvärr, en ganska utbredd missuppfattning.

Slarv med genomföringen i ytterväggen är ett tredje misstag, särskilt vid egna ombyggnationer. Att täta dåligt eller placera mynningen för nära brännbart material kan skapa problem som är svåra att upptäcka förrän en fuktskada eller ett tillbud redan inträffat. Det lönar sig att kontrollera att genomföringen ser korrekt ut, gärna i samband med att kanalen ändå rengörs.

Ett sista misstag är att strunta i tecknen på igensättning för att fläkten ändå fungerar lite. Ändå är det just de tidiga tecknen, minskat drag, kvardröjande os, mörka stänk vid utblåset, som gör att du kan agera innan fettmängden blir ett brandriskproblem snarare än bara ett obehag i köket.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Själva rengöringen av en imkanal i en villa tar ofta mellan en och tre timmar, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som satt sig. Är kanalen extra lång eller går genom flera våningsplan kan det ta längre tid. Torktid eller väntetid tillkommer sällan, så köket går oftast att använda igen samma dag.

Vad händer om man väntar för länge?

Väntar du för länge hårdnar fettet och blir svårare att få bort, vilket gör nästa rengöring mer tidskrävande och dyrare. Dessutom ökar brandrisken gradvis eftersom mer brännbart material samlas i kanalen. I värsta fall kan en igensatt kanal också försämra fläktens funktion så mycket att matos och fukt stannar kvar i köket.

Kan man göra det själv?

Du kan själv rengöra spiskåpans filter och torka av den yttersta delen av kanalen, men djupare avlagringar kräver särskilda borstar och verktyg. Att nå fram till genomföringen i ytterväggen utan att skada tätningen är svårt utan rätt utrustning. Därför sköts den grundliga rengöringen oftast av någon med erfarenhet av just imkanaler.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om du plockar undan runt spisen och kylskåpet så att teknikern kommer åt kåpan utan hinder. Kolla också om det finns en luftvärmepump, hylla eller möbel som blockerar åtkomsten till utblåset på fasaden, och flytta undan den om möjligt. Någon större förberedelse utöver det behövs sällan.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler