Kan metalltrådsfilter i en köksfläkt rengöras flera gånger?

Ja, metalltrådsfilter kan rengöras om och om igen, om du gör det på rätt sätt. Filtret är gjort av metall just för att klara upprepad tvätt, till skillnad från filter av papper eller fiberduk som ska bytas ut. Så länge trådnätet inte är skadat eller helt igensatt av härdat fett går det att använda i flera år.

Du kanske står vid diskhon med ett fettigt filter i handen och undrar om det snart är dags att köpa ett nytt, i stället för att bara skölja av det igen. Det spelar roll nu, eftersom ett fett filter både drar ström i onödan och ökar risken för brand i köket. Dessutom sprids matos sämre när filtret är mättat, så fläkten jobbar hårdare för samma resultat.

Svaret hänger alltså ihop med hur du sköter filtret, inte med någon inbyggd livslängd hos metallen. Ett filter som diskas regelbundet och torkas ordentligt håller i regel lika bra som ett nytt, medan ett filter som får stå med härdat fett i flera år kan bli poröst och tappa sin funktion.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns ingen lag eller norm som anger hur många gånger ett metalltrådsfilter i en köksfläkt får diskas. Till skillnad från filter i ett FTX-aggregat, som sedan ISO 16890 infördes klassas som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7, är köksfläktens metallfilter inte kopplat till någon sådan standard. Filtret är helt enkelt en mekanisk fettavskiljare av metall, och tillverkarens rekommendation är oftast den enda riktlinjen som gäller. Skötsel avgör allt.

En köksfläkt kan också ha ett kolfilter som fångar upp lukt, men det är en helt annan produkt som inte går att diska och som behöver bytas med jämna mellanrum. Metalltrådsfiltret sitter alltid närmast spisen och fångar fett, oavsett om fläkten är kopplad till en kanal ut eller går i återcirkulation. Det är alltså bara metallfiltret som frågan om upprepad rengöring gäller.

I praktiken brukar tillverkare ange att filtret ska diskas var två till fyra veckor vid normal matlagning, oftare om du steker mycket eller lagar mat varje dag. Det är ett riktmärke, inte en exakt regel. Kort sagt: lyssna på fläkten och titta på filtret, snarare än att räkna veckor på kalendern.

I ett vanligt hushåll finns ingen myndighet som kräver att du diskar filtret ett visst antal gånger per år. I restaurangkök och storkök är läget annorlunda, där ställer räddningstjänsten ofta krav på rengöring av både filter och imkanal flera gånger om året, eftersom mängden fett och risken för brand är betydligt större. För ett vanligt kök i en bostad handlar det i stället om sunt förnuft snarare än en fastställd regel.

Så går det till i praktiken

De flesta metalltrådsfilter går att diska i diskmaskin på högsta temperatur, gärna med en rengöringstablett avsedd för fett. Vissa tillverkare avråder dock från diskmaskin om filtret har en tunn ram av lackerad metall, eftersom lacken kan flagna med tiden. Då är handdisk med varmt vatten och avfettande diskmedel ett säkrare alternativ.

Ett vanligt knep är att lägga filtret i blöt en stund i varmt vatten blandat med diskmedel eller ett avfettningsmedel innan du skrubbar det med en mjuk borste. Torka filtret ordentligt innan du sätter tillbaka det, så håller det längre och fläkten fungerar som den ska direkt.

Hur ofta filtret behöver diskas beror också på hur du lagar mat. Steker du mycket bacon eller fläsk i stekpanna varje dag samlas det avsevärt mer fett än om du mest kokar pasta och grönsaker. Vid gasspis bildas dessutom mer sot som fastnar i nätet, vilket gör att filtret kan behöva rengöras oftare än vid induktion. Ett enkelt sätt att testa är att hålla filtret mot ljuset. Ser du inte längre ljuset tydligt genom maskorna är det dags att diska, oavsett hur många dagar som gått.

Ett äldre husmorsknep är att koka upp vatten med bikarbonat och diskmedel i en stor gryta eller balja, och sedan lägga filtret i blötläggning en kvart innan det sköljs av. Metoden fungerar ofta lika bra som kemiska avfettningsmedel, och den är skonsam mot både filtret och miljön. Placera filtret i diskmaskinens nedre korg, gärna en bit från värmeelementet, så att det inte skevar av hettan.

Vanliga tecken att se upp med

Ett filter som börjar tappa formen, bli missfärgat eller få hål i nätet bör bytas, oavsett hur många gånger det tidigare har diskats. Missfärgning i form av gulbrunt, hårt fett som inte går bort ens efter blötläggning är också ett tecken på att filtret är uttjänt. Så är det. Ibland räcker inte diskning längre.

Lukt är en annan signal. Om köket luktar härsket fett trots att filtret nyss är diskat, kan fettet ha trängt in i kanalen bakom filtret snarare än i filtret själv. Då handlar det inte längre om filterbyte utan om att rengöra imkanalen, vilket är ett separat jobb.

Rost är ett tecken som missas. Ett filter av omålad metall kan börja rosta om det får stå blött för länge efter disk utan att torkas, och rostiga flagor kan i värsta fall hamna i maten. Böjda eller skeva ramar gör dessutom att filtret inte längre sluter tätt mot fläktkåpan, vilket gör att fett kan läcka förbi och fastna i kanalen i stället för att fångas upp där det ska.

Ett enkelt sätt att hålla koll är att kika på filtret varje gång du diskar det, i stället för att bara sätta tillbaka det direkt ur diskmaskinen. Gör det till en snabb vana snarare än en stor grej, så upptäcker du slitage i tid.

Vad kostar det?

Att diska ett filter kostar i sig ingenting mer än disktid och lite diskmedel. Ett nytt metalltrådsfilter, om det ändå behöver bytas, ligger oftast på några hundralappar beroende på fläktmodell. Däremot är det en annan sak om fettet har hunnit sätta sig i själva imkanalen bakom fläkten, för då krävs en grundligare insats.

Rengöring av imkanalen i en vanlig villa brukar kosta mellan 1 500 och 3 000 kronor, beroende på kanalens längd och hur mycket fett som byggts upp över tid. Du kan läsa mer om vad som ingår i en sådan rengöring av imkanal och hur den skiljer sig från att bara diska filtret själv. Ett filter du sköter löpande gör att den dyrare kanalrengöringen behövs mer sällan.

Om filtret är så gammalt att det är böjt, rostigt eller har tappat sin form lönar det sig ofta att köpa nytt i stället för att fortsätta diska. Ett nytt filter i rätt mått är sällan någon stor utgift jämfört med vad en igensatt kanal kostar att åtgärda. Att sköta filtret löpande är med andra ord den billigaste formen av underhåll du kan göra själv.

I en lägenhet är kanalen ofta kortare, vilket gör att kostnaden för att rengöra imkanalen där i regel hamnar i den lägre delen av spannet jämfört med en villa.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Själva filtret klarar de flesta att sköta på egen hand, det är knappast mer avancerat än att diska en gryta. Jo, ofta räcker en kvart i diskmaskinen eller vid diskbänken. Det som är svårare att komma åt själv är kanalen bakom filtret och fläktkåpan, där fett kan byggas upp i flera meter uppåt i huset.

Om du väljer att anlita ett företag för en grundligare rengöring av imkanalen, är det värt att veta att om avtalet ingås vid ett hembesök, till exempel efter att företaget ringt eller knackat på dörren, gäller 14 dagars ångerrätt enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Det kan du läsa mer om hos Hallå konsument, Konsumentverket. Det gäller oavsett om det är ett stort eller litet företag som utfört hembesöket.

I ett höghus eller en fastighet med lång kanaldragning är det svårare att bedöma hur mycket fett som faktiskt sitter i systemet, eftersom du bara ser den bit som är närmast fläkten. Ett proffs har kamera och borstar anpassade för att komma åt hela sträckan, vilket gör jobbet både säkrare och grundligare. Det är framför allt då det är rimligt att ta in hjälp, snarare än vid vanlig filterrengöring i ett villakök.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att bara skölja filtret i kallt vatten utan diskmedel, vilket knappt gör någon skillnad på härdat fett. Ett annat är att vänta för länge mellan rengöringarna, så att fettet hinner bli tjockt och svårt att få bort även med grundlig blötläggning. Det märks snabbt på både lukt och funktion.

En del glömmer också att montera filtret åt rätt håll efter disk, vilket kan göra att fläkten låter mer eller drar sämre än innan. Andra sätter tillbaka ett fuktigt filter direkt, vilket gör att damm och ny smuts fastnar snabbare än om filtret fått torka helt.

Många blandar också ihop filterrengöring med rengöring av hela ventilationssystemet, men det är inte samma sak. Filtret tar bara hand om en del av fettet, resten fastnar längre in i kanalen och stannar kvar tills kanalen rengörs separat. En fullständig genomgång av kanaler och don är ett större jobb som beskrivs närmare i våra guider om rengöring av imkanal. Att hålla isär de två gör det lättare att veta vad som faktiskt behöver göras och när.

Genom att undvika dessa vanliga fällor håller filtret längre, kostar mindre i utbyte, och du slipper obehagliga överraskningar i form av dålig lukt eller ett fett stopp i kanalen längre fram.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Själva diskningen tar oftast bara tio till femton minuter, plus torktid. Räknar du in blötläggning för extra smutsiga filter kan det ta en timme eller två innan filtret är helt torrt och redo att sättas tillbaka.

Vad händer om man väntar för länge?

Väntar du för länge hinner fettet härda och bli svårt att få bort även med kraftigt diskmedel. I värsta fall minskar fläktens sugförmåga märkbart, och risken för att fett antänds vid höga temperaturer i spisen ökar.

Kan man göra det själv?

Ja, de flesta klarar att diska filtret själv i diskmaskin eller för hand. Det är först när fett har trängt in längre in i kanalen som det blir ett jobb för någon med rätt utrustning.

Behöver man förbereda något innan?

Det räcker att plocka ut filtret enligt fläktens manual, oftast genom att fälla ner en spärr eller skjuta det åt sidan. Ha gärna en bunke eller balja redo för blötläggning, samt en gammal handduk att lägga filtret på för att torka.

Källor

• Hallå konsument - Konsumentverket