Är det tillåtet att sota imkanalen själv?

Ja, det är tillåtet att sota imkanalen själv i en vanlig villa. Ingen lag kräver att en yrkesperson gör grovjobbet i ett privat kök, och du får själv borsta, skölja och avfetta kanalen. Ansvaret för resultatet vilar dock helt på dig, eftersom kvarvarande fett i kanalen är en brandrisk. I restaurang- och storköksmiljö gäller strängare krav.

Många villaägare som lagar mat ofta undrar om det räcker att torka av fläktkåpan och byta filter ibland, eller om sotning av imkanalen kräver mer. Frågan blir extra aktuell nu, när hösten drar igång och matlagningen tar fart efter en lugnare sommar med grillning utomhus. Grejen är att fett fastnar längre in i kanalen än man tror, särskilt vid stekning och fritering med hög värme. Svaret beror på var du bor och hur kanalsystemet ser ut, men i de flesta villor står det dig fritt att sköta grovrengöringen själv, så länge du vet vad du letar efter och har rätt utrustning.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Det finns ingen nationell lag som pekar ut vem som får rengöra en imkanal i en privatbostad. Boverkets byggregler om ventilation styr hur ventilationssystem ska fungera och underhållas, men reglerna säger inte att sotning av köksfläktens kanal måste utföras av en certifierad person i en villa. Det skiljer sig från OVK, som är en lagstadgad kontroll av hela ventilationssystemet och en helt annan sak än rengöring av imkanalen, även om en ren kanal förstås är bra att ha inför en sådan besiktning.

Läget skiljer sig rejält i yrkeskök. Räddningstjänsten kräver återkommande rengöring av imkanaler i restaurang- och storköksmiljö som en del av det systematiska brandskyddsarbetet, eftersom fettavlagringar där byggs upp betydligt snabbare än i ett vanligt hushåll. Ett hem lagar mindre mat. Risken är därför en annan, men principen densamma: fett som ligger kvar länge blir lättantändligt, oavsett var kanalen sitter.

Värt att känna till är att företag med SNI-koden 81222 för sotning även får utföra rengöring av ventilationskanaler. Det är en anledning till att en del sotare erbjuder tjänsten som ett tillägg till den vanliga skorstensfejningen, snarare än att det handlar om ensamrätt. Branschen överlappar helt enkelt delvis med ventilationsfirmor som är specialiserade på just kanalrengöring.

Så går det till i praktiken

Ett vanligt arbetsflöde börjar med att du stänger av fläkten och plockar ut filtret. Filtret rengörs för sig, ofta i diskmaskin eller med avfettningsmedel, medan själva kanalen kräver andra verktyg och ett annat tålamod. En roterande borste med förlängningsskaft eller en fettlösande spray används för att lösa upp beläggningen längre in i röret.

När fettet har löst upp sig behöver kanalen sköljas eller torkas ur, beroende på vilken metod du valt. Vissa väljer att skruva loss delar av kanalen för att komma åt böjar och skarvar, eftersom det ofta är där mest fett samlas över tid. Det är ett kladdigt moment. Ett helt villakök tar sällan mer än en eftermiddag att gå igenom grundligt, men arbetet kräver skydd för golv, kläder och gärna ögon, eftersom avfettningsmedel stänker.

Innan du sätter i filtret och startar fläkten igen är det klokt att låta kanalen torka helt, särskilt om du använt vatten eller ångbaserad rengöring. Fukt som blir kvar inne i kanalen riskerar annars att blandas med nytt fett och bilda en tjockare, klibbigare beläggning nästa gång du lagar mat. Många kontrollerar också att skruvar och kopplingar sitter fast ordentligt innan de sätter tillbaka delarna, eftersom en läckande skarv annars kan sprida matos till andra delar av huset.

Om du hellre vill lämna bort jobbet finns det företag som utför rengöring av imkanaler med utrustning som når längre in i kanalsystemet än vad en hushållsborste klarar av. Det kan vara särskilt värt att överväga om kanalen är lång, böjd på flera ställen eller inte rengjorts på många år.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är att fläkten låter mer än vanligt eller drar sämre trots ett nybytt filter. Det beror ofta på att kanalen bakom filtret är delvis igensatt, vilket gör att luften får svårare att passera genom systemet. En fläkt som plötsligt kräver högre effekt för att ge samma sugkraft som tidigare är ytterligare ett tecken värt att notera, eftersom ett delvis blockerat rör tvingar motorn att jobba hårdare för samma resultat. Ett annat tecken är matos som dröjer sig kvar i köket långt efter matlagningen, trots att fläkten gått för fullt hela tiden.

Synligt fett runt fläktkåpans kant eller på insidan av gallret är också en varningssignal värd att ta på allvar. Så är det. Om du drar ut filtret och ser en klibbig, brunaktig hinna på metallen bakom det är det dags att agera, snarare än att skjuta upp det till nästa säsong. Missfärgningar på taket eller väggen runt fläkten, i form av gulaktiga fläckar, kan också tyda på att kanalen läcker fett eller fukt som borde ha stannat inuti röret.

Vad kostar det?

Priset för att få imkanalen i en villa rengjord av ett företag ligger i regel mellan 1 500 och 3 000 kr, beroende på hur lång kanalen är och hur mycket fett som hunnit byggas upp. En kort, rak kanal som rengjorts nyligen kostar mindre än en lång kanal med flera böjar som stått orörd i åratal.

I restaurang- och storköksmiljö är prisbilden en helt annan. Där ligger kostnaden ofta mellan 4 000 och 12 000 kr, där ett litet kök hamnar i den nedre delen och ett stort, hårt belastat kök i den övre. Räddningstjänsten kräver ofta rengöring flera gånger per år i sådana miljöer, vilket gör att den sammanlagda kostnaden över tid blir betydligt högre än för ett hushåll som sköter sin egen imkanal ett par gånger om året. Gör du jobbet själv i villan blir kostnaden i praktiken bara verktyg och rengöringsmedel, vilket förstås är betydligt billigare än att anlita hjälp.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: ja, du kan göra grovrengöringen själv i en normal villa, förutsatt att du har tillgång till kanalen och rätt verktyg. Grejen är att en enkel, rak kanal utan för mycket historik ofta går att sköta med en borste, avfettningsmedel och lite tålamod, utan att du behöver kalla in någon.

Samtidigt finns det situationer där det är klokare att anlita hjälp. En lång kanal med flera böjar, en kanal som inte rengjorts på många år, eller en känsla av att fläkten drar dåligt trots egna försök är alla skäl att ta in ett proffs med rätt utrustning. Ett företag kan dessutom komma åt delar av kanalsystemet som sitter dolda bakom väggar eller i vindsutrymmen, vilket sällan är görbart med hemmaverktyg.

Tänk också på var kanalen mynnar. I en del villor går den upp genom taket, vilket innebär att du behöver komma åt både insidan i köket och toppen utomhus för att göra ett komplett jobb. Är taket brant eller svårt att ta sig upp på kan det vara både säkrare och enklare att låta någon annan sköta den delen, även om du klarar köksdelen själv utan problem. För den som är osäker på hur ofta arbetet behöver upprepas finns en genomgång av hur ofta imkanalen bör rengöras beroende på hur mycket och vilken typ av matlagning som sker i hemmet.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att bara rengöra filtret och tro att jobbet är klart. Filtret fångar upp en del av fettet, men långt ifrån allt, och resten fortsätter in i kanalen där det gradvis byggs på. Ett annat misstag är att använda fel rengöringsmedel, till exempel starkt frätande kemikalier som kan skada kanalens material eller lämna rester som är hälsofarliga att andas in vid nästa matlagning.

Ett mer sällsynt men desto farligare misstag är att försöka bränna bort fettbeläggning med öppen låga, i tron att det går snabbare än att skrapa och avfetta. Metoden är riskabel, eftersom fettångor lätt fattar eld och elden kan sprida sig vidare in i kanalen.

Många glömmer också att kontrollera anslutningar och böjar, trots att det ofta är just där fettet samlas tjockast. Det är lätt hänt. Att skjuta upp rengöringen år efter år, i tron att det räcker att göra det vart femte eller tionde år, är ett tredje misstag som ökar både brandrisken och risken för att jobbet till slut blir betydligt mer omfattande och tidskrävande än det behövde bli.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En vanlig villaköksfläkt går ofta att rengöra grundligt på en eftermiddag, förutsatt att fettet inte har fått ligga i flera år. Räknar du in tid för att låta delar torka och för att sätta tillbaka allt kan hela jobbet ta omkring tre till fem timmar. Är kanalen lång eller går genom flera våningsplan tar det förstås längre tid.

Vad händer om man väntar för länge?

Ju längre fettet får ligga, desto tjockare och hårdare blir beläggningen, vilket gör den svårare att lösa upp med enkla medel. Med tiden ökar också brandrisken, eftersom torrt, gammalt fett antänds lättare än nyare beläggningar. I värsta fall kan en igensatt kanal också pressa fukt och matos ut i väggar och tak i stället för utomhus.

Kan man göra det själv?

Ja, i en vanlig villa finns inget som hindrar dig från att sköta rengöringen på egen hand, så länge du kommer åt kanalen och använder rätt verktyg. Har du en lång, böjd kanal eller är osäker på skicket inuti kan det dock vara enklare att låta någon med rätt utrustning ta över den delen.

Behöver man förbereda något innan?

Innan du börjar är det bra att stänga av strömmen till fläkten och lägga skydd på golv och bänkskivor, eftersom både fett och rengöringsmedel kan stänka. Se också till att ha rätt verktyg redo, som en borste med förlängningsskaft, avfettningsmedel och trasor, så du slipper avbryta mitt i jobbet.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler