Hur ofta måste ett storkök rengöra sin imkanal?

De flesta storkök behöver rengöra sin imkanal minst en gång om året, ofta två till fyra gånger om köket är hårt belastat med fritering, grillning eller wok. Räddningstjänsten avgör den exakta frekvensen utifrån verksamhetens brandskyddsarbete och hur mycket fett som samlas i kanalen. Ett lugnt lunchkafé klarar sig ofta med ett tillfälle per år.

Har du precis öppnat ett kök, eller undrar du om den gamla rutinen med rengöring vart tredje år räcker längre? Många restaurangägare blir förvånade över hur mycket tätare kraven är jämfört med en vanlig villa. Grejen är att fett i en imkanal inte bara luktar illa. Det är brandfarligt gods som byggs upp tyst i bakgrunden tills något tänder eld på det. Just därför styr matlagningsvolym och fetthalt intervallet mer än någon fast kalender, och det är också därför frågan dyker upp gång på gång bland köksansvariga och restaurangägare.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns ingen enskild lag som pekar ut exakt hur många gånger per år ett storkök måste rengöra sin imkanal. Däremot ställer lagen om skydd mot olyckor krav på ett systematiskt brandskyddsarbete, förkortat SBA, och det är den lokala räddningstjänsten som i praktiken avgör vad som räcker för just din verksamhet. MSB - Brandskydd i verksamheter beskriver hur återkommande rengöring av imkanaler ingår som en självklar del av brandskyddsarbetet i restaurang- och storköksmiljö, och att det är verksamheten själv som ansvarar för att kunna visa upp rutiner och dokumentation vid en tillsyn.

Riktmärket i branschen brukar ligga på minst en gång per år. Ett kök med mycket fritering, wok eller kolgrill belastas snabbare och kan behöva rengöring var tredje till var fjärde månad, medan ett litet fik med enklare matlagning ofta klarar sig med ett tillfälle per år. Så är det, förutsatt att kanalen besiktigas löpande så att man vet att intervallet fortfarande stämmer. Vissa försäkringsbolag ställer dessutom egna krav på hur ofta imkanalen ska rengöras för att en eventuell brandskada ska täckas fullt ut, vilket gör det extra viktigt att spara kvitton och protokoll från varje tillfälle. Även verksamhetens öppettider spelar in, eftersom ett kök som lagar mat tolv timmar om dagen sju dagar i veckan bygger upp fett betydligt snabbare än ett som bara har lunchservering på vardagar.

Så går det till i praktiken

En rengöring av imkanal i storkök börjar nästan alltid med en besiktning. Teknikern öppnar inspektionsluckor längs kanalen, mäter fettlagrets tjocklek och avgör hur omfattande jobbet behöver vara. Skillnaden mot en vanlig köksfläkt hemma är stor, både i storlek och i hur mycket fett som faktiskt passerar igenom, vilket artikeln om imkanal jämfört med vanlig köksfläkt går igenom mer i detalj.

Själva rensningen sker oftast mekaniskt, med roterande borstar eller skrapor som för loss det uppbyggda fettet, i kombination med avfettningsmedel för partier som sitter hårdast. Fläktar, filter och imkåpa rengörs samtidigt, eftersom fett annars snabbt vandrar tillbaka in i kanalen så fort köket öppnar igen. I större kök med lång kanaldragning över flera våningsplan kan arbetet kräva både stege och liftutrustning för att komma åt hela sträckan fram till taket, där kanalen till sist mynnar ut.

Efter jobbet dokumenteras resultatet, ofta med foton före och efter, och det blir en del av kökets brandskyddsdokumentation. Den dokumentationen är också det som räddningstjänsten frågar efter vid en tillsyn, och den fungerar samtidigt som bevis gentemot försäkringsbolaget om något ändå skulle hända. Många firmor lämnar dessutom ett förslag på nästa lämpliga rengöringsdatum utifrån hur mycket fett som satt i kanalen den här gången, vilket gör att intervallet kan justeras löpande i stället för att gissas fram.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tecken brukar dyka upp innan imkanalen blir ett akut problem. Lukten av gammal matos som dröjer sig kvar även efter stängning är ofta det första man märker. Det märks. Droppar av gulaktigt fett på imkåpans undersida, eller mörka fettfläckar som sprider sig utåt på väggen runt kanalgenomföringen, är tydliga varningstecken som inte bör ignoreras.

Dessutom kan fläkten bli ovanligt högljudd eller ge sämre utsug än vanligt, eftersom ett tjockt fettlager gör att luften får svårare att passera genom kanalen. Vissa kök märker också att brandvarnare eller rökdetektorer i köksmiljön löser ut oftare än tidigare, trots att inget onormalt hänt vid spisen. Det beror ofta på att varm, fettmättad luft samlas i utrymmet i stället för att sugas bort som den ska. Märker du något av detta bör intervallet mellan rengöringarna kortas, inte förlängas, och det är klokt att boka in en besiktning snarare än att vänta till nästa planerade tillfälle.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra en imkanal i restaurang eller storkök ligger vanligtvis mellan 4 000 och 12 000 kronor. Ett mindre kök med kort kanal och lättillgängliga inspektionsluckor hamnar ofta i den nedre delen, från cirka 4 000 kronor. Ett stort och hårt belastat kök, med lång kanaldragning och mycket fritering, kan däremot landa uppåt 12 000 kronor per tillfälle.

Priset styrs i första hand av kanalens längd, hur mycket fett som byggts upp och hur svåråtkomlig kanalen är. Behövs lift eller stillastående för att nå kanalen på taket blir arbetet dyrare, liksom om kanalen går genom flera brandceller och kräver extra tätning efteråt. Många verksamheter tecknar i stället ett löpande serviceavtal med bestämda intervall, vilket ofta ger ett något lägre pris per tillfälle jämfört med att beställa akut varje gång fettet börjat lukta. Jämför man flera offerter från ventilationsfirmor som utför rengöring av imkanaler syns det ofta att prisspannet varierar en hel del beroende på hur köket är byggt och hur ofta det städas löpande.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Att diska filter och torka av imkåpans utsida går bra att göra själv, och bör göras löpande mellan de större rengöringarna. Själva kanalen är en annan sak. Den sitter ofta dolt i schakt eller på tak, kräver särskild utrustning för att komma åt och innehåller fettrester som utgör en brandrisk om de inte tas bort ordentligt.

Företag med SNI-koden 81222 för sotning får även utföra rengöring av ventilationskanaler, vilket är en anledning till att en del sotare erbjuder tjänsten vid sidan av sotning. Andra utförare är specialiserade ventilationsfirmor med utrustning anpassad för just fettavlagringar i imkanaler, snarare än sot från eldstäder. Skillnaden mellan de två kan vara värd att fråga om innan man bokar, eftersom ett storkök med mycket fritering ställer andra krav än en vanlig braskamin. Oavsett vem som anlitas bör resultatet dokumenteras skriftligt, eftersom det är den dokumentationen som räddningstjänsten vill se vid en tillsyn.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att låta samma intervall gälla år efter år, oavsett hur mycket verksamheten har vuxit. Ett kök som dubblerat sin matlagning sedan förra rengöringen behöver sannolikt tätare intervall, inte samma som tidigare. Ett annat misstag är att bara rengöra filter och imkåpa och tro att kanalen är ren, trots att det mesta fettet ofta sitter längre in i systemet där det inte syns.

Många hoppar dessutom över dokumentationen, vilket blir ett problem först den dag en tillsyn eller ett försäkringsärende kräver bevis på att rengöring faktiskt har utförts. Utan protokoll blir det ord mot ord om en brand skulle uppstå. En sista fälla är att välja det billigaste alternativet utan att kontrollera vad som faktiskt ingår, vilket gör att viktiga delar av kanalen aldrig blir av med fettlagret. Jo, ofta. Billigast är inte alltid smartast här, och ett kök som tummar på rengöringen riskerar i slutänden både högre kostnader och sämre brandskydd.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En rengöring av imkanal i ett mindre kök tar oftast mellan tre och fem timmar, beroende på kanalens längd och hur svåråtkomlig den är. I större kök med lång kanaldragning eller flera anslutna fläktar kan arbetet sträcka sig över en hel arbetsdag. Kökets drift behöver i regel pausas under själva rengöringen, så många planerar in den till en stängningsdag eller tidig morgon.

Vad händer om man väntar för länge?

Ju längre fettet får ligga, desto hårdare och svårare blir det att få bort, vilket ofta gör nästa rengöring dyrare. Ett tjockt fettlager i kanalen ökar dessutom brandrisken markant, eftersom fett är lättantändligt och kanalen leder direkt ut genom taket. Väntar man för länge riskerar man också anmärkningar vid en tillsyn från räddningstjänsten, vilket kan påverka försäkringsskyddet om en brand faktiskt skulle uppstå.

Kan man göra det själv?

Filter och imkåpans utsida går bra att sköta själv mellan de större rengöringarna. Själva kanalsystemet kräver däremot ofta specialverktyg och kunskap om brandsäkra metoder, så den delen sköts i regel av en firma med rätt utrustning. Ett fuskat jobb på egen hand kan dessutom göra att dokumentationen inför en eventuell tillsyn saknas helt.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om köket är stängt eller har låg belastning under rengöringen, eftersom matlagningen ofta måste pausas en stund. Se också till att inspektionsluckor och utrymmen runt fläkt och kanal är fria från lådor och annat som kan blockera åtkomsten. Har du tidigare besiktningsprotokoll eller ritningar över kanaldragningen är det bra att ha dem tillgängliga, det sparar tid för teknikern.

Källor

• MSB - Brandskydd i verksamheter