Vad är skillnaden mellan tilluftsventil och frånluftsventil?

Skillnaden är att tilluftsventilen släpper in frisk luft utifrån, oftast placerad högt i sovrum och vardagsrum, medan frånluftsventilen suger ut använd och fuktig luft från kök och badrum. I ett självdragssystem samverkar de utan fläkt, genom temperatur- och tryckskillnader som får luften att röra sig av sig själv.

Många blandar ihop orden när de pratar med en ventilationstekniker eller läser en ritning över sitt hus. Det är lätt hänt, men det spelar roll. Fel ventil på fel plats stör hela luftflödet i bostaden, och i ett självdragssystem finns ingen fläkt som kompenserar för misstaget.

Grejen är att självdrag bygger på en känslig balans mellan in och ut. Sitter tilluftsventilerna i fel rum, eller är de igensatta, får frånluftsventilerna inget att jobba med. Så är det. Därför är det värt att förstå precis vad varje ventil gör, innan man börjar peta i systemet.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler ställer krav på luftväxling i bostäder, men pekar inte ut exakt vilken ventil som ska sitta var. Istället handlar reglerna om det samlade luftflödet i hela huset. Boverket beskriver grundprincipen för ventilation i byggregler så här: frisk luft ska tillföras vistelserum som sovrum och vardagsrum, medan använd luft ska föras bort från kök, badrum, wc och grovkök. Med andra ord är tilluftsventilen till för renrum, och frånluftsventilen för våtrum och kök. Den uppdelningen gäller oavsett om huset har självdrag, frånluft med fläkt eller ett FTX-system med värmeåtervinning.

Något lagstadgat intervall för rengöring av kanaler och ventiler finns inte. Branschens riktmärke ligger i regel på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, beroende på hur dammigt och fuktigt inomhusklimatet är. Fler boende eller mycket matlagning med os gör att det behövs oftare. Ett hushåll utan husdjur och med god städrutin klarar sig ofta i det övre spannet.

Så går det till i praktiken

Tilluftsventilen är konstruerad för att blanda in kall uteluft med den varmare rumsluften innan den sjunker ner mot golvet. Det minskar risken för kallras, alltså den obehagliga känslan av kall luft som faller rakt ner över den som sitter nära ventilen. Just därför sitter den högt, gärna ovanför en radiator som värmer luften på vägen in.

Frånluftsventilen fungerar tvärtom. Den sitter i kök, badrum, tvättstuga och grovkök, ofta i tak eller högt på vägg, och suger ut fuktig och använd luft ur bostaden. I ett självdragssystem drivs hela flödet av temperaturskillnad mellan ute och inne samt av vind mot skorstenen eller frånluftskanalen. Ingen fläkt hjälper till. Det innebär att ventilernas skick, placering och inställning avgör om luften överhuvudtaget rör sig som den ska.

Fungerar det inte i ena änden, fungerar det sällan i den andra heller. En tilluftsventil som är stängd eller igensatt av damm gör att frånluftsventilen inte får någon ny luft att ersätta den som sugs ut, vilket i praktiken bromsar hela systemet.

Vanliga tecken att se upp med

Kort sagt: ja, det märks när något inte stämmer. Imma på fönster eller kvardröjande matos i köket är vanliga tecken på att frånluftsventilen inte drar som den ska. Fuktig lukt i badrummet är ett annat tecken, särskilt om den dröjer sig kvar länge efter dusch. Drag runt en tilluftsventil, eller tvärtom ingen känsla av luftrörelse alls, tyder på att den är feljusterad eller igensatt av damm.

Ett enkelt test är att hålla en bit toalettpapper eller ett tunt tygstycke mot ventilen. Rör sig pappret svagt inåt vid frånluftsventilen, och svagt utåt vid tilluftsventilen, fungerar systemet ungefär som det ska. Står pappret helt still är det dags att undersöka saken närmare, gärna innan fukten hinner ge upphov till mögel eller dålig lukt som biter sig fast i tyg och tapeter.

Vad kostar det?

Priset styrs mer av vilket system huset har än av enskilda ventiler. För en villa med självdrag, alltså ett S-system helt utan fläkt och aggregat, ligger rengöring av ventiler och kanaler i regel mellan 2 500 och 4 500 kr, något lägre än för ett hus med frånluftsfläkt. Ett hus med F-system, alltså frånluft med fläkt, hamnar oftare mellan 3 000 och 5 500 kr, eftersom fläkten och dess kanaler kräver mer arbete. En lägenhet med färre ventiler och kortare kanaler kostar ofta mindre, ungefär 1 500 till 4 000 kr.

Priset beror också på hur lättillgängliga ventilerna och kanalerna är, och hur mycket smuts som har hunnit samlas över åren. Den som vill läsa mer om vad som ingår i en rengöring av ventilationskanaler kan göra det på sidan om ventilationsrengöring, där de olika systemtyperna beskrivs närmare.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Att torka av ventilernas galler utvändigt med en fuktig trasa klarar de flesta själva. Det håller ytan fräsch, men rensar inte kanalerna bakom väggen. Jo, det är nämligen där damm och ludd samlar sig över tid, ibland också mögel, långt bortom vad en trasa eller ett dammsugarmunstycke når. Grejen är att självdragskanaler ofta går rakt upp genom huset, ibland flera våningar, vilket gör dem svåra att komma åt utan rätt utrustning och rätt verktyg.

Det handlar med andra ord om två olika saker: skötsel av det man ser, och rengöring av det man inte ser. Den som vill se vilka ventilationsfirmor som utför den här typen av arbete kan hitta en översikt på sidan om ventilationsfirmor, där olika alternativ finns samlade.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att stänga tilluftsventiler helt för att slippa drag, särskilt vintertid. Det stryper hela systemet, eftersom frånluftsventilerna då saknar ny luft att ersätta den som sugs ut. Ett annat misstag är att måla igen ventilerna vid renovering, vilket i praktiken stänger dem utan att det syns utifrån. Det märks. Ofta upptäcks det först när fukt eller mögellukt redan hunnit bli ett problem.

Ett tredje misstag är att blanda ihop vilken ventil som är vilken och rengöra fel del av systemet, vilket kostar tid utan att lösa det egentliga problemet. Ett fjärde är att aldrig kontrollera resultatet efteråt, till exempel med papperstestet, för att se om luften faktiskt rör sig som den ska efter en rengöring eller justering.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Att rengöra ventiler och kanaler i en vanlig villa tar oftast några timmar, beroende på hur många ventiler och hur långa kanaler huset har. Ett enkelt papperstest för att kontrollera funktionen tar bara någon minut per ventil. Är kanalerna svåråtkomliga eller kraftigt igensatta kan arbetet dra ut på tiden.

Vad händer om man väntar för länge?

Damm och fett byggs på successivt inuti kanalerna, vilket gör att luftflödet minskar steg för steg utan att man alltid märker det direkt. Med tiden ökar risken för fukt, mögellukt och sämre inomhusluft, särskilt i badrum och kök. Ju längre man väntar, desto mer arbete krävs ofta för att få systemet att fungera som det ska igen.

Kan man göra det själv?

Att rengöra ventilernas galler utvändigt och kontrollera luftflödet med ett enkelt papperstest kan de flesta göra själva. Att rengöra kanalerna bakom väggarna kräver däremot ofta specialverktyg och erfarenhet av hur självdragssystem är uppbyggda. Fel grepp här kan skada kanalerna eller försämra flödet ytterligare.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar att veta var husets tilluftsventiler och frånluftsventiler sitter, och gärna notera om något rum känns extra fuktigt eller drar mindre än andra. Det är också bra att se till att ventilerna är fritt tillgängliga, utan möbler eller gardiner i vägen. Den informationen gör det lättare att bedöma omfattningen av arbetet i förväg.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler