Vad betyder filterklasserna ePM1, ePM10 och Coarse?

Vad betyder filterklasserna ePM1, ePM10 och Coarse? Kort sagt: de beskriver hur bra ett ventilationsfilter är på att fånga upp partiklar av olika storlek, enligt den europeiska standarden ISO 16890. Coarse fångar grövre partiklar som pollen, insekter och grovt damm. ePM10 klarar mindre partiklar, medan ePM1 är den finaste klassen och fångar även riktigt små partiklar som sot, virus och vissa allergener.

Du har kanske just fått en offert eller ett servicebesök där teknikern nämner ePM1 i stället för det gamla F7, och undrar vad det faktiskt betyder för luften i huset. Det är inte konstigt om du blir osäker. Sedan beteckningarna byttes ut har många fastighetsägare och privatpersoner fått höra nya ord utan att någon riktigt förklarat vad de betyder i praktiken. Grejen är att skillnaden inte bara är kosmetisk, den påverkar både luftkvalitet inomhus och hur ofta du behöver byta filter.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Sedan ISO 16890 infördes klassas ventilationsfilter som ePM1, ePM10 eller Coarse i stället för de äldre beteckningarna G4, M5 och F7. Namnbytet skedde för att den gamla standarden, EN 779, mätte filtereffektivitet på ett sätt som inte alltid stämde med verkligheten i drift. Den nya metoden testar i stället hur väl filtret fångar partiklar i olika storleksintervall, från grova partiklar ner till PM1, alltså partiklar mindre än en mikrometer.

Beteckningen följs ofta av en procentsats, till exempel ePM1 60 procent, som visar hur stor andel av partiklarna i just den storleksklassen filtret fångar upp. Ju högre procentsats, desto effektivare filtrering, men också ofta ett större tryckfall och kortare livslängd på filtret. Det finns inget lagstadgat krav på exakt vilken filterklass ett hem eller en fastighet måste ha. Däremot ställer Boverket krav på att ventilationen ska ge ett tillräckligt luftflöde och en god inomhusmiljö, vilket indirekt styr vilket filter som är lämpligt. Ett för tätt filter i fel aggregat kan strypa luftflödet, medan ett för glest filter släpper igenom mer partiklar än nödvändigt. Så är det, helt enkelt en avvägning mellan renhet och kapacitet.

Så går det till i praktiken

I ett vanligt FTX-aggregat sitter oftast två filter, ett för tilluften som kommer utifrån och ett för frånluften som lämnar huset. Tilluftsfiltret behöver ofta en högre klass, till exempel ePM1, eftersom det ska skydda inomhusluften från utomhusföroreningar som pollen, avgaser och vägdamm. Frånluftsfiltret klarar sig däremot ofta med en enklare Coarse eller ePM10-klass, eftersom det bara filtrerar luft som redan finns inne i bostaden.

Ett aggregat i ett nybyggt hus i stadsmiljö kan till exempel ha tilluft i klass ePM1 och frånluft i Coarse, medan ett äldre aggregat på landsbygd ofta klarar sig med ePM10 i tilluften. Läget spelar alltså roll, precis som husets ålder och vilken typ av aggregat som är installerat. Vid ett servicebesök kontrollerar teknikern vilken klass som passar just ditt aggregat, utifrån fabrikat, modell och manualens rekommendation snarare än vad som råkar finnas i hyllan.

Om du vill läsa mer om vad som ingår när filtren byts ut, oavsett klass, finns en genomgång på sidan om filterbyte i ventilationssystem. Där framgår bland annat hur ofta byte behövs och vad som skiljer ett enkelt filterbyte från en fullständig service med funktionskontroll.

Vanliga tecken att se upp med

Ett igensatt filter märks sällan direkt, men vissa signaler brukar dyka upp efter ett tag. Svagare luftflöde från ventilerna är ett av de vanligaste tecknen, eftersom ett smutsigt filter gör att fläkten måste jobba hårdare för att pressa igenom samma mängd luft. Det märks. Andra tecken är en märkbar doft av instängd luft, mer damm på möbler trots regelbunden städning, eller att allergisymptom förvärras inomhus jämfört med utomhus, vilket är ologiskt om filtret gör sitt jobb.

Dessutom kan energiförbrukningen krypa uppåt utan att du direkt kopplar det till filtret. Ett aggregat som kämpar mot ett tilltäppt filter drar mer el för samma luftmängd, vilket syns på elräkningen över tid snarare än från en dag till en annan. Kondens på insidan av fönster under vintern kan också vara ett tecken på att luftväxlingen inte fungerar som den ska. Om aggregatet dessutom låter mer än vanligt, eller om en varningslampa tänds på styrpanelen, är det ofta filtret som är boven.

Vad kostar det?

Priset beror på om det handlar om ett enkelt filterbyte eller ett större servicebesök. Ett isolerat filterbyte utan bredare funktionskontroll kostar i regel mellan 500 och 1 500 kronor per tillfälle. En fullständig FTX-service, där filterbyte ingår tillsammans med kontroll av fläktar, kanaler och styrning, hamnar oftare mellan 1 200 och 3 200 kronor, varav arbetskostnaden normalt utgör 500 till 1 500 kronor och filtren själva 300 till 1 500 kronor per sats beroende på filterklass och fabrikat.

Filterklassen spelar roll för priset, eftersom ett finare ePM1-filter ofta kostar mer än ett enklare Coarse-filter av samma storlek. Räknat per år hamnar de flesta villor på ungefär 1 200 till 4 000 kronor i filterkostnad, eftersom de flesta aggregat behöver nya filter två till fyra gånger om året för att hålla luftflödet och verkningsgraden på rätt nivå. I en bostadsrättsförening läggs kostnaden i stället samordnat, oftast 300 till 900 kronor per lägenhet och år, vilket sällan räknas som arbete i en privatbostad och därför inte ger rätt till rotavdrag. För kommersiella lokaler som kaféer och restauranger, där filtren ofta byts fyra gånger om året, hamnar årskostnaden i stället mellan 2 000 och 8 000 kronor. Ett rent frånluftsaggregat utan tilluftsfilter är billigare att serva, ungefär 800 till 2 000 kronor per tillfälle, eftersom kontrollen blir enklare.

Så väljer du rätt hjälp

Grejen är att inte alla filter passar i alla aggregat, även om de har samma bokstavsklass på förpackningen. Fabrikat, mått och montering skiljer sig åt, så det säkraste är att låta någon med rätt kompetens välja filter utifrån aggregatets manual snarare än att gissa i en byggvaruhandel. En felaktig storlek kan läcka luft förbi filtret, vilket gör hela filtreringen meningslös oavsett hur fin klass filtret har.

Om du vill ha filterbyte och kontroll som en återkommande rutin, i stället för att komma ihåg det själv varje gång, kan ett serviceavtal vara ett alternativ. På sidan om hur ett serviceavtal för ventilation fungerar beskrivs vad som brukar ingå, hur ofta besök sker och vad som skiljer olika avtalsnivåer åt. Ett avtal innebär i regel att rätt filterklass beställs inför varje besök, vilket minskar risken att fel typ hamnar i aggregatet av misstag.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är nog att byta till fel klass för att den råkar finnas i lager. Ett Coarse-filter där tillverkaren rekommenderar ePM1 ger sämre filtrering, medan ett för fint filter i fel aggregat kan strypa luftflödet och slita på fläktmotorn i onödan. Både för högt och för lågt är alltså fel. Det handlar om att matcha klass mot aggregat, inte om att välja det finaste filtret som går att hitta.

Ett annat vanligt missförstånd är att bara byta ett av de två filtren, ofta tilluftsfiltret, och glömma frånluftssidan. Båda filtren slits även om det bara är det ena som syns när luckan öppnas. Många väntar dessutom för länge mellan bytena för att filtret "ser okej ut", trots att smuts och partiklar ofta byggs upp inuti filtermaterialet innan något syns utanpå. Kort sagt: håll koll på tid, inte bara på utseende.

Många blandar också ihop den gamla och den nya beteckningen, till exempel genom att anta att F7 alltid motsvarar exakt samma sak som ePM1. Överlappet finns, men likheten är inte exakt, så vid osäkerhet är det bättre att utgå från aggregatets manual eller fråga vid nästa servicebesök än att anta att gamla och nya klasser går att byta rakt av mot varandra.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

Ett enkelt filterbyte tar oftast 15 till 30 minuter om filtret är lätt att komma åt. En fullständig service, där filterbyte kombineras med kontroll av fläktar och styrning, tar i regel en timme eller något mer beroende på aggregatets placering.

Vad händer om man väntar för länge?

Ett igensatt filter minskar luftflödet och tvingar fläkten att jobba hårdare, vilket ökar elförbrukningen över tid. På sikt kan det också slita på fläktmotorn och göra att inomhusluften blir sämre eftersom filtret inte längre fångar partiklar effektivt.

Kan man göra det själv?

Ja, på många aggregat går det bra att byta filter själv om du vet vilken klass och storlek som gäller. Sitter filtren djupt inne i ett komplext FTX-system, eller är du osäker på rätt typ, är det tryggare att låta någon med rätt kompetens göra det i samband med en ordinarie service.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar att veta aggregatets fabrikat, modell och vilken filterklass tillverkaren rekommenderar, gärna hämtat ur manualen. Se också till att området runt aggregatet är fritt så filterluckan går att komma åt utan att flytta möbler eller förvaring i sista stund.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler