Kallras trots självdrag: vad kan det bero på?

Varför känns golvet kallt vid fötterna trots att huset har självdrag? Du känner nog igen situationen: sockorna blir kalla vid diskbänken, och det drar från något håll fast alla fönster är stängda. Nu när nätterna kyls av ordentligt blir det svårt att blunda för. Grejen är att en del av kallraset faktiskt hör till hur självdrag är tänkt att fungera. Men minst lika ofta beror obehaget på ventiler som är stängda eller igensatta, eller på otätheter som aldrig var avsedda att släppa in luft alls.

Varför självdrag måste ta in kall luft någonstans

Självdrag bygger på ett enkelt fysikaliskt trick. Varm, fuktig luft stiger uppåt i huset och lämnar det genom frånluftskanaler i kök och badrum. För att kretsloppet ska gå runt måste lika mycket luft komma in någon annanstans. Annars stannar systemet av. Luften i huset blir stillastående, och till slut känns den unken snarare än fräsch.

Den nya luften ska i första hand komma in genom tilluftsventiler, till exempel i väggar, fönsterkarmar eller dörröverstycken. Där hinner den värmas något innan den sjunker mot golvet. Just det, kall luft som rör sig in och sjunker neråt, är precis det som upplevs som kallras. Det är alltså ingen driftstörning i sig utan snarare en förutsättning för att självdraget ska kunna fungera överhuvudtaget. Boverkets byggregler utgår dessutom från att bostäder ska ha ett kontinuerligt luftflöde, vilket är hela anledningen till att tilluftsventiler finns från början i stället för att luften bara skulle strömma in av misstag.

Problemet uppstår först när luften kommer in på fel plats, i fel mängd, eller utan att hinna blandas upp innan den når golvnivå. Då slutar det kännas som ett svalt, diffust flöde och börjar kännas som ett kallt stråk mot huden. Den skillnaden, mellan ett flöde som sprids ut och ett som träffar en enda punkt, är i praktiken det som avgör om kallraset upplevs som normalt eller besvärande.

Skillnaden mellan avsett tilluftsintag och oavsiktliga otätheter

Ett självdragssystem är konstruerat för att ta in luft genom bestämda punkter, inte var som helst i väggar och golv. Tilluftsventilerna sitter ofta högt, gärna i fönstrets överkant eller uppe på väggen, så att kall luft hinner blandas med rumsluften innan den sjunker och når dig som sitter still i soffan. Är ventilen dessutom rätt dimensionerad för rummets storlek späds kylan ut ordentligt innan den känns obehaglig.

Otätheter beter sig tvärtom. En springa vid golvlisten, en dåligt tätad kabelgenomföring eller en gammal fönsterkarm släpper in luft precis där du befinner dig, utan att den hunnit värmas alls, och det är därför sådant drag känns så mycket kallare än det som kommer från en riktig ventil. Skillnaden handlar med andra ord inte om hur mycket luft som kommer in, utan om varifrån och på vilket sätt.

Många blandar ihop de två, vilket är fullt begripligt. Kallt är kallt. Källan spelar ingen roll för hur obehaget känns i stunden, men den spelar desto större roll för vilken åtgärd som faktiskt hjälper. Eftersom lösningen skiljer sig helt åt, öppna och rensa i det ena fallet, täta i det andra, lönar det sig att skilja dem åt innan man börjar åtgärda något. Annars riskerar man att täta bort den luft huset faktiskt behöver för att fungera, eller tvärtom lämna kvar en otäthet som aldrig borde ha funnits där från början.

Vanligast: stängda eller igensatta tilluftsventiler

Den absolut vanligaste orsaken till besvärande kallras är att tilluftsventilerna är stängda, tejpade eller igensatta av damm och gammal färg. Många stänger ventilerna om vintern i tron att det stoppar draget. Resultatet blir ofta tvärtom.

Luften som självdraget ändå kräver hittar en annan väg in, till exempel via otätheter runt fönster, dörrar eller golvsocklar. Där är den betydligt kallare eftersom den aldrig passerat en ventil utformad för att blanda in luften mjukt innan den når rummet. Ett hus med stängda ventiler i vardagsrummet kan alltså uppleva mer drag i sovrummet eller vid ytterdörren, trots att den totala mängden inkommande luft inte förändrats särskilt mycket. Systemet söker sig helt enkelt fram till minsta motståndets väg, oavsett var du helst vill att luften ska komma in.

Dessutom minskar den totala ventilationen när ventiler stängs, vilket i förlängningen kan ge fukt och sämre luft även om just det rummet känns mindre dragigt för stunden. Folkhälsomyndigheten pekar på att god ventilation är en förutsättning för ett sunt inomhusklimat, och att stänga av tilluften permanent därför sällan är rätt väg att komma till rätta med kallras.

Igensatta ventiler ger en liknande effekt, fast av en annan orsak. Är öppningen täppt av smuts eller gammal målarfärg strömmar mindre luft genom den avsedda vägen. Systemet kompenserar genom att dra in mer luft via otätheter någon annanstans i huset, och det är där du sedan känner av kylan, ofta långt från den ventil som egentligen orsakar problemet.

Så hittar du varifrån det kallaste draget kommer

Att lokalisera källan är enklare än det låter, även om det kräver lite tålamod en kylig kväll. Håll en fuktad hand, eller ett tunt pappersark, nära misstänkta ställen: golvlister, fönsterkarmar, eluttag i ytterväggar och runt tilluftsventilerna. Känn efter var luftrörelsen är starkast, och notera om den känns jämn eller om den kommer i ett smalt, distinkt stråk.

Jämför sedan hur kallt det känns vid en öppen tilluftsventil med hur kallt det känns vid en misstänkt otäthet. Luften från en fungerande ventil ska kännas svalt, men inte iskall, och den ska sprida sig i rummet i stället för att bilda en tydlig kall strimma mot golvet. Är draget vid ventilen mjukt och diffust fungerar den troligen som den ska. Känns det däremot som en kall stråle direkt mot huden, eller kommer kylan från ett ställe som inte ens har någon ventil, har du snarare hittat en otäthet.

Det kan också löna sig att gå ett varv runt huset en blåsig dag och notera var det syns spindelnät som rör sig i drag, eller där gardinerna vajar utan att fönstret är öppet. Sådana platser avslöjar ofta en otäthet som annars är lätt att missa, särskilt i äldre hus där tätningslister har hårdnat eller lossnat över åren.

Åtgärder: rätt ventiler och tätning av läckor

När du väl vet varifrån kylan kommer blir åtgärden ganska tydlig. Är tilluftsventilerna stängda eller igensatta ska de öppnas och rengöras, så att luften kommer in där den ska i stället för att leta sig fram genom springor. I vissa hus behöver ventilerna dessutom flyttas eller bytas till en modell som fördelar luften bättre, till exempel en typ med inbyggd luftspridare som bryter upp det kalla flödet innan det når golvet.

Sådana förbättringar av självdraget, nya don eller förstärkande fläktar som hjälper luften vidare genom kanalerna, kostar i regel mellan 2 000 och 15 000 kronor. Priset beror på hur många punkter som behöver åtgärdas och hur svårtillgängliga de är att komma åt.

Otätheter i klimatskalet ska däremot tätas, inte öppnas. Det gäller springor vid golvlister, dåligt tätade rörgenomföringar och gamla fönsterbågar som glappar i karmen. Här är det viktigt att inte täta så mycket att huset blir för tätt för sitt eget system, för då förlorar självdraget den luft det behöver för att fungera alls. Går det inte att hitta en bra balans mellan tätning och lufttillförsel kan det i vissa hus bli aktuellt att byta till mekanisk ventilation, ett F- eller FTX-system, vilket brukar landa mellan 25 000 och 185 000 kronor beroende på vilket system som passar huset bäst. Läs mer om hur självdrag fungerar i grunden, för att förstå var gränsen går mellan normal funktion och faktiskt fel.

Så vet du att problemet är löst

Ett tecken på att åtgärderna fungerat är att kallraset blir jämnare och svagare, snarare än att det försvinner helt. Så länge huset har självdrag kommer viss luftrörelse alltid finnas vid tilluftsventilerna. Det hör till systemets natur och går inte att bygga bort helt utan att byta systemtyp. Skillnaden efter en lyckad åtgärd är att kylan inte längre känns som ett kallt stråk mot fötterna eller nacken när du sitter still en stund.

Ett enkelt sätt att följa upp är att upprepa handtestet några veckor senare, gärna en lika kall kväll som första gången. Känns luften vid ventilerna mjuk och utspridd, och är de tidigare otätheterna tysta, är problemet i regel löst. Om kylan vid en specifik punkt fortfarande är påtaglig kan det vara värt att kontrollera hela systemets funktion, inte bara den enskilda ventilen eller otätheten du redan åtgärdat. Så kontrollerar du att självdraget fungerar mer grundligt, om du vill vara säker på att hela huset drar som det ska och inte bara enstaka punkter.

Vanliga frågor

Är kallras en naturlig del av att ha självdrag?

Ja, i viss mån. Självdrag kräver att kall luft tas in genom tilluftsventiler, och den luften sjunker mot golvet innan den hinner värmas upp helt. Ett svagt, jämnt kallras vid ventilerna är därför normalt. Blir det däremot ett tydligt, kallt stråk mot fötterna är det ofta ett tecken på ett åtgärdbart problem snarare än systemets grundfunktion.

Kan stängda tilluftsventiler förvärra upplevt kallras på andra ställen?

Ja. Stänger du en ventil måste luften ändå komma in någonstans, och den letar sig ofta fram genom otätheter i stället, till exempel vid golvsocklar eller fönster. Där är luften kallare eftersom den inte passerat en ventil som blandar in den mjukt. Resultatet blir ofta mer drag i ett annat rum än det du stängde ventilen i.

Bör jag täta alla otätheter i huset eller behövs vissa för att systemet ska fungera?

Självdrag behöver ett visst luftintag för att fungera, men det ska ske genom avsedda tilluftsventiler, inte genom slumpmässiga otätheter. Täta gärna springor vid golvlister, rörgenomföringar och fönsterkarmar. Se samtidigt till att ventilerna är öppna och rena, annars minskar den totala luftväxlingen i huset.

Kan kallras minska om jag flyttar möbler bort från kalla ytor?

Att flytta möbler bort från fönster och ytterväggar kan göra att du själv upplever mindre drag i vardagen, men det åtgärdar inte orsaken till kallraset. Luften som kommer in via ventiler eller otätheter fortsätter att sjunka mot golvet på samma sätt. För att lösa problemet behöver ventiler och otätheter kontrolleras, inte möbleringen.

Källor

• Boverket
• Folkhälsomyndigheten