Kan ett sotningsföretag även rengöra imkanaler?

Ja, ett sotningsföretag får ofta rengöra imkanaler också, eftersom sotning och ventilationsrengöring i regel ligger under samma branschkod, SNI-kod 81222. Det är alltså inte förbjudet enligt lag. Avgörande är däremot om sotningsföretaget faktiskt har utrustning och vana att hantera fettbelastade kökskanaler, vilket skiljer sig en del från vanlig skorstensrengöring.

Du har kanske en sotare som kommit hem varje år och nu undrar om samma person kan ta hand om fläktkanalen från spisen också. Frågan dyker ofta upp efter en brandskyddskontroll, när fettavlagringar i imkanalen plötsligt syns tydligt. Det spelar roll just nu eftersom fett i en imkanal är en konkret brandrisk, inte bara ett städproblem som kan vänta till nästa år. Så länge du vet vilken kompetens som faktiskt krävs, spelar det mindre roll vilken titel personen som utför jobbet bär. Så enkelt är det.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns ingen lag som pekar ut just en sotare som den enda som får rengöra din imkanal. Vem som helst med rätt kompetens och rätt utrustning får utföra arbetet, oavsett om personen kallar sig sotare, ventilationstekniker eller något annat. Det som styr är alltså inte titeln på firman, utan vilka regelverk som gäller för just din fastighet och verksamhet.

Sotning är dessutom en kommunal angelägenhet på ett sätt som imkanalsrengöring inte är. Skorstensfejningen sköts av det företag kommunen upphandlat inom det så kallade sotningsmonopolet, medan rengöring av imkanaler är en fri marknad där du väljer utförare själv. Det går alltså utmärkt att anlita en annan firma än den kommunala sotaren för just imkanalen. Många väljer ändå att slå ihop båda tjänsterna vid samma besök, helt enkelt för att slippa dubbla hembesök och dubbla bokningar.

Rengöring av imkanaler nämns ibland i samma andetag som OVK, den obligatoriska ventilationskontrollen, men det handlar om två skilda saker. OVK kontrollerar luftflöden och funktion i hela ventilationssystemet. Rengöring av imkanal handlar däremot om att få bort fett och minska brandrisken i just köksdelen. Det är dock vanligt att fastighetsägare passar på att rengöra kanalerna inför en stundande OVK, eftersom en ren kanal gör besiktningen enklare.

I en restaurang eller ett storkök är kraven betydligt tydligare än i ett vanligt hushåll. Boverket beskriver de grundläggande kraven på ventilation i byggreglerna, men i praktiken är det räddningstjänsten som ställer krav på återkommande rengöring som en del av det systematiska brandskyddsarbetet. Räddningstjänsten kräver ofta rengöring av imkanalen flera gånger per år i sådana verksamheter, beroende på hur hårt köket belastas och hur mycket fett som bildas. Det beror helt enkelt på att fett i en kanal utgör en direkt brandrisk, till skillnad från vanligt damm i ett ventilationssystem. Om du driver en verksamhet med kommersiellt kök finns mer om vilka brandskyddsregler som gäller för imkanaler i restauranger att läsa, med exempel på vad tillsynen brukar granska.

För en vanlig villa finns inga lika strikta krav. Ändå rekommenderas regelbunden rengöring, dels för brandsäkerheten, dels för att fettbeläggningar annars byggs på och blir svårare att få bort längre fram. Behovet varierar beroende på hur mycket du lagar mat och vilken typ av matlagning som sker i hushållet. En person som steker mycket ger helt enkelt mer fett i kanalen än ett hushåll som mest värmer färdigmat.

Så går det till i praktiken

Arbetet börjar nästan alltid med en inspektion. Teknikern öppnar inspektionsluckor, bedömer hur tjockt fettlagret är och kollar kanalens skick och material innan själva rengöringen sätter igång. Är kanalen av plåt går arbetet oftast snabbare än om den är murad eller har många vinklar och avgreningar.

Ibland upptäcks under inspektionen att en del av kanalen är skadad eller felaktigt monterad, till exempel om den lutar åt fel håll eller saknar en renslucka där en borde finnas. Sådant noteras separat, eftersom det inte alltid går att åtgärda samma dag som rengöringen. Själva rengöringen sker sedan mekaniskt, med borstar, roterande verktyg och ibland avfettningsmedel anpassade för kraftig fettbeläggning. Fläktdelen och imkanalens insida är de delar som får mest uppmärksamhet, eftersom det är där fettet fastnar först och byggs på snabbast.

Efter att fettet är borttaget kontrolleras kanalen igen, ofta med kamera om den är svår att komma åt för blotta ögat. Grejen är att en kanal som ser ren ut vid en snabb titt ändå kan ha fett kvar längre in, särskilt vid böjar och skarvar. Läs mer om vad som ingår när du anlitar någon för rengöring av imkanaler, och vilka steg som normalt hör till ett standardbesök. Avslutningsvis dokumenteras ofta arbetet med foton eller ett kort protokoll, särskilt i kommersiella kök där räddningstjänsten kan efterfråga underlag vid en tillsyn.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är matos som dröjer sig kvar i lägenheten eller huset långt efter matlagningen är klar. Det tyder ofta på att fläkten inte längre drar undan luften som den ska, vilket i sin tur kan bero på ett tjockt fettlager i kanalen. Ett annat tecken är att fläkten låter mer än vanligt, eller att den vibrerar konstigt vid full effekt. Det märks tydligt.

Missfärgningar runt fläktkåpan eller vid don i taket är också värt att notera. Droppar av gulaktig vätska, eller en tydlig fettlukt när du öppnar inspektionsluckan, är sällan ett gott tecken. Trots det väntar många längre än de borde, helt enkelt för att fett i en kanal inte syns i vardagen på samma sätt som ett smutsigt filter gör. Det märks först när skadan redan är skedd.

Vad kostar det?

Priset för att rengöra en imkanal i en villa ligger i regel mellan 1 500 och 3 000 kr. Vad som styr priset är framför allt kanalens längd och hur mycket fett som redan hunnit byggas upp. En kort, lättåtkomlig kanal med måttlig fettbeläggning hamnar i den lägre delen av intervallet, medan en lång eller svåråtkomlig kanal med kraftig fettpåbyggnad kostar mer, ibland betydligt mer om delar av kanalen måste demonteras.

I en restaurang eller ett storkök ser bilden annorlunda ut. Där ligger priset ofta mellan 4 000 och 12 000 kr, beroende på köksstorlek och hur hårt belastat köket är. Ett litet kök kan komma undan från 4 000 kr, medan ett stort och hårt belastat kök kan hamna uppåt 12 000 kr per tillfälle. Eftersom räddningstjänsten ofta kräver rengöring flera gånger per år i sådana miljöer, blir det en återkommande kostnad snarare än en engångsutgift, vilket är värt att räkna med i driftsbudgeten.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: det beror på. Att torka av synligt fett på fläktkåpans utsida eller byta ett enkelt filter går oftast bra att sköta själv, utan några särskilda verktyg. Den delen av arbetet kräver varken specialkompetens eller tillstånd.

Själva kanalen är en annan sak. Där sitter fettet ofta långt in, bortom vad du når med en trasa eller en dammsugare, och det krävs särskilda borstar eller roterande verktyg för att komma åt ordentligt. Dessutom kan kanalen gå genom bjälklag eller upp mot taket, vilket innebär arbete på höjd som kräver rätt skyddsutrustning. Så fort fettlagret är tjockt, eller kanalen svår att komma åt, väger fördelarna med rätt utrustning tungt. Framför allt i en kommersiell miljö, där bristande rengöring kan påverka både brandskyddsansvaret och driften av köket.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att bara rengöra det som syns, som fläktkåpans galler, och anta att resten av kanalen är lika ren. Fett samlas ofta betydligt mer längre in, vid böjar och vid själva fläkthuset, än vid den synliga öppningen. Ett annat misstag är att vänta för länge mellan rengöringarna, i tron att en villa inte har samma krav som ett storkök. Även om kraven är mindre strikta för en vanlig bostad, byggs fettet på i samma takt oavsett vem som äger fastigheten.

Ett tredje misstag är att blanda ihop imkanalens rengöring med den allmänna ventilationsrengöringen eller med OVK. Det är tre olika saker, även om de ibland utförs vid samma tillfälle för att spara tid och antal besök. Ett fjärde misstag är att anlita en firma enbart för att den råkar ha rätt SNI-kod, utan att fråga om faktisk erfarenhet av fettkanaler specifikt. Kort sagt: koden säger att företaget får göra jobbet, inte att det gör det bra.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Tiden varierar mest med hur svåråtkomlig kanalen är och hur mycket fett som hunnit byggas upp, snarare än med vem som utför jobbet. En kort, lättåtkomlig kanal i en villa går ofta snabbt att bli klar med, medan en lång kanal med många böjar tar betydligt längre tid att rengöra och kontrollera ordentligt. I ett storkök med flera fläktar och en hårt belastad kanal kan hela dagen gå åt, eftersom fler delar av systemet ska demonteras, rengöras och sättas tillbaka.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettlagret blir tjockare och hårdare ju längre det får sitta, vilket gör själva rengöringen svårare och ofta dyrare när den väl blir av. Dessutom kan ett försäkringsbolag ifrågasätta ersättningen vid en eventuell brand om det går att visa att imkanalen varit kraftigt fettbelagd och underhållet eftersatt. I en verksamhet kan bristande rengöring dessutom leda till anmärkningar vid räddningstjänstens tillsyn, med krav på åtgärd inom en viss tid.

Kan man göra det själv?

I en restaurang eller ett storkök är det verksamhetsutövaren som ansvarar för att kunna visa upp underlag på att imkanalen rengörs regelbundet, något räddningstjänsten kan efterfråga vid en tillsyn. Ett eget hemmafix ger sällan den sortens dokumentation. Avfettningsmedel som används mot hårt inbränt fett är dessutom ofta starkt frätande, vilket gör att skyddsutrustning behövs på ett sätt de flesta hushåll inte har hemma.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om spisen och området runt fläkten är fritt från kastruller, formar och annat löst gods innan teknikern kommer. I en verksamhet stängs köket ofta av under själva rengöringen, så det är klokt att planera in besöket utanför öppettider eller mellan lunch och middag. Har du tidigare protokoll eller foton från förra rengöringen är det bra att ha dem tillgängliga, eftersom det ger en bild av hur snabbt fettet byggs på i just din kanal.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler