Måste imkanalen rengöras oftare i en restaurang?

Ja, en imkanal i restaurang eller storkök måste rengöras betydligt oftare än en imkanal hemma. Ett vanligt kök i en bostad klarar sig ofta flera år mellan rengöringarna, medan restauranger och storkök enligt räddningstjänstens krav ofta behöver rengöra sin imkanal flera gånger per år, eftersom fettavlagringarna byggs upp snabbt och ökar brandrisken.

Du driver kanske ett kök där matoset stiger varje dag, och du undrar om den gamla tumregeln för villaventilation gäller även för dig. Så är det inte. Ett kök som lagar mat åtta timmar om dagen bygger upp fett i kanalerna på veckor, inte år, och det påverkar både brandsäkerhet och försäkring.

Varför spelar det roll just nu? Om du driver en verksamhet och skjuter upp rengöringen riskerar du inte bara anmärkningar vid tillsyn, utan också ett faktiskt problem gentemot försäkringsbolaget om det börjar brinna och kanalen visar sig vara full av fett. Dessutom blir jobbet dyrare ju längre du väntar, eftersom härdat fett tar längre tid att få bort.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget nationellt lagstadgat intervall för hur ofta en imkanal ska rengöras, varken i hem eller i restaurang. Däremot kräver MSB - Brandskydd i verksamheter att verksamheter med matlagning bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete, vilket i praktiken innebär återkommande rengöring av imkanalen i restaurang- och storköksmiljö. Hur ofta avgörs av hur mycket fett köket producerar, inte av ett fast datum i kalendern.

I ett vanligt hem räcker det i regel med rengöring ungefär vart 3 till 6 år, eftersom matlagningen är mindre intensiv och fettmängden byggs upp långsamt. I ett yrkeskök med fritös, stekbord och hög omsättning kan motsvarande mängd fett samlas på bara några veckor. Därför landar många restauranger och storkök på rengöring flera gånger per år, ibland varje kvartal, för att hålla sig inom det som räddningstjänsten förväntar sig vid en tillsyn. Frågan hur ofta imkanalen ska rengöras har med andra ord inget enkelt svar, utan styrs av hur köket faktiskt används.

Så går det till i praktiken

Rengöringen i sig liknar varandra i hem och restaurang, men skalan skiljer sig rejält. En tekniker borstar loss fett från kanalväggarna, suger upp lös smuts och avfettar med kemiska medel där fettet härdat och fastnat ordentligt. I ett hushåll räcker det oftast med en insats på någon timme, medan ett storkök kan kräva en hel arbetsdag med flera personer, eftersom kanalsystemet är längre och belastningen betydligt högre.

Skillnaden syns också i dokumentationen. En restaurang behöver ofta kunna visa upp intyg på utförd rengöring vid tillsyn från räddningstjänsten, medan ett hushåll sällan behöver spara kvitton av samma anledning. Om du vill förstå mer om hur själva fläktdelen rengörs, oavsett om det gäller ett hemmakök eller ett större kök, finns en genomgång i guiden om hur du rengör köksfläkten invändigt. Där beskrivs stegen som gäller oavsett kökets storlek, men insatsen skalas alltså upp rejält i en verksamhet.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tydliga signaler säger att det är dags, oavsett kökstyp. Fettdroppar på huven eller runt fläkten är ett tecken som sällan går att missa. Detsamma gäller en unken, härsken lukt som kommer tillbaka trots städning, eller en fläkt som plötsligt låter mer eller suger sämre än tidigare.

I ett storkök förstärks dessa tecken snabbt, eftersom belastningen är så mycket högre. Personalen märker ofta att oset dröjer kvar i lokalen längre än vanligt, eller att kondens bildas på tak och väggar nära spisen. Det märks. Vänta inte med att agera på sådana signaler i en verksamhet, för fettbelagda kanaler hör till de vanligaste bakomliggande orsakerna när köksbränder sprids snabbt via ventilationssystemet.

Vad kostar det?

Priset skiljer sig mycket mellan ett hushåll och en verksamhet. Rengöring av en imkanal i en vanlig villa kostar i regel 1 500 till 3 000 kronor, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som hunnit fastna över tid. För en restaurang eller ett storkök ligger priset betydligt högre, ofta mellan 4 000 och 12 000 kronor per tillfälle.

Ett litet kök med enklare matlagning hamnar närmare 4 000 kronor, medan ett stort och hårt belastat kök, till exempel med mycket friterat eller grillat, kan landa uppåt 12 000 kronor. Priset styrs av kanalens längd, antal fläktar och hur ofta fettet hinner byggas upp mellan tillfällena. Eftersom räddningstjänsten ofta kräver rengöring flera gånger per år för en verksamhet blir helhetskostnaden över ett år naturligt högre än för ett hushåll som klarar sig med ett enda tillfälle vart femte år eller så. Det är alltså inte priset per tillfälle som skiljer sig mest, utan hur ofta notan kommer tillbaka.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

I ett hem går en del av jobbet att göra själv. Du kan torka av synliga ytor på fläkten och byta filter utan större problem. Själva kanalsystemet är dock svårare att komma åt, och där krävs oftast proffsutrustning som roterande borstar och industridammsugare för att verkligen få bort fettet inifrån. Den delen av arbetet beskrivs närmare på sidan om ventilationsrengöring av imkanal, där du också ser vad som brukar ingå i ett typiskt uppdrag.

I en restaurang eller ett storkök blir svaret enklare. Kort sagt: nej. Dels för att kanalerna oftast är längre och svårare att nå, dels för att många verksamheter behöver kunna visa dokumentation på utförd rengöring vid tillsyn. Egen rengöring utan rätt utrustning riskerar dessutom att missa fett längre in i kanalen, vilket gör att brandrisken kvarstår trots ansträngningen.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att bara rengöra det som syns. En blank huv och en ren fläkt säger ingenting om hur mycket fett som sitter längre in i kanalen, och det är ofta just där bränder startar. Ett annat misstag är att skjuta upp rengöringen för att verksamheten haft mycket att göra, trots att belastningen på köket varit hög under en längre period.

Många verksamheter missar också att spara dokumentation från varje tillfälle, och det kan bli kostsamt senare. Utan kvitton eller intyg blir det svårt att visa räddningstjänsten att rutinerna följs, även om rengöringen faktiskt är utförd som den ska. Ett sista misstag är att välja billigast utan att kontrollera vad som ingår, eftersom en ytlig insats kan se klar ut men ändå lämna fett kvar djupare i systemet. Det som inte syns är ofta det som spelar mest roll.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

I ett hem tar rengöringen av imkanalen ofta bara en till två timmar, beroende på kanalens längd. I en restaurang eller ett storkök tar det betydligt längre, ofta en hel arbetsdag med flera tekniker, eftersom kanalsystemet är större och fettlagren tjockare. Tiden påverkas också av hur lätt kanalen är att komma åt fysiskt.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettet härdar och blir svårare att få bort, vilket gör nästa rengöring dyrare och mer tidskrävande. I värsta fall ökar brandrisken markant, eftersom härdat fett brinner lättare och sprider sig snabbt genom kanalsystemet. För en verksamhet kan det dessutom leda till anmärkningar vid tillsyn från räddningstjänsten.

Kan man göra det själv?

I ett hem går enklare delar som filter och synliga ytor bra att sköta själv. Att rengöra hela kanalsystemet kräver dock oftast specialutrustning som proffs har tillgång till. I en restaurang eller ett storkök avråds egen rengöring nästan alltid, både av säkerhetsskäl och för att uppfylla kraven på en dokumenterad brandskyddsrutin.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om spisar och ytor är avstängda och har svalnat innan tekniker anländer. I en verksamhet är det bra att ha tillgång till ritningar eller tidigare dokumentation över kanalsystemet, om sådan finns. Se också till att köket går att nå utan att störa pågående matlagning, särskilt i ett storkök med tajta tidsscheman.

Källor

• MSB - Brandskydd i verksamheter