Ett hus behöver i regel minst 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter golvyta när någon vistas där, enligt BBR 6:25. Dessutom ska luften bytas minst 0,5 gånger per timme, och varje person behöver minst 4 liter per sekund (FoHMFS 2014:18). För en villa på 150 kvadratmeter blir det ungefär 52 l/s.
Hur vet du då om just ditt hus når dit? Många märker det först när fönstren immar på morgonen eller när hallen luktar instängt. Nu på hösten, med fönstren stängda igen, syns det tydligare än under sommaren. Det är nämligen då huset är som tätast och luften har minst chans att bytas ut på egen hand.
Svaret på hur mycket som behövs ligger i två saker: hur stort huset är och hur många som bor där. Resten handlar om att luften faktiskt kommer fram, och det är ofta där det brister. Grejen är att ett aggregat kan vara dimensionerat rätt på papperet, men om filter är igensatta eller kanaler belagda med damm når bara en del av luften fram.
Räkneexempel: luftflöde för en villa
Ta en villa med 150 m² golvyta och 2,4 meter i takhöjd. Grundregeln ger 150 gånger 0,35, alltså 52,5 l/s. Det är flödet som ska passera genom huset medan någon är hemma.
Kontrollera sedan mot luftomsättningen. Husets volym blir ungefär 360 m³, och 0,5 omsättningar per timme betyder 180 m³ per timme. Det motsvarar 50 l/s. Siffrorna landar alltså nästan på samma ställe, vilket är ganska typiskt för ett vanligt hus med normal takhöjd.
Och personerna? En familj på fyra behöver minst 16 l/s enligt rådet om 4 l/s per person. Det är långt under 52 l/s. Så i en normalstor villa är det i regel golvytan som styr, inte antalet boende. Först när många bor på liten yta, till exempel sex personer i 90 kvadratmeter, börjar personflödet bli det som avgör.
Räkna gärna om till kubikmeter per timme om ditt aggregat anger flödet så. Då gånger du l/s med 3,6. Ungefär 52 l/s blir därmed drygt 187 m³ per timme.
En detalj till: när ingen är hemma får flödet vara lägre, förutsatt att du kan forcera upp det igen när folk kommer tillbaka. Det är därför många aggregat har ett läge för lågt flöde och ett för normalt. Det lägre läget är tänkt för arbetsdagar och semestrar, inte som ett permanent val.
Hur mycket ventilation behövs per person och rum?
Per person anger Folkhälsomyndighetens råd minst 4 l/s i rum där människor vistas. Ett sovrum med två personer behöver alltså åtta liter i sekunden. Det är värt att tänka på, eftersom man sover där i sju eller åtta timmar, ofta med stängd dörr. Luften förbrukas snabbare än i vardagsrummet.
Flödet fördelas inte lika i alla rum. Frånluften tas från kök, badrum, WC och tvättstuga, alltså de rum där fukt och lukt uppstår. Tilluften ska i stället komma in i sovrum och vardagsrum. Luften rör sig med andra ord genom huset, från de rena rummen mot de smutsiga.
Därför spelar dörrarna roll. Om det är tätt under sovrumsdörren kan luften få svårt att ta sig vidare mot frånluftsdonen i badrummet. En springa på någon centimeter under dörren gör ofta större skillnad än man tror. Det gäller särskilt i hus med tilluft i sovrummen, där luften annars bara blåser in och blir stående.
Ett tydligt mått på rummets luft är koldioxid. Enligt FoHMFS 2014:18 tyder halter över cirka 1 000 ppm på att ventilationen är otillräcklig. Det går att mäta med en enkel CO2-mätare, och många blir förvånade över hur högt sovrummet kan ligga på natten. Mät helst en hel natt med stängd dörr, så ser du kurvan stiga från kvällen till morgonen.
Så fungerar ventilation i hus: S, F, FX, FT och FTX
Det finns fem vanliga system, och de skiljer sig mest i hur luften sätts i rörelse.
S, självdrag. Luften rör sig av sig själv, driven av temperaturskillnad och vind. Det finns ingen fläkt. Systemet fungerar bäst en kall dag och sämst en vindstilla sommardag, så flödet varierar mer än i andra system. Frånluften går ofta upp genom murstockar eller kanaler till taket.
F, frånluft. En fläkt drar ut luft från kök, badrum och tvättstuga. Ny luft kommer in genom ventiler i ytterväggarna, ofta under eller ovanför fönstren. Det är vanligt i villor från 1970-talet och framåt. Fördelen är att flödet blir jämnare än med självdrag, men all värme i den utgående luften försvinner ut.
FX, frånluft med värmepump. Samma princip som F, men värmen i den utgående luften tas tillvara av en värmepump. Tilluften kommer fortfarande in genom ventiler. Du sparar alltså energi utan att dra nya kanaler till sovrummen.
FT, från- och tilluft. Här finns två fläktar. En drar ut luft och en blåser in ny luft via kanaler till sovrum och vardagsrum. Systemet ger kontrollerad tilluft, men den utgående luftens värme återvinns inte.
FTX, FT med värmeväxlare. Den utgående luften värmer den inkommande i en värmeväxlare. Du får ventilation utan att släppa ut all värme. Det kräver dock filter som byts regelbundet och kanaler som hålls rena, annars sjunker både flöde och verkningsgrad.
Vilket system du har ser du ofta på ett aggregat i tvättstugan, på vinden eller i en teknikhörna. Syns inget aggregat men det finns ventiler i badrum och kök är det troligen självdrag. Sitter det en fläkt i köket eller en liten låda på vinden med bara ett kanalrör är det oftast F. Två kanalrör in och två ut från samma låda pekar mot FTX.
Tecken på att huset får för lite ventilation
Det vanligaste tecknet är fukt. Immiga fönster på morgonen, kondens i fönsterkarmar och fuktfläckar i hörn tyder på att fuktig luft blir kvar inomhus. Det märks först i kalla delar av huset, till exempel bakom garderober på ytterväggar.
Instängd luft är nästa signal. Om du kommer in från en promenad och känner att luften är tung, eller om sovrummet luktar fränt på morgonen, är flödet sannolikt lågt. Det märks. Och lukten av matos som hänger kvar i timmar säger något om frånluften i köket.
Fler tecken är mer indirekta. Många får huvudvärk, känner sig trötta eller vaknar med torr hals utan att koppla det till luften. Det kan ha andra orsaker, så se det som en fingervisning snarare än ett bevis. Däremot är det ett bra skäl att mäta.
Dessutom kan själva aggregatet visa att något är fel. Hörs ett högre ljud än vanligt, eller har flödet blivit så svagt att du knappt känner luft vid donet, är ett filter ofta igensatt. En del aggregat har dessutom en filtervarning på displayen.
Men tänk på motsatsen också. Drag och kalla golv kan bero på att luften kommer in för snabbt eller på fel ställe, inte på att flödet är för lågt. Det gäller att läsa tecknen tillsammans, inte ett i taget.
Så kontrollerar du luftflödet i huset
Du kan göra en första kontroll själv, utan särskild utrustning. Håll ett tunt papper, till exempel en bit toalettpapper, mot ett frånluftsdon. Om pappret sugs fast och hänger kvar fungerar donet. Faller det av eller darrar bara lite är flödet svagt. Testet säger inget om exakta liter, men det avslöjar tydliga skillnader mellan rummen.
Jämför dessutom dina don sinsemellan. Om ett frånluftsdon i badrummet drar kraftigt men det i köket knappt drar något, finns det en blockering eller ett fel på just den grenen. Ställ inte om donens inställning själv. Skruvar du på dem kan du rubba balansen i hela systemet, och det är svårt att komma tillbaka till rätt läge utan mätning.
Ett steg längre är en handhållen vindmätare, en så kallad anemometer. Den visar lufthastigheten, och tillsammans med donets area kan du räkna ut ett ungefärligt flöde. Resultatet blir grovt, eftersom luften sällan strömmar jämnt över ytan. Använd det som riktvärde.
Titta också på aggregatets egna uppgifter. Många moderna FTX-aggregat visar inställt flöde, och en del larmar när filtren är fulla. Skriv ned värdena så att du kan jämföra med förra året. Ett flöde som sjunkit utan att du ändrat något har en orsak.
Sist, men inte minst, är CO2-mätaren ett bra komplement. Den mäter inte flödet direkt, men resultatet i rummen visar om flödet räcker för dem som bor där. Ligger halterna under cirka 1 000 ppm under normal vistelse är det ett gott tecken.
Vad påverkar flödet: filter, don och smutsiga kanaler
Filter är den vanligaste orsaken till tappat flöde i system med fläkt. Ett igensatt filter ger ett motstånd som fläkten måste kämpa mot, och då sjunker flödet. FTX-aggregat byter normalt filter en eller två gånger per år. Ett filtersats kostar ofta 300 till 1 500 kr beroende på filterklass och fabrikat.
Donen är nästa punkt. I kök och badrum samlas fett, damm och ludd på donets kant och i halsen bakom. Ett don som ser rent ut utifrån kan ha en smal öppning kvar inne i kanalen. Tilluftsdon i sovrum får ofta ett lager av damm, särskilt om huset har husdjur.
Kanalerna är svårast att bedöma själv, eftersom de sitter dolda. Damm och fett bygger ett lager på insidan som ökar friktionen och minskar flödet över tid. Det går sakta, så du vänjer dig. Efter tio, femton år kan skillnaden vara stor utan att någon enskild dag har känts annorlunda.
Så påverkas också energin. När flödet sjunker tvingas fläktarna ofta gå hårdare, vilket kostar el. I ett FTX-system försämras dessutom värmeväxlarens effekt när den sätter igen. Kort sagt: ett smutsigt system är sällan ett billigt system.
Slutligen kan själva huset spela in. Nya fönster med tätare spalter, tilläggsisolering och tätade klimatskal gör att mindre luft läcker in av sig själv. Ett hus som tidigare klarade sig på otätheter kan alltså behöva mer ventilation efter renovering, och frånluftsfläkten ensam räcker inte alltid till.
När hjälper rengöring eller service?
Rengöring hjälper när flödet är lågt trots rena filter och oförändrade inställningar. Då sitter smutsen oftast i kanalerna eller i donen. Vid rengöring av ventilationskanaler borstas och sugs kanalerna rena, och efteråt går det att jämföra flödet mot tidigare. För en villa med frånluftssystem brukar kostnaden ligga på 3 000 till 5 500 kr.
Service hjälper när det är aggregatet som har tappat prestanda. Det gäller byte av filter, kontroll av fläktar och rengöring av värmeväxlaren. I ett FTX-system är det ofta service som ger störst skillnad per krona, eftersom filtret påverkar hela flödet. Själva servicen, inklusive filterbyte, brukar landa på 1 200 till 3 200 kr per tillfälle.
Ett FTX-hus har fler delar som kan sätta igen. Därför ligger rengöring av ett FTX-system högre, ofta 5 000 till 9 000 kr, eftersom värmeväxlare och tilluftsdon ingår och inte bara frånluften. Ett självdragshus är enklast och billigast, ungefär 2 500 till 4 500 kr.
Vad som är rimligt för just ditt hus beror på storlek, system och hur länge sedan det sist gjordes. Mer om vad som styr kostnaden hittar du i översikten över priser för ventilationsrengöring. Där framgår också hur rotavdrag påverkar slutsumman för en villa.
Som tumregel gäller att filter byts först, eftersom det är billigast och oftast ger snabbast effekt. Hjälper inte det, och flödet fortfarande ligger under kraven, är kanalerna nästa misstänkta.
Vanliga frågor
- Kan huset få för mycket ventilation?
- Ja. För högt flöde kan ge kalla drag, torr luft på vintern och högre uppvärmningskostnad, eftersom mer uppvärmd luft byts ut. I ett hus med självdrag kan det hända en blåsig vinterdag. I ett aggregatsystem beror det oftast på att fläkten står på högsta läget i onödan.
- Räcker det att öppna fönster för att få tillräcklig ventilation?
- Sällan som enda lösning. Vädring ger snabb utspädning av luften, men den är ojämn, släpper ut mycket värme och fungerar dåligt på natten när fönstren oftast är stängda. Ett kort tvärdrag några minuter fungerar som komplement, medan huset behöver ett ventilationssystem som arbetar jämnt dygnet runt.
- Vem mäter luftflödet i en villa?
- Det görs av en ventilationsfirma med mätinstrument som sätts mot donen och i kanalen, och som visar flödet i liter per sekund i varje rum. I FTX-hus ingår ofta mätning eller funktionskontroll när aggregatet servas, vilket kostar 1 200 till 3 200 kr. Du kan också be om mätvärden före och efter ett arbete.
- Behöver man mer ventilation om man är fler i familjen?
- Ibland. Folkhälsomyndighetens råd är 4 l/s per person, men i en normalstor villa styr golvytan, så fler boende ger sällan ett högre minimikrav. Märkbar skillnad kommer när många sover i samma rum, eller när du duschar och lagar mat mer. Då kan du höja flödet tillfälligt med forcering.