Varför luktar det rök i lägenheten från ventilationssystemet?

Röklukt från ventilationen i en lägenhet beror oftast på att luft från en granne, till exempel cigarettrök eller brasrök, sugs in genom ett gemensamt kanalsystem. Det kan också bero på sot eller fett som samlats inne i kanalerna under lång tid. I ett hus med gemensam ventilation färdas luft lättare mellan lägenheter än man tror.

Du kanske vaknar av en skarp lukt av rök fastän ingen röker hos dig, eller känner att det luktar starkast vid ventilen i badrummet eller köket. Kort sagt: det märker man snabbt, för lukten kommer ofta i vågor snarare än som en jämn, svag doft.

Grejen är att detta inte bara är obehagligt. Lukten kan bero på dåligt fungerande brandspjäll eller på smuts som byggts upp i kanalerna och förvärrar problemet över tid. Dessutom kan återkommande röklukt vara ett tecken på att ventilationssystemet inte fungerar som det ska, vilket i sin tur kan påverka inomhusluften i flera lägenheter samtidigt.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverkets byggregler styr hur ventilationssystem ska fungera rent tekniskt. Lukt är inte reglerad i sig. Ändå beskriver Boverket - Ventilation i byggregler hur system ska vara utformade så att luft inte oavsiktligt förs mellan bostäder, vilket är precis det som går snett när röklukt sprids via kanalerna. Trots det förekommer det i praktiken, framför allt i äldre fastigheter med självdrag eller frånluftssystem där kanalerna delas mellan flera lägenheter.

Vidare finns inget lagstadgat intervall för hur ofta kanalerna ska rengöras. Branschens riktmärke ligger i regel på vart 3 till 6 år för ett vanligt hem, men i en brf med gemensamt system kan behovet variera mellan lägenheter beroende på hur mycket som lagts på donen och hur nära den enskilda kanalen ligger andra bostäder.

Möjliga orsaker steg för steg

Här går vi igenom de vanligaste förklaringarna, ungefär i den ordning de brukar visa sig i praktiken.

Jo, först och främst: grannens rökning eller matlagning. I ett gemensamt frånluftssystem sugs luft från flera lägenheter genom samma kanal upp till taket. Fungerar inte tryckbalansen som den ska, kan luft från en granne pressas in i en annan lägenhet i stället för att följa kanalen uppåt.

Därefter kommer sot och fett i kanalerna. Med åren samlas damm, matos och i vissa fall sot från levande ljus eller brasa inne i kanalväggarna, och det luktar rökigt så fort fläkten går igång, även om ingen röker just då.

Ett tredje skäl är trasiga eller felmonterade brandspjäll. De ska stänga vid brand eller kraftig rökutveckling, men om de kärvar eller sitter fel kan rök från en lägenhet eller ett gemensamt utrymme ta sig vidare genom systemet i stället för att stoppas.

Ett fjärde skäl kan vara något så enkelt som en skorsten eller eldstad i närheten, vars rökgaser dras in via ett tilluftsdon på fasaden, särskilt vid vissa vindriktningar och lågtryck.

Vanliga tecken att se upp med

Vissa signaler är värda att ta på allvar direkt. Kommer lukten i puffar, ofta i samband med att grannen lagar mat eller tänder en cigarett, tyder det på delad kanal snarare än smuts i din egen ventilation.

Luktar det däremot rökigt hela tiden, oavsett tid på dygnet, pekar det mer mot avlagringar inne i kanalerna eller ett aggregat som behöver ses över.

Missfärgade filter, svagt luftflöde vid donen, ovanligt oljud från fläkten eller kondens vid ventilerna är också tecken att inte ignorera. Det märks. Om lukten dessutom följer med in i sovrummet och stör sömnen, är det läge att undersöka saken snarare än att vänta och hoppas att den försvinner av sig själv.

Vad kostar det?

Priset beror på vilken typ av bostad och system det handlar om. En rengöring av ventilationskanalerna i en enskild lägenhet kostar i regel 1 500 till 4 000 kr, beroende på hur stort kanalsystemet är och hur svårt det är att komma åt.

I en brf där hela huset upphandlar rengöring gemensamt blir kostnaden ofta lägre per lägenhet, ungefär 800 till 1 800 kr per lägenhet. Det beror på att en firma då kan rengöra hela stammen i ett svep i stället för att åka till varje lägenhet för sig. Sådant arbete räknas inte som arbete i en privatbostad, så det ger inget rotavdrag.

Så väljer du rätt hjälp

Rök i ventilationen är sällan något man löser själv, framför allt inte i ett hus med gemensamt system. Det kräver ofta utrustning för att komma åt hela kanalsträckningen, samt kunskap om hur systemet är kopplat mellan lägenheterna.

På /ventilationsrengoring kan du läsa mer om hur en rengöring av ventilationskanaler går till och vad som brukar ingå i ett vanligt besök.

Behöver styrelsen eller en enskild boende hjälp att hitta någon som kan göra jobbet i just den här fastigheten, finns en lista med ventilationsfirmor att jämföra utifrån erfarenhet av flerbostadshus och gemensamma system.

För en brf är det ofta klokast att låta styrelsen samordna en besiktning av hela systemet innan man bestämmer sig för punktinsatser i enskilda lägenheter. Så är det ofta. Annars finns risk att problemet bara flyttar sig till grannen i stället för att försvinna.

Vanliga misstag att undvika

Ett vanligt misstag är att bara byta filter i sitt eget aggregat och tro att lukten försvinner. Fungerar inte grundorsaken, det vill säga delade kanaler eller smuts längre in i systemet, kommer lukten tillbaka förr eller senare.

Ett annat misstag är att vänta för länge innan man hör av sig till fastighetsägaren eller styrelsen, eller att skylla på fel sak, till exempel den egna spisfläkten, när problemet i själva verket sitter i en gemensam stam som betjänar flera våningar. Ju längre avlagringar får ligga, desto svårare och dyrare blir rengöringen att till slut utföra ordentligt.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En rengöring av en enskild lägenhets kanaler tar oftast en till två timmar, beroende på hur lätt kanalerna är att komma åt. I en brf med gemensam upphandling kan hela fastigheten ta allt från någon dag till en vecka, eftersom firman går lägenhet för lägenhet. Är brandspjäll eller aggregat inblandade kan besöket ta något längre tid.

Vad händer om man väntar för länge?

Sot och fett i kanalerna byggs på med tiden, vilket ofta gör att lukten förvärras i stället för att försvinna av sig själv. Dessutom ökar risken för att smutsen påverkar brandspjällens funktion, vilket är en säkerhetsfråga och inte bara en lukt. Ju mer som samlats, desto mer tidskrävande och dyrare blir rengöringen när den till slut görs.

Kan man göra det själv?

Man kan byta filter och torka av synliga ventiler själv, men de djupare delarna av kanalsystemet kräver oftast specialverktyg som en roterande borste eller undertrycksutrustning. I ett hus med gemensamt system är det dessutom svårt att veta var i kanalen problemet sitter utan att öppna upp och inspektera flera anslutningspunkter. Jo, ofta är det bäst att låta någon med rätt utrustning sköta själva kanalrengöringen.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar om man flyttar möbler och andra saker som står i vägen för ventilerna i taket eller väggen innan besöket. I en brf är det bra om styrelsen informerar samtliga boende i god tid, eftersom arbetet ofta kräver tillträde till varje lägenhet efter tur. Se också till att notera var i lägenheten lukten är som starkast, det underlättar felsökningen.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler