Vad är skillnaden mellan imkanal och vanlig ventilationskanal?

En imkanal leder bort matos, fett och fukt från spisen i köket, medan en vanlig ventilationskanal transporterar frånluft eller tilluft för hela bostadens luftväxling. Skillnaden ligger i vad som passerar genom kanalen: imkanalen hanterar fett och matos, ventilationskanalen ren luft. Det avgör hur ofta respektive kanaltyp behöver rengöras och vilka risker som finns om man struntar i det.

Har du märkt att köksfläkten känns kraftlös trots att övriga ventiler i lägenheten fungerar fint? Många blandar ihop imkanalen med det vanliga ventilationssystemet, och det är lätt hänt eftersom båda sitter dolda i väggar och tak. Frågan blir extra aktuell om du planerar en renovering, säljer bostaden eller har märkt att matos dröjer kvar längre än det borde. Grejen är att de två kanaltyperna sköts, kontrolleras och rengörs på helt olika sätt, och det är bra att känna till innan man tar in hjälp.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler ställer krav på att ventilationssystem ska fungera som avsett över tid, och det gäller både frånluftskanaler och imkanaler (Boverket - Ventilation i byggregler). Däremot skiljer sig kraven i praktiken rejält åt. En vanlig ventilationskanal kontrolleras i regel genom OVK, den obligatoriska ventilationskontrollen, medan imkanalen framför allt är en brandskyddsfråga.

Fettavlagringar i en imkanal är brandfarliga, och därför kräver räddningstjänsten återkommande rengöring av imkanaler i restaurang- och storköksmiljö som en del av det systematiska brandskyddsarbetet. I en vanlig villa finns inget lika strikt krav, men fettbeläggning byggs upp även där, om än långsammare eftersom matlagningen sker i mindre skala och under kortare pass.

Värt att nämna: företag med SNI-koden 81222 för sotning får även utföra rengöring av ventilationskanaler, vilket är en anledning till att en del sotare erbjuder tjänsten vid sidan av vanlig sotning. Det förklarar varför du ibland ser samma firma annonsera både skorstensfejning och kanalrengöring, trots att arbetsmomenten skiljer sig åt.

Så går det till i praktiken

I en imkanal sitter fettet ofta som en seg hinna på insidan av plåten, särskilt närmast fläkten. Rensning imkanal innebär vanligen att man mekaniskt skrapar och borstar bort beläggningen, ibland kompletterat med avfettningsmedel, innan kanalen spolas eller torkas ren invändigt. Är kanalen lång eller har många böjar krävs specialverktyg som kan föras in genom inspektionsluckor längs sträckningen.

En vanlig ventilationskanal rengörs annorlunda. Här handlar det snarare om damm, ludd och partiklar som samlats i don, kanalväggar och eventuellt aggregat. Tekniken bygger oftare på roterande borstar kopplade till en kraftig sug, som drar ut smutsen genom kanalsystemet i stället för att skrapas loss för hand som i en imkanal. Fukten och fettet som kännetecknar en imkanal saknas här, vilket gör jobbet mindre kladdigt men inte alltid enklare, eftersom kanalerna kan vara långa, dolda i bjälklag och svåråtkomliga utan att bila upp väggar.

I båda fallen inspekteras kanalen ofta med kamera före och efter arbetet, så att både beläggningens omfattning och resultatet går att dokumentera. Det ger också en bild av kanalens skick i övrigt, till exempel om det finns skarvar som läcker eller isolering som lossnat.

Vanliga tecken att se upp med

Missfärgningar runt fläktkåpan, en tydlig fettlukt i köket eller matos som dröjer sig kvar är typiska tecken på att imkanalen behöver ses över. Droppar av brunaktig vätska från fläkten är ett annat varningstecken, det betyder ofta att fett har samlats och börjat lösa upp sig i värmen från spisen. Ibland hörs det också, fläkten låter mer ansträngd än förr trots att den inte är äldre.

För den vanliga ventilationskanalen ser signalerna annorlunda ut. Svag luftväxling, unken lukt i sovrum eller allmänt instängd luft trots öppna ventiler tyder på att kanalen är igensatt av damm. Ibland märks det också genom att fläktljudet ändras, blir högre eller mer ansträngt än vanligt, eller genom att imma bildas på fönster som förut hölls torra. Jo, faktiskt kan sådana förändringar komma smygande under flera år, vilket gör att man vänjer sig utan att reflektera över orsaken. Det märks.

Vad kostar det?

Priset för rengöring av en imkanal i villa ligger oftast mellan 1 500 och 3 000 kr, och det styrs framför allt av kanalens längd och hur mycket fett som hunnit byggas upp. I restaurang eller storkök blir det dyrare: ett litet kök kan landa från 4 000 kr, medan ett stort och hårt belastat kök kan kosta uppåt 12 000 kr, inte minst eftersom räddningstjänsten ofta kräver rengöring flera gånger per år i den typen av verksamhet.

Rengöring av en vanlig ventilationskanal i villa kostar i regel mellan 3 000 och 5 500 kr för ett frånluftssystem, medan ett självdragssystem utan fläkt och aggregat brukar vara något billigare, ungefär 2 500 till 4 500 kr. Har du ett FTX-system med värmeväxlare hamnar priset högre, mellan 5 000 och 9 000 kr, eftersom både värmeväxlare och tilluftsdon ska rengöras utöver frånluften. I lägenhet är kostnaden lägre, mellan 1 500 och 4 000 kr, tack vare ett mindre kanalsystem. Vill du läsa mer om vad som påverkar priset specifikt för matoskanaler finns en genomgång i guiden om vad imkanalrengöring kostar.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Enklare, ytligt fett på fläktkåpan och den bit av kanalen du själv kommer åt går att torka av. Längre in i systemet blir det svårare. Så är det. Både imkanaler och ventilationskanaler slingrar sig ofta genom väggar, bjälklag och vindsutrymmen där varken armen eller en vanlig dammsugare räcker till.

För en imkanal tillkommer dessutom brandrisken. Fett som inte tas bort ordentligt kan antändas om det hettas upp tillräckligt, och det är svårt att bedöma hur mycket beläggning som faktiskt finns dolt i kanalen utan rätt utrustning. För en vanlig ventilationskanal handlar det snarare om att komma åt hela sträckan utan att skada kanalväggarna eller donen, vilket kräver roterande borstar och kraftig utsugning som sällan finns i ett vanligt hushåll.

Genom att läsa mer om hur en professionell insats för matoskanaler går till på sidan om ventilationsrengöring av imkanal får du en bild av vilken utrustning och metod som används, och vad som skiljer arbetet från en vanlig städinsats i köket.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att blanda ihop rengöring av fläktfiltret med rengöring av själva kanalen. Att diska filtret regelbundet är bra, men det gör ingenting åt fettet som redan fastnat längre in i imkanalen. Ett annat misstag är att anta att en OVK-godkänd bostad automatiskt har rena kanaler, eftersom kontrollen framför allt mäter luftflöden och funktion, inte hur mycket smuts som samlats på insidan.

Många väntar dessutom för länge mellan rengöringarna, både för imkanal och ventilationskanal, i tron att om inget syns så är allt bra. Problemet är att fett och damm byggs upp osynligt tills det märks genom lukt, ljud eller sämre luftväxling. Då har beläggningen ofta hunnit bli betydligt tjockare än om man hade agerat tidigare, vilket i sin tur kan göra rengöringen mer omfattande och dyrare än den behövde bli.

Ett tredje misstag är att blanda ihop firmor och kompetens. Den som rengör skorstenar och den som rengör ventilationskanaler kan vara samma person, men det är inte givet. Det är bra att fråga vad som faktiskt ingår innan arbetet påbörjas, framför allt om både imkanal och ventilationskanal ska ses över vid samma tillfälle.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En rengöring av imkanalen i en vanlig villa tar oftast en till två timmar, beroende på hur mycket fett som samlats och hur lång kanalen är. Rengöring av en vanlig ventilationskanal i hela bostaden tar ofta längre, kanske en halv till en hel arbetsdag, eftersom fler don och längre kanalsträckor ska gås igenom. I ett stort restaurangkök kan arbetet ta en hel dag om kanalsystemet är omfattande.

Vad händer om man väntar för länge?

Fett i en imkanal kan torka in och bli svårare att få bort, samtidigt som brandrisken ökar ju tjockare beläggningen blir. I en vanlig ventilationskanal minskar luftflödet gradvis, vilket kan ge sämre inomhusluft och högre energiförbrukning eftersom fläkten får arbeta hårdare. I värsta fall täpps kanalen igen så pass mycket att hela ventilationen försämras märkbart.

Kan man göra det själv?

Kort sagt: nej, inte längre in i kanalen. Du kan diska filtret och torka av synliga ytor själv, men fettbeläggning djupare in i en imkanal eller damm långt in i en ventilationskanal kräver specialverktyg som roterande borstar och kraftig utsugning. Att försöka själv riskerar dessutom att skada kanalen eller sprida smutsen vidare i systemet.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om spisen, bänkskivan och golvet under fläkten är fria så att den som utför jobbet kommer åt inspektionsluckor och don utan hinder. Bra att veta: det kan bli visst oljud och damm under arbetet, så känsliga föremål i närheten bör täckas över eller flyttas. För en villa med flera våningar är det också bra att se till att kanalens sträckning genom vind eller krypgrund är tillgänglig.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler