Vad gäller enligt BBR för imkanaler?

BBR ställer inga direkta krav på hur ofta imkanaler i vanliga bostäder ska rengöras. Kraven i Boverkets byggregler handlar i stället om utformning, brandskydd och materialval. I restaurang- och storkök kräver räddningstjänsten återkommande rengöring som en del av det systematiska brandskyddsarbetet. För ett vanligt hemmakök finns inget lagstadgat intervall, men branschens riktmärke ligger på ungefär vart 3 till 6 år.

Du kanske undrar om fläkten över spisen räknas som en riskfaktor du måste hantera enligt lag, särskilt om du äger en fastighet med flera kök. Frågan dyker ofta upp i samband med besiktning, ombyggnad eller när någon nämner brandrisk i fikarummet. Det spelar roll nu, eftersom fett i kanalerna är brandfarligt och ju äldre fastigheten är, desto större anledning finns att kolla läget. Kort sagt: BBR reglerar hur kanalen ska vara byggd, inte hur ofta den ska rengöras i ett vanligt hem, men i yrkeskök gäller strängare rutiner.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler, BBR, styr i första hand hur imkanaler och ventilationssystem ska utformas när en fastighet byggs eller byggs om. Reglerna handlar om brandmotstånd, materialval och att kanalen ska klara den värme och det fett som bildas vid matlagning. Boverket beskriver hur ventilation i byggregler ska fungera för att ge ett hälsosamt inomhusklimat, men själva rengöringsintervallet regleras inte där.

Det är i stället inom brandskyddet som kraven på rengöring dyker upp, framför allt för verksamheter. Räddningstjänsten kräver återkommande rengöring av imkanaler i restaurang- och storköksmiljö som en del av det systematiska brandskyddsarbetet, eftersom fettavlagringar i en kanal kan antända vid en spisbrand och sprida elden vidare i fastigheten. Det gör kanalen till en viktig del av brandskyddet, snarare än bara en ventilationsdetalj bland andra.

För ett vanligt hushåll finns inget motsvarande lagkrav. Däremot rekommenderar branschen rengöring av imkanalen ungefär vart 3 till 6 år, beroende på hur mycket och hur ofta du lagar mat. Ett hushåll som steker och wokar varje dag bygger upp fett betydligt snabbare än ett som mest värmer färdigmat, och det påverkar hur ofta det är läge att se över kanalen. I ett flerbostadshus med många kök summeras dessutom fettmängden från alla lägenheter, vilket gör att gemensamma kanaler ofta behöver ses över tätare än en enskild villa.

Så går det till i praktiken

En rengöring börjar oftast med en okulär kontroll genom en lucka eller genom att fläkten demonteras. Teknikern bedömer hur mycket fett som samlats och väljer metod utifrån det. Vanliga metoder är mekanisk borstning och roterande verktyg, ibland kompletterat med kemisk avfettning för hårt sittande beläggningar.

I ett hemmakök räcker det oftast med rengöring av fläktkåpa, filter och en bit in i kanalen. I ett storkök går man längre, ofta hela vägen till taket eller den yttre fläkten, eftersom belastningen är så mycket högre där. Efteråt dokumenteras jobbet ofta med foton före och efter, vilket är bra att spara om det uppstår en försäkringsfråga längre fram. Det är inte bara en formalitet, dokumentationen fungerar också som bevis på att brandskyddsarbetet sköts löpande.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par tecken brukar avslöja att det är dags. Märks matos i andra rum trots att fläkten är på, tyder det ofta på att kanalen är delvis igensatt. Missfärgningar runt fläktkåpan eller på taket är ett annat varningstecken, liksom ett svagare luftflöde eller ett ovanligt brummande ljud från fläkten.

Lukt av härsket fett är ganska talande. Så är det. Om du dessutom ser droppar eller en klibbig hinna innanför filtret har fettet redan börjat samlas på ett sätt som ökar brandrisken. Det märks fort när något inte stämmer, framför allt i kök som används mycket. Vänta inte för länge då, för problemet växer snarare än försvinner av sig själv, och ju tjockare fettlagret blir desto mer arbete krävs för att få bort det.

Vad kostar det?

Priset styrs framför allt av kanalens längd och hur mycket fett som byggts upp över tid. I en vanlig villa hamnar rengöring av imkanalen ofta mellan 1 500 och 3 000 kr, medan ett litet restaurangkök kan kosta från ungefär 4 000 kr och uppåt. Ett stort och hårt belastat storkök, med tjocka fettlager och lång kanaldragning, kan i sin tur landa uppåt 12 000 kr.

Restauranger och storkök behöver dessutom räkna med rengöring flera gånger per år, eftersom räddningstjänsten ofta ställer krav på tätare intervall än i ett hushåll. Det gör att den totala kostnaden över tid blir betydligt högre för en verksamhet än för ett privat kök, även om varje enskilt tillfälle kan vara relativt begränsat i omfattning. Skillnaden handlar med andra ord mer om hur ofta jobbet görs än om priset per gång.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Att torka av fläktkåpan och diska fettfiltret klarar de flesta själva, och det bör göras med jämna mellanrum oavsett vad som händer längre in i kanalen. Filtret tar hand om en del av fettet innan det når kanalen, så ett rent filter förlänger tiden mellan de större rengöringarna. Mer om tillvägagångssättet finns i vår guide om hur du rengör köksfläkten invändigt.

Kanalen är svårare. Den sitter ofta dolt i väggar eller schakt, och att komma åt den kräver rätt utrustning och kunskap om hur kanaldragningen ser ut i just din fastighet. Egentligen är det där de flesta fastighetsägare kliver av och tar in hjälp i stället, framför allt i flerbostadshus och verksamheter där kraven är strängare. Du hittar mer om vad som ingår i en sådan rengöring på sidan om ventilationsrengöring av imkanal.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att bara rengöra filtret och tro att hela kanalen därmed är ren. Filtret fångar upp en del av fettet, men resten fortsätter in i kanalen och lägger sig där över tid. Ett annat misstag är att vänta tills fläkten låter konstigt eller matoset blir påtagligt, för då har fettlagret ofta redan hunnit bli tjockt och svårare att ta bort.

Vidare är det lätt att glömma bort imkanalen helt i fastigheter med flera kök, eftersom ansvaret kan bli otydligt mellan hyresgäst och fastighetsägare. I en bostadsrättsförening eller ett flerbostadshus är det klokt att ha en tydlig rutin för vem som bokar in rengöringen och hur ofta det ska ske, så att inte kanalerna glöms bort år efter år. Ett tredje misstag, inte minst i äldre fastigheter, är att anta att gamla kanaler klarar samma belastning som nya utan att någon någonsin kontrollerar skicket på insidan.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

För en vanlig villa tar rengöringen av imkanalen oftast mellan en och tre timmar, beroende på hur åtkomlig kanalen är och hur mycket fett som samlats. I ett storkök med lång kanaldragning kan arbetet ta en hel arbetsdag. Tiden påverkas också av om fläkten och filtren behöver demonteras helt eller bara delvis.

Vad händer om man väntar för länge?

Fettlagret i kanalen fortsätter växa och blir successivt svårare att få bort utan kraftigare metoder. Utöver den ökade brandrisken kan ett igensatt system också ge sämre utsug, mer matos i bostaden och i värsta fall skador på fläktmotorn. I en verksamhet kan det dessutom bli en fråga vid en brandskyddskontroll.

Kan man göra det själv?

Fettfilter och fläktkåpa går bra att rengöra själv med jämna mellanrum, gärna med avfettningsmedel och varmt vatten. Själva kanalen är svårare att komma åt på egen hand, särskilt om den går genom flera våningsplan eller är svår att nå utan att montera ner delar av systemet. Där är det vanligare att ta in någon med rätt utrustning.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om du vet ungefär hur ditt system ser ut, till exempel om det är en vanlig köksfläkt eller ett större kanalsystem kopplat till flera kök. Se också till att området under fläkten är fritt så att teknikern kommer åt utan att flytta möbler eller annat i vägen. I ett flerbostadshus är det bra att informera berörda hushåll i förväg.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler