Kan man använda bikarbonat för att rengöra köksfläkten?

Ja, bikarbonat fungerar bra för att rengöra köksfläktens fettfilter och insida. Du blandar det med varmt vatten till en pasta som löser upp inbränt fett utan att skada plast eller metall. Kolfiltret klarar däremot inte bikarbonat, det suger åt sig fukt och måste bytas ut i stället för att rengöras.

Många ställer frågan efter att ha stått i köket med en fläkt som luktar härsket fett eller droppar brunt när stekpannan är på. Det märker man snabbt. Nu när hösten drar igång och matlagningen flyttar inomhus byggs fettlagret på fortare än man tror, samtidigt som råden på nätet spretar mellan ättika, såpa och starka avfettningsmedel. Grejen är att fettfilter av metall tål kraftig rengöring, medan kolfilter av papper eller aktivt kol tar stryk av fukt och därför kräver ett helt annat angreppssätt.

Frågan dyker upp lika ofta i en hyresrätt med en enkel fläkt utan kanal ut till taket, som hos villaägaren med ett helt kanalsystem bakom väggen. Nedan går vi igenom vad som gäller för filtret och insidan, vilka tecken som visar att det är dags att agera, och var gränsen går för vad du klarar själv jämfört med vad som kräver en firma med rätt utrustning.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget lagstadgat krav på hur ofta du själv ska diska eller bikarbonatbehandla köksfläktens fettfilter. Boverket reglerar ventilationen i byggreglerna, med krav på luftflöden och funktion i bostäder, men pekar inte ut ett exakt intervall för fläktfiltret i köket. I praktiken brukar branschen ändå säga ungefär en gång i månaden vid vanlig matlagning, oftare om du steker mycket eller lagar mat med mycket olja. Jo, ofta. Hela kanalen bakom fläkten, alltså rören som leder os ut ur huset, saknar också ett lagstadgat intervall. Branschens riktmärke ligger ändå på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, betydligt mer sällan än filtret du själv sköter varje månad.

Det är lätt att blanda ihop fläktens egna filter med filtren i ett större ventilationssystem. Sedan ISO 16890 infördes klassas ventilationsfilter i FTX-aggregat som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7. Den klassningen gäller inte fett och kolfiltret i köksfläkten, utan ett helt annat system för att ventilera hela bostaden. Håll isär de två. Annars riskerar du att leta efter fel typ av filter när det är dags att handla nytt, eller att tro att fläktens filter omfattas av samma regler som ett FTX-aggregat. Vissa passar för övrigt på att rengöra fläkten inför OVK, den obligatoriska ventilationskontrollen, även om själva köksfläkten sällan ingår i den kontrollen.

Så går det till i praktiken

Fettfiltret är det enklaste att börja med. Ta ut det och lägg det i varmt vatten med bikarbonat och lite diskmedel, låt det ligga i blöt så löser fettet upp sig självt i stället för att du ska behöva skrubba hårt. Skrubba sedan försiktigt i springorna med en mjuk borste, skölj noga och låt torka helt innan du sätter tillbaka det. Fukt som fastnar mellan metallplattorna gör bara att nytt fett fastnar snabbare.

Insidan av kåpan torkar du av med en trasa doppad i bikarbonatlösning, det tar bort os och fettbeläggning utan att repa lackerad plåt eller rostfritt stål. Grejen är att bikarbonat är skonsamt nog för de flesta ytor, till skillnad från starkare avfettningsmedel som med tiden kan bleka eller mattas ytan.

Kolfiltret är en helt annan sak. Att blöta ner det med bikarbonatpasta gör mer skada än nytta, eftersom filtret suger åt sig fukt och lukt i stället för att bli rent. Det ska i stället bytas ut med jämna mellanrum enligt tillverkarens anvisning, oftast finns intervallet angivet på förpackningen eller i bruksanvisningen till fläkten. Kort sagt: nej. Bikarbonat hjälper inte här.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tydliga tecken visar att filtret eller insidan behöver rengöras. Brunt fett som droppar ner på spisen, en härsken lukt när fläkten är igång, eller ett synligt fettskikt på filtrets metallplattor. Sugkraften minskar också märkbart när filtret är igensatt, os och matlukt stannar kvar i köket längre än vanligt.

Om fettet i stället har trängt förbi filtret och lagt sig längre in, i kanalen bakom fläkten, räcker inte längre bikarbonat och en trasa. Det märks ofta som en tydlig lukt av härsket fett även efter att filtret rengjorts, eller som en klibbig känsla i kanalöppningen om du sticker in fingret. Då handlar det inte längre om fläkten i sig utan om rengöring av imkanalen, alltså hela rörsystemet som leder fettångorna vidare ut ur huset. Den typen av jobb kräver andra verktyg än vad de flesta har hemma.

Vad kostar det?

Att rengöra filtret själv med bikarbonat kostar i praktiken bara några kronor för bikarbonat och diskmedel. Det är därför den mest prisvärda delen av hela fläktunderhållet, och något de flesta klarar utan att lägga en enda krona på hantverkare.

Är det däremot imkanalen bakom fläkten som behöver rengöras professionellt ser prisbilden annorlunda ut. I en vanlig villa brukar en rengöring av imkanalen kosta ungefär 1 500 till 3 000 kr, där priset styrs av kanalens längd och hur mycket fett som hunnit byggas upp över åren. I restauranger och storkök är intervallet betydligt bredare, från runt 4 000 kr för ett mindre kök upp till 12 000 kr för ett stort och hårt belastat kök. Räddningstjänsten kräver där ofta rengöring flera gånger per år, av brandsäkerhetsskäl snarare än för att osen ska lukta mindre.

Innan du anlitar någon för ett sådant jobb lönar det sig att känna till vilka varningstecken som avslöjar oseriösa aktörer inom ventilationsbranschen, eftersom priser och arbetssätt kan variera stort mellan olika firmor.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Filtret och insidan av kåpan klarar de allra flesta på egen hand. Det kräver varken specialverktyg eller teknisk kunskap, bara lite tid och tålamod medan bikarbonatet får verka. Kolfiltret är egentligen ännu enklare, du köper ett nytt och byter, i stället för att försöka rengöra det gamla.

Imkanalen bakom fläkten är en annan match. Där krävs roterande borstar, undertrycksutrustning och ofta tillgång till kanalen via inspektionsluckor som sitter dolda i väggar eller tak. Det är helt enkelt inget man gör med en trasa och lite bikarbonat en lördagseftermiddag. Framför allt handlar det om att komma åt hela rörets längd utan att skada det, något som kräver både rätt utrustning och erfarenhet av hur olika kanalsystem är byggda.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att blöta ner kolfiltret i tron att det går att återanvända. Det gör bara filtret fuktigt och mindre effektivt, i stället för att lösa problemet. Ett annat är att vänta för länge mellan rengöringarna, så att fettet hinner härdas och fastna hårdare än nödvändigt.

Många använder dessutom för starka kemikalier på insidan av kåpan, i tron att det ger bättre resultat än bikarbonat. Resultatet blir ofta att ytan blir matt eller repig med tiden, särskilt på lackerad plåt. Ett sista misstag är att montera tillbaka filtret innan det torkat ordentligt, vilket gör att fukt och damm fastnar snabbare och att nästa rengöring behövs tidigare än den annars hade gjort.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Räkna med att filtret behöver ligga i blöt en stund innan fettet släpper på egen hand, annars krävs mer skrubb. Lägg gärna till torktid innan du monterar tillbaka det, annars fastnar fukt och damm snabbare igen. Hela jobbet med filter och insida går ofta att klara på en kväll, medan en professionell rengöring av imkanalen tar en till ett par timmar beroende på kanalens längd.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettet hårdnar och blir svårare att få bort ju längre det får sitta, ibland räcker inte längre bikarbonat utan det krävs skrapning eller starkare medel. Ett tjockt fettlager ökar dessutom brandrisken, eftersom torrt fett antänds lättare än nytt. Om fettet hunnit tränga förbi filtret och in i kanalen är det inte längre ett jobb för köksbänken utan för en firma med rätt utrustning.

Kan man göra det själv?

Filtret och insidan är oftast ditt eget ansvar att sköta, både om du bor i villa och i hyresrätt. Själva kanalen bakom fläkten räknas däremot som en del av fastigheten, så i en hyresrätt är det vanligen fastighetsägaren som ansvarar för att den rengörs, inte du som boende. Tänk också på att bryta strömmen till fläkten innan du skruvar loss filtret, av säkerhetsskäl.

Behöver man förbereda något innan?

Lägg en handduk eller tidning under fläkten så slipper du fettstänk på bänk och golv. Använd gärna gummihandskar, bikarbonatlösningen är skonsam mot ytor men kan torka ut huden vid längre kontakt. Se också till att ha en plats där filtret kan lufttorka helt innan det sätts tillbaka, fukt som blir kvar gör att nytt fett fastnar fortare.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler