Varför måste ventilationskanaler vara täta?

Täta ventilationskanaler behövs för att luften ska gå dit den ska, i rätt mängd. Om kanalerna läcker sugs smutsig luft in från källare och vindsutrymmen, eller så försvinner uppvärmd inneluft ut i onödan. Det ger sämre inomhusluft, högre uppvärmningskostnad och en ventilation som inte fungerar som avsett.

Du kanske har märkt att ett rum aldrig blir riktigt varmt, trots att elementen går för fullt. Eller att det doftar matos från grannens lägenhet fast väggen skiljer er åt. Sånt är sällan bara irriterande. Otäta kanaler kostar pengar varje månad, och i värsta fall sprids fukt och partiklar dit de inte ska.

Grejen är att ett ventilationssystem bygger på ett visst tryck i olika delar av huset. Fungerar tätningen inte, rubbas hela balansen. Frånluftsfläkten kanske drar in kall uteluft genom en läckande skarv i stället för genom tilluftsventilerna, och då blir resten av huset lidande. Det märks som drag, kyla och en känsla av att ventilationen aldrig riktigt räcker till.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Boverket ställer krav på att ventilationssystemet ska klara sin funktion, men det finns inget exakt tätshetsvärde angivet i millimeter eller procent för varje enskilt hem. I stället handlar reglerna om att systemet ska ge tillräckligt luftflöde utan onödiga läckage, enligt Boverkets regler om ventilation i byggreglerna. Med andra ord är det funktionen som styr, inte en fast siffra du kan mäta mot.

Samma sak gäller rengöring. Det finns inget lagstadgat intervall, men branschens riktmärke är i alla fall ungefär vart 3 till 6 år för ett vanligt hem. Ett hushåll med mycket matlagning, öppen spis eller husdjur sliter snabbare på systemet än ett hus utan sådana källor, och behöver därför oftare både rengöring och kontroll av tätningen.

Så går det till i praktiken

En genomgång börjar oftast med en inspektion av kanalsystemet, ibland med kamera för att se insidan utan att riva upp väggar. Tekniker letar efter läckor vid skarvar, böjar och anslutningar till don, eftersom det är just där problemen brukar sitta. Gamla plåtfog och tejp som torkat och spruckit är vanliga bovar.

Själva tätningen görs sedan med material anpassat för ventilation, till exempel aluminiumtejp godkänd för ändamålet, fogmassa eller mekaniska klämmor beroende på kanaltyp. Vanlig byggtejp håller sällan över tid, den torkar och släpper. Passar det bra brukar rengöring och tätning ske vid samma besök, eftersom kanalen ändå är öppen och tillgänglig. Vill du läsa mer om vad ett sådant besök innehåller finns en genomgång av rengöring av ventilationskanaler att titta närmare på.

Vanliga tecken att se upp med

Kalla golv eller kallras vid ventiler är ofta första tecknet på otäta ventilationskanaler. Andra signaler är ojämn temperatur mellan rum, en energiräkning som stigit utan tydlig förklaring, eller ett svagt visslande ljud vid skarvar när fläkten går för fullt.

Lukt som sprids mellan lägenheter i flerbostadshus är också vanligt, liksom damm som samlas onaturligt snabbt kring vissa don. Kondens på vindsutrymmets undersida, eller på fönster inifrån, kan tyda på att fuktig inneluft läcker ut och kyls av mot kalla ytor. Jo, det är faktiskt ett av de tydligaste varningstecknen, för det handlar sällan om enbart energiförlust utan också om fuktrisk.

Vad kostar det?

Priset varierar med systemtyp och hur mycket arbete som krävs. För en villa med självdragssystem ligger rengöring ofta mellan 2 500 och 4 500 kr, eftersom det saknas fläkt och aggregat som komplicerar jobbet. Har villan ett frånluftssystem hamnar priset i regel mellan 3 000 och 5 500 kr, med ett genomsnitt runt 3 500 kr inklusive moms. Efter rotavdrag brukar en enklare rengöring i stället landa på 2 500 till 4 000 kr.

FTX-system, med både till och frånluft samt värmeväxlare, är dyrare att rengöra ordentligt och kostar oftast 5 000 till 9 000 kr eftersom både don och växlare ingår. För en lägenhet räcker det ofta med 1 500 till 4 000 kr på grund av ett mindre kanalsystem. Beställer en bostadsrättsförening rengöring för hela huset samtidigt blir priset per lägenhet lägre, ungefär 800 till 1 800 kr, men då räknas det inte som arbete i en privatbostad och rotavdrag blir inte aktuellt. Tätningsåtgärder utöver själva rengöringen prissätts vanligen separat och beror på hur många skarvar som behöver åtgärdas.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Enklare punktinsatser går att klara på egen hand. Att täta en synlig skarv vid ett don med rätt sorts aluminiumtejp är inget avancerat, förutsatt att du vet var kanalen sitter och att den faktiskt är tillgänglig. Så är det med de flesta småfixar.

Däremot kräver en fullständig genomgång av kanalsystemet ofta mer. Dolda kanaldelar på vinden, i krypgrunden eller bakom klädda väggar är svåra att komma åt utan rätt verktyg, och att bedöma hur stort ett läckage faktiskt är kräver ofta erfarenhet av tryckprovning. Är läckaget stort eller systemet gammalt lönar det sig sällan att chansa själv. I våra andra guider om kanaler går vi igenom fler exempel på hur problem uppstår och åtgärdas, se fler guider om ventilationskanaler för en bredare bild.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att använda fel material, framför allt vanlig tejp i stället för sådan som är godkänd för ventilation och tål värme och åldring. Ett annat misstag är att täta för hårt eller fel, så att luftflödet i kanalen stryps i stället för att bara täta skarven. Det löser ett problem men skapar ett nytt.

Många glömmer dessutom bort dolda kanaldelar, till exempel de som går genom ett kallt vindsutrymme, trots att det ofta är just där de största temperaturskillnaderna och därmed de största läckagen finns. Ett sista misstag är att hoppa över rengöring innan tätning. Sitter det fett eller damm kvar när tätningsmaterialet läggs på, fäster det sämre och lossnar snabbare. Kort sagt: ordning på rengöringen först, tätning sedan, annars håller arbetet inte länge.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

För en normal villa tar tätning och kontroll av kanalerna ofta en halv till en hel arbetsdag, beroende på hur många skarvar och don som behöver ses över. Är kanalsystemet stort eller svåråtkomligt, som i ett flerbostadshus, kan arbetet i stället sträcka sig över flera dagar.

Vad händer om man väntar för länge?

Läckage brukar bli värre med tiden eftersom fogar och tejp åldras, torkar och spricker. Det innebär högre uppvärmningskostnad, sämre luftkvalitet och ökad risk för fukt i vind eller väggar. Ju längre det får pågå, desto mer omfattande blir åtgärden till slut.

Kan man göra det själv?

Enklare punktinsatser, som att täta en synlig skarv med rätt aluminiumtejp, går att göra på egen hand om du vet var kanalen sitter. En fullständig genomgång av hela systemet kräver däremot ofta kunskap om tryckprovning och material för olika kanaltyper, vilket gör att många väljer att ta in hjälp för det.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar att i förväg veta var kanaler, don och eventuella rensluckor sitter, och att kunna berätta om du märkt drag, lukt eller kalla golv någonstans. Se också till att vindsutrymmen och kryputrymmen går att komma åt, eftersom en stor del av läckagen ofta finns just där.

Källor

• Boverket - Ventilation i byggregler