Är det sant att G4 och F7 filter har försvunnit?

Nej, filtren finns kvar, men namnen är delvis borta. Sedan standarden ISO 16890 infördes klassas ventilationsfilter som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de gamla beteckningarna G4, M5 och F7. Filtret gör samma jobb som förut, men märkningen på förpackningen ser annorlunda ut.

Du har kanske hittat en gammal servicerapport eller en tom filterkartong där det står G4 eller F7, och undrat om filtret helt enkelt har slutat tillverkas. Så är det inte. Grejen är att hela klassificeringssystemet bytte namn för några år sedan, medan filtrens funktion i stort sett är oförändrad.

Det spelar roll nu eftersom du ska beställa nytt filter till ditt FTX-aggregat och vill vara säker på att du köper rätt sort. Blandar du ihop den gamla och den nya märkningen riskerar du att beställa ett filter som inte passar aggregatets krav på luftflöde och renhetsgrad. Därför är det värt att förstå kopplingen mellan de gamla bokstavsklasserna och de nya ePM-beteckningarna innan du handlar nästa filtersats, och varför just den kopplingen inte alltid är helt rak.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Filterbyten och ventilationsrengöring styrs inte av någon detaljerad lag som pekar ut exakt vilken filterklass du måste använda i ett vanligt hem. I stället är det tillverkarens anvisningar för respektive FTX-aggregat som avgör vilken klass som krävs, ofta i kombination med Boverkets allmänna råd om ventilation och inomhusmiljö i byggregelverket. Boverket pekar framför allt på att ventilationen ska fungera som avsett över tid, vilket i praktiken förutsätter att filtren byts regelbundet och att kanalerna hålls rena.

Ventilationsrengöring har heller inget lagstadgat intervall. Branschens riktmärke ligger i regel på ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, beroende på hur mycket matos, damm och fukt som passerar kanalerna. Filterbyte sker betydligt oftare, eftersom filtren sitter i den direkta luftvägen och sätter igen mycket snabbare än själva kanalsystemet. Det är alltså två olika tidsscheman som lätt blandas ihop, trots att de hör till samma aggregat.

Så går det till i praktiken

I praktiken motsvarar det gamla G4 ofta ett grovfilter i klassen Coarse, medan den gamla M5 och F7 hamnar närmare ePM10 respektive ePM1 beroende på exakt filtrering och testmetod. Så enkelt är det ändå inte alltid. Två filter med samma bokstavsbeteckning kan nämligen hamna i olika ePM-klasser beroende på fabrikat, eftersom ISO 16890 mäter faktisk avskiljning av små partiklar i stället för att bara sortera efter det enda testresultat som de gamla EN 779-klasserna byggde på.

Vid ett vanligt filterbyte tar en tekniker, eller du själv, ut det gamla filtret, kontrollerar aggregatets modellbeteckning och beställer motsvarande ePM-klass hos återförsäljaren. Sitter du osäker på vilken klass som gäller för just ditt aggregat finns en genomgång av hur du väljer rätt filter till FTX-aggregatet, med konkreta exempel på hur de gamla och nya beteckningarna hänger ihop. Filtret monteras sedan i samma hållare som tidigare, eftersom fysiska mått och installation i regel inte har ändrats, bara klassificeringen av hur bra filtret renar luften.

Vissa aggregat använder kassettfilter, andra påsfilter med större yta. Formen påverkar inte klassbeteckningen i sig, men den avgör vilket filter som fysiskt passar. Därför räcker det inte att bara veta ePM-klassen, du behöver också modellbeteckningen på aggregatet för att beställa rätt storlek.

Vanliga tecken att se upp med

Ett igensatt filter märks, även om du inte tänker på det som ett filterproblem. Luftflödet minskar, aggregatet låter mer än vanligt och energiförbrukningen kan krypa uppåt eftersom fläkten får jobba hårdare för att pressa luft genom ett smutsigt filter. Allergibesvär som förvärras inomhus, en unken lukt från tilluftsdonen eller synligt damm runt ventilerna är också tecken värda att ta på allvar.

Ett annat tecken är att filtret ser missfärgat eller grått ut jämfört med hur det såg ut när det var nytt. Det märks. Under pollensäsongen blir skillnaden ofta tydligare, eftersom tilluftsfiltret då arbetar hårdare och sätter igen snabbare än under övriga delar av året.

Väntar du för länge med bytet ökar dessutom risken att smuts och fukt sprids vidare in i själva aggregatet, vilket i värsta fall kräver en mer omfattande rengöring av kanaler och komponenter. Så är det tyvärr ofta. Ett filter som borde ha bytts för länge sedan kostar med andra ord mer i det långa loppet, både i energi och i eventuell extra rengöring.

Vad kostar det?

Ett rent filterbyte, utan bredare funktionskontroll, kostar i regel mellan 500 och 1 500 kronor per tillfälle. Ingår filterbytet i ett ordinarie servicebesök av FTX-aggregatet hamnar totalkostnaden i stället oftare mellan 1 200 och 3 200 kronor, där arbetskostnaden normalt ligger på 500 till 1 500 kronor och själva filtret kostar 300 till 1 500 kronor per sats beroende på filterklass och fabrikat. För frånluftsaggregat utan tilluftsfilter är servicen enklare och kostar ofta mellan 800 och 2 000 kronor per tillfälle.

Räknar du på ett helt år brukar filterkostnaden för en villa landa på ungefär 1 200 till 4 000 kronor, eftersom de flesta aggregat behöver nya filter två till fyra gånger per år för att hålla luftflödet och verkningsgraden uppe. I kommersiella lokaler som café och restaurang byts filtren oftare, ofta 2 till 4 gånger per år, vilket ger en årskostnad på ungefär 2 000 till 8 000 kronor. Ett serviceavtal för en villa ligger i regel mellan 1 800 och 4 500 kronor per år, medan en bostadsrättsförening ofta betalar mellan 300 och 900 kronor per lägenhet och år för ett samordnat avtal. Ett sådant föreningsavtal räknas inte som arbete i en privatbostad och ger därför inget rotavdrag, till skillnad från service som utförs i din egen villa.

Så väljer du rätt hjälp

Grejen är att inte alla som byter filter också gör en fullständig funktionskontroll av aggregatet. Ett rent filterbyte tar bort det smutsiga filtret och sätter i ett nytt, medan ett ordinarie servicebesök dessutom kontrollerar fläktar, kondens och styrsystem. Vill du vara säker på att aggregatet fungerar som det ska efter bytet är ett fullständigt servicebesök oftast bättre värt pengarna än ett isolerat filterbyte.

Du kan läsa mer om vad som ingår i ett filterbyte hos en ventilationsfirma, inklusive skillnaden mellan att bara byta filter och att göra en full service. Be alltid om aggregatets exakta modellbeteckning innan du tar in offerter, eftersom det gör det lättare för firman att avgöra vilken ePM-klass som krävs och undvika att fel filter beställs in. Har det gått flera år sedan kanalerna rengjordes senast är det dessutom värt att fråga om det arbetet behöver göras samtidigt, i stället för att boka två separata besök.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att beställa filter enbart utifrån den gamla bokstavsklassen, utan att kontrollera vilken ePM-klass som faktiskt motsvarar aggregatets krav. Ett annat misstag är att blanda ihop filterklasser mellan tilluft och frånluft. De har ofta olika krav, eftersom tilluftsfiltret ska stoppa pollen och partiklar utifrån, medan frånluftsfiltret framför allt skyddar aggregatets inre delar från damm inifrån bostaden.

Många väntar dessutom för länge mellan bytena för att spara pengar, vilket sällan lönar sig i längden eftersom ett igensatt filter sliter på fläkten och ökar elförbrukningen. Ett tredje misstag är att anta att alla filter med samma bokstav är identiska mellan olika fabrikat, trots att avskiljningsgraden faktiskt kan skilja sig åt. Kort sagt: håll koll på aggregatets manual, byt i tid och dubbelkolla klassbeteckningen innan du handlar nästa sats filter.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Ett rent filterbyte tar oftast en halvtimme upp till en timme, beroende på hur lättillgängligt aggregatet är. Ingår filterbytet i ett fullständigt servicebesök med funktionskontroll av fläktar och styrsystem räknar du snarare med en till två timmar.

Vad händer om man väntar för länge?

Ett gammalt, igensatt filter minskar luftflödet och tvingar fläkten att jobba hårdare, vilket ofta syns som högre elförbrukning. Väntar du väldigt länge kan smuts och fukt även börja sätta sig inne i aggregatet, vilket i förlängningen kan kräva en mer omfattande rengöring än ett vanligt filterbyte.

Kan man göra det själv?

Ja, på många aggregat är filterbytet i sig enkelt och går att göra själv om du vet exakt vilken ePM-klass och storlek som gäller för din modell. Den bredare funktionskontrollen som ingår i ett ordinarie servicebesök, till exempel kontroll av kondens och styrsystem, kräver ofta mer kunskap om just ditt aggregat.

Behöver man förbereda något innan?

Ta fram aggregatets modellbeteckning och gärna manualen innan du beställer filter eller tar in offerter, så slipper du beställa fel klass eller storlek. Det underlättar också att notera hur länge sedan det var som filtret och kanalerna senast sågs över.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler