Hur mäter man luftflödet efter ett filterbyte?

En luftflödesmätare, till exempel en flödeshuv eller en anemometer, sätts mot varje tillufts- och frånluftsdon efter filterbytet, och de avlästa värdena jämförs mot injusteringsprotokollet för fastigheten. Ligger flödet mer än några procent fel behöver aggregatet justeras om. Själva mätningen tar normalt en kvart till en halvtimme, beroende på hur många don fastigheten har.

Du har just bytt filter i FTX-aggregatet, kanske på egen hand, kanske genom en servicetekniker, och undrar om flödet verkligen kom tillbaka till rätt nivå. Det är en rimlig fråga. Ett nytt filter har lägre tryckfall än det gamla, och det kan rubba balansen mellan tilluft och frånluft även om aggregatet i övrigt fungerar precis som det ska. Just nu, när allt fler fastighetsägare byter filter oftare för att hålla nere energikostnaden, blir det lätt att glömma bort själva mätningen som hör till. Grejen är att ett filterbyte utan uppföljande mätning bara är halva jobbet.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler ställer krav på lägsta luftflöde i bostäder och lokaler utifrån golvyta och antal personer, men reglerna säger egentligen ingenting om exakt vilket instrument som ska användas vid en mätning efter filterbyte. Grejen är att kraven snarare pekar ut vilka flöden som ska uppnås, medan valet av mätmetod ligger hos den som utför kontrollen, se Boverkets regler om ventilation. Riktmärket i praktiken kommer i stället oftast från injusteringsprotokollet som togs fram när systemet en gång trimmades in, ofta i samband med en OVK-besiktning. Filterklassningen har dessutom ändrats de senaste åren, vilket gör jämförelser mellan gammalt och nytt filter lite krångligare än förr. Sedan ISO 16890 infördes klassas ventilationsfilter som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7, vilket gör det viktigt att välja rätt filter så att tryckfallet, och därmed luftflödet, hamnar där det ska. Byter man till fel klass kan flödet ändras även om filtret ser likadant ut som det gamla.

Så går det till i praktiken

En servicetekniker börjar oftast med att läsa av aggregatets tryckfall över filtret, eftersom en stor avvikelse där avslöjar om filterbytet gjorts korrekt innan man ens tittar på donen. Därefter mäts flödet vid varje tillufts- och frånluftsdon, antingen med en flödeshuv som placeras tätt mot donet eller med en anemometer i kanalen om donet är svårt att komma åt. Värdena förs in i protokollet och jämförs med de ursprungliga injusteringsvärdena för just den fastigheten. Stämmer inte flödet finjusteras spjäll eller fläkthastighet stegvis tills balansen mellan tilluft och frånluft är återställd, och sedan görs ofta en ny kontrollmätning för att bekräfta resultatet. Den som vill läsa mer om vad som faktiskt ingår i ett filterbyte, och hur ofta det behöver göras, hittar en genomgång av filterbyte i ventilationsaggregat. Kort sagt: mätningen är en kontroll av hela systemets funktion, inte bara ett byte av en pappbit i en ram.

Vanliga tecken att se upp med

Ett tydligt tecken är att vissa rum känns dragiga medan andra känns unket instängda, vilket ofta betyder att flödet inte är i balans efter bytet. Ett annat är att aggregatet låter mer än vanligt eller brummar på ett nytt sätt. Det märks. Fuktfläckar vid fönster eller kondens på insidan av glaset kan också peka på för lågt luftflöde, särskilt i badrum och kök där fukten annars inte förs bort ordentligt. Dessutom är ett stigande tryckfall över filtret, trots att det nyss bytts, ett tecken på att filtret är fel dimensionerat eller att kanalerna bakom är smutsiga. Samtidigt kan ett för högt flöde ge onödigt hög energiförbrukning och ett pipande ljud i don och kanaler, vilket lika gärna behöver justeras ner som ett för lågt flöde behöver höjas.

Vad kostar det?

En vanlig FTX-service, filterbyte inräknat, kostar i regel 1 200 till 3 200 kr per tillfälle, där arbetskostnaden ligger på 500 till 1 500 kr och filtren kostar 300 till 1 500 kr per sats beroende på filterklass och fabrikat. Vill man bara byta filter, utan den bredare funktionskontroll som annars ingår i ett ordinarie servicebesök, brukar det landa på 500 till 1 500 kr per tillfälle. Räknat per år hamnar filterkostnaden för en villa ofta på 1 200 till 4 000 kr, eftersom de flesta aggregat behöver filter två till fyra gånger om året för att hålla flödet och verkningsgraden uppe. För en bostadsrättsförening kan ett samordnat serviceavtal i stället landa på 300 till 900 kr per lägenhet och år, vilket ofta blir billigare per enhet än om varje lägenhet sköts för sig, dock räknas det inte som arbete i en privatbostad och ger därför inget rotavdrag. I kommersiella lokaler, som kaféer och restauranger, byts filtren oftare, kanske två till fyra gånger per år, vilket driver upp årskostnaden till ungefär 2 000 till 8 000 kr. Ett frånluftsaggregat utan tilluftsfilter är enklare att serva och kostar oftast 800 till 2 000 kr per tillfälle.

Så väljer du rätt hjälp

Be alltid om att få se injusteringsprotokollet och de uppmätta flödena efter besöket, svart på vitt, inte bara ett muntligt besked om att allt är bra nu. En seriös tekniker lämnar siffror, inte bara ett intryck. Jämför gärna flera företag innan du bestämmer dig, eftersom pris och vad som faktiskt ingår i besöket kan skilja sig påtagligt mellan olika aktörer på marknaden. Innan du skriver under något avtal är det också klokt att känna till vilka varningstecken som brukar dyka upp i branschen, till exempel i den genomgång av vanliga bluffar inom ventilationsbranschen som beskriver hur oseriösa upplägg kan se ut och vad man bör undvika. Fråga också vilket mätinstrument teknikern använder och om resultatet dokumenteras skriftligt, för det är just den dokumentationen du har nytta av vid nästa filterbyte.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att byta filter men aldrig mäta flödet efteråt, vilket gör att en eventuell obalans blir kvar i flera år utan att någon märker det. Så är det. Ett annat misstag är att välja fel filterklass, så att det nya filtret ger ett annat tryckfall än det gamla och därmed rubbar hela injusteringen. Många glömmer också bort att rengöra don och kanaler i samband med filterbytet, trots att smuts där påverkar flödet minst lika mycket som själva filtret gör. Vidare är det ett misstag att bara lyssna efter ljud eller känna med handen framför donet i stället för att faktiskt mäta, eftersom örat och handen inte kan skilja på en liten och en stor avvikelse. Slutligen är det ett misstag att skjuta upp kontrollen för länge, eftersom ett aggregat som går obalanserat en längre tid både drar mer energi och sliter onödigt på fläktarna.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Själva flödesmätningen tar oftast en kvart till en halvtimme om aggregatet redan är injusterat sedan tidigare. Behöver spjäll eller fläkthastighet justeras om tar besöket i regel längre, ofta en till två timmar beroende på hur många don fastigheten har.

Vad händer om man väntar för länge?

Ett obalanserat flöde som får fortsätta drar ofta mer energi än nödvändigt och kan ge sämre inomhusluft i vissa rum. Med tiden ökar dessutom risken för fukt och kondens där flödet är för lågt, vilket i värsta fall skadar material i väggar och fönster.

Kan man göra det själv?

Ett enkelt filterbyte klarar många själva, men att mäta luftflödet med rätt instrument och tolka resultatet mot ett injusteringsprotokoll kräver oftast utrustning och kunskap som en privatperson sällan har hemma. De flesta väljer därför att låta en tekniker göra kontrollmätningen, särskilt om det gått lång tid sedan senaste injusteringen.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om injusteringsprotokollet från förra gången finns tillgängligt, så teknikern har något att jämföra mot. Se också till att don och galler inte är blockerade av möbler eller gardiner innan mätningen, eftersom det annars kan ge missvisande värden.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler