Hur ofta ska köksfläkten rengöras i en hyreslägenhet?

Köksfläkten i en hyreslägenhet bör du själv rengöra, framför allt fettfiltret, ungefär en till två gånger om året. Hela kanalsystemet och den gemensamma ventilationen är däremot fastighetsägarens ansvar, och där gäller ett betydligt längre intervall, ofta vart tredje till sjätte år, i linje med branschens allmänna riktmärke för ventilationsrengöring.

Känner du igen situationen? Fettfiltret i fläkten har blivit klibbigt, matoset stannar kvar i lägenheten längre än det borde, och du undrar om det är du eller hyresvärden som ska göra något åt det. Frågan blir extra viktig nu, eftersom fett som byggs upp i kanalen både försämrar ventilationen och ökar brandrisken. Grejen är att ansvaret delas mellan dig och fastighetsägaren, och det är just den gränsen som skapar mest förvirring.

Svaret i korthet: du sköter det som sitter i själva fläkten, alltså fettfilter och synlig yta, medan fastighetsägaren ansvarar för imkanalen bakom fläkten och den centrala ventilationen som ofta delas mellan flera lägenheter i huset.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns inget lagstadgat intervall för hur ofta en köksfläkt eller imkanal måste rengöras i en hyreslägenhet. Däremot ställer Boverkets byggregler om ventilation krav på att ventilationssystemet ska fungera som avsett och inte utgöra en brand eller hälsorisk, vilket i praktiken lägger ansvaret på fastighetsägaren att hålla kanalerna rena.

Branschens riktmärke, ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, gäller hela kanalsystemet snarare än det filter du själv diskar i köket varje vecka eller varannan. I en hyresfastighet brukar fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen samordna rengöringen för hela huset på en gång, eftersom flera lägenheters imkanaler ofta möter i en gemensam stam. Det är alltså sällan en enskild hyresgäst som beställer rengöring av hela systemet själv. Så är det.

Ditt eget ansvar som boende gäller i regel bara det du kommer åt utan verktyg: fettfiltret, fläktkåpan och ibland en enkel spjällventil. Där finns inget officiellt intervall heller, men de flesta klarar sig bra med diskning en till två gånger i månaden vid vanlig matlagning, och grundligare rengöring av hela fläkten några gånger om året.

Så går det till i praktiken

I vardagen delas jobbet upp i två tydliga delar. Du plockar ur fettfiltret, diskar det i varmt vatten med diskmedel eller kör det i diskmaskinen, och torkar av fläktens insida och utsida med en fuktig trasa. Det tar några minuter och gör stor skillnad för både lukt och luftflöde.

Den andra delen, rengöring av själva imkanalen som löper från fläkten upp genom huset, kräver utrustning och kunskap som en privatperson normalt inte har. Fastighetsägaren anlitar då en firma som arbetar med ventilationsrengöring för att göra rent hela kanalen mekaniskt, ofta med roterande borstar eller tryckluft, samt suga upp löst fett och damm. I flerbostadshus upphandlas det här arbetet vanligen för hela fastigheten samtidigt, vilket sänker kostnaden per lägenhet jämfört med om varje hushåll skulle beställa var sitt besök.

Om du bor i en bostadsrättsförening är det styrelsen som normalt beslutar om och när en sådan upphandling görs. Hyr du din lägenhet är det fastighetsägaren eller förvaltningsbolaget som har motsvarande ansvar. Vet du inte vem som sköter det i just ditt hus går det oftast att fråga i din hyresavi eller hos den som förvaltar fastigheten.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är att matos dröjer sig kvar länge efter matlagning, trots att fläkten är på. Ett annat är att fläkten låter mer än vanligt eller känns svagare, vilket kan tyda på att luftflödet hindras av fett eller smuts längre in i kanalen. Fuktfläckar eller mörka ränder runt fläktkåpan är också värda att notera, liksom en påtaglig fettlukt som inte försvinner ens efter diskning av filtret.

Märker du att grannarnas matos tränger in i din lägenhet via ventilationen, kan det bero på att den gemensamma kanalen är igensatt eller att flödet i systemet har blivit obalanserat. Det är värt att flagga till fastighetsägaren, eftersom det sällan löser sig av sig själv. Trots att det kan kännas som en liten olägenhet i vardagen bör det tas på allvar, eftersom nedsatt ventilation samtidigt ökar brandrisken i kanalen.

Vad kostar det?

Kostnaden beror på om det gäller din egen lägenhet eller hela fastigheten. Beställs rengöring av en enskild lägenhets system, vilket är ovanligt men förekommer, ligger priset ofta mellan 1 500 och 4 000 kr beroende på kanalernas längd och tillgänglighet.

Betydligt vanligare är att fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen upphandlar rengöring för hela huset på en gång. Då hamnar kostnaden i regel mellan 800 och 1 800 kr per lägenhet, eftersom firman kan arbeta sig igenom flera enheter under samma besök i stället för att åka ut separat till varje hushåll. Du kan läsa mer om hur den typen av gemensam upphandling prissätts i vår genomgång av ventilationsrengöring i flerbostadshus.

Som hyresgäst betalar du normalt ingenting extra för det här, eftersom det ingår i hyran eller avgiften. Undantaget är om du själv vill ha en extra kontroll utöver det fastighetsägaren redan planerat, och då gäller priserna för en enskild lägenhet snarare än BRF-priset.

Så väljer du rätt hjälp

För dig som boende räcker det oftast att sköta filtret själv och höra av dig till fastighetsägaren om du misstänker problem längre in i systemet. Är du däremot den som ansvarar för fastigheten, till exempel som styrelseledamot i en bostadsrättsförening, är det klokt att jämföra flera företag innan du bestämmer dig för vem som ska göra jobbet.

Fråga efter vilken metod firman använder, hur lång tid arbetet tar och om de dokumenterar resultatet med bilder före och efter. Ett seriöst företag förklarar gärna vad som ingår, till exempel om även don och spjäll rengörs eller bara själva kanalen. Det är också bra att stämma av att rengöringen planeras med god marginal inför en eventuell OVK, eftersom en ren kanal underlättar besiktningen.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att bara diska fettfiltret och tro att det räcker för hela systemet. Filtret är bara den delen du ser, medan kanalen bakom kan samla fett i flera år utan att det märks i vardagen förrän flödet försämras rejält.

Ett annat misstag är att vänta för länge med att flagga problem till fastighetsägaren, i tron att det löser sig själv. Det gör det sällan. Många väntar dessutom till dess att OVK-besiktningen redan är bokad, vilket kan ge dåligt om tid att åtgärda brister som upptäcks. Slutligen är det ett misstag att blanda ihop ansvar: du behöver aldrig själv bekosta rengöring av den gemensamma kanalen i en hyreslägenhet, även om det ibland är otydligt vem som ska kontaktas för att få det gjort.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Att diska fettfiltret själv tar bara några minuter. Rengöring av hela imkanalen i ett flerbostadshus tar oftast en till två timmar per lägenhet, men kan variera beroende på kanalernas längd och hur mycket fett som byggts upp.

Vad händer om man väntar för länge?

Fett som byggts upp i kanalen minskar luftflödet och gör att matos och fukt stannar kvar längre i bostaden. Med tiden ökar dessutom brandrisken, eftersom fett i en trång kanal är lättantändligt om det skulle börja brinna i köket.

Kan man göra det själv?

Fettfiltret kan du diska själv utan problem, det är helt enkelt en del av den vanliga städningen. Själva imkanalen och den gemensamma ventilationen kräver däremot utrustning och kunskap som kräver en firma, och är dessutom fastighetsägarens ansvar snarare än ditt.

Behöver man förbereda något innan?

Inför ett gemensamt rengöringsbesök i fastigheten räcker det oftast att se till att köket är tillgängligt och att fläkten inte är blockerad av föremål. Fastighetsägaren brukar meddela i förväg vilken tid som gäller för just din lägenhet.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler