Vad är brandtätning av ventilationskanaler?

Brandtätning av ventilationskanaler innebär att hålen där en kanal passerar en brandcellsgräns, till exempel en vägg mellan två lägenheter, tätas med material som klarar samma brandklass som konstruktionen runt. Syftet är att stoppa brand och rökspridning via schaktet. Kravet gäller i stort sett alla flerbostadshus och kommersiella fastigheter, och du som fastighetsägare ansvarar för att tätningen fungerar över tid, inte bara vid nybygge.

Som fastighetsägare möter du frågan i flera lägen. Kanske har en besiktning gett en anmärkning. Kanske ska ett schakt byggas om, eller så har en hyresgäst borrat ett hål för en ny kanal utan att tänka på konsekvenserna. Grejen är att en ventilationskanal i praktiken är ett hål rakt genom huset, och om det hålet inte är ordentligt tätat spelar det ingen roll hur brandsäkra väggarna i övrigt är. Röken hittar alltid den enklaste vägen.

Det här spelar roll just nu därför att många äldre fastigheter har tätningar som aldrig setts över sedan systemet byggdes, samtidigt som krav och materialstandarder skärpts genom åren. En tätning som såg godkänd ut för tjugo år sedan uppfyller inte alltid dagens krav, och bristen upptäcks ofta först vid en brand, ett tillbud eller en renovering. Därför är det klokt att förstå vad brandtätning faktiskt innebär innan något händer, inte efteråt.

Vad säger reglerna och riktmärkena?

Brandskydd i byggnader styrs i grunden av Boverkets byggregler, men det är fastighetsägaren som i praktiken ansvarar för att brandcellsindelningen upprätthålls över tid, även efter ombyggnader och ingrepp i schakt. MSB beskriver brandtätning som en central del av det systematiska brandskyddsarbetet i fastigheter och verksamheter. Med andra ord är det inte en engångsåtgärd som avklaras vid nybygge, utan något som ska skötas och kontrolleras löpande, ungefär som brandvarnare och utrymningsvägar.

I praktiken innebär det att varje genomföring, ny som gammal, ska tätas med material som klarar minst samma brandklass som väggen eller bjälklaget den går igenom. Vidare gäller att alla ingrepp i schaktet, till exempel om en kanal byts ut eller en ny ledning dras bredvid, kräver att tätningen återställs korrekt efteråt. Faktum är att många brister uppstår just där: en elektriker eller en rörmokare öppnar en tätning för att dra kabel, och glömmer eller struntar i att täta igen ordentligt. Det märks sällan direkt. Men det får konsekvenser den dagen det brinner.

Så går det till i praktiken

Arbetet börjar med en inventering av var kanalerna passerar brandcellsgränser i fastigheten. Det låter enkelt, men i äldre hus med flera ombyggnader kan det vara svårt att veta exakt var alla genomföringar finns utan att öppna upp och titta i schaktet. En brandskyddstekniker eller ventilationsfirma med rätt kompetens går igenom ritningar och gör en fysisk kontroll, ofta i samband med annat underhåll av systemet.

Själva tätningen sker med certifierat material, till exempel brandfogmassa eller färdiga manschetter anpassade efter kanalens dimension och material. Runt plaströr används ofta en annan lösning än runt plåtkanaler, eftersom plast smälter vid brand medan plåt behåller sin form längre. Dessutom förekommer brandspjäll inuti kanalen på vissa ställen, en mekanisk lucka som stänger automatiskt vid hög temperatur och blockerar både rök och lågor. Det är alltså inte bara en klick fogmassa i en springa, utan ett system av lösningar som varierar beroende på var i huset man befinner sig och vilket material kanalen är gjord av.

Efter installationen ska arbetet dokumenteras. Det innebär att man antecknar vilket material som använts, vilken brandklass tätningen uppfyller och var i fastigheten den sitter. Den dokumentationen blir avgörande senare, både vid framtida besiktningar och om någon behöver göra ett nytt ingrepp i samma schakt. Utan dokumentation blir varje framtida kontroll onödigt tidskrävande.

Vanliga tecken att se upp med

Ett par saker brukar avslöja att brandtätningen inte är i skick. Synliga glipor eller springor runt en kanal, där den går genom vägg eller bjälklag, är den tydligaste varningssignalen. Så är det. Om du kan se dagsljus eller isolering genom springan är tätningen inte fullgod, oavsett hur snygg den ser ut på håll.

Ett annat tecken är lukt eller ljud som sprider sig mellan lägenheter via kanalsystemet, vilket kan tyda på att en genomföring är öppen eller att ett brandspjäll inte längre fungerar som det ska. Detsamma gäller om en tidigare renovering eller ett kabeldrag i schaktet aldrig följts upp med ny tätning. Vidare bör isoleringen runt kanalen kontrolleras med jämna mellanrum, eftersom gammalt material tappar en del av sin brandmotstånd med åren även om inget syns utanpå.

Om fastigheten nyligen fått en anmärkning vid en besiktning kopplad till brandskydd är det en stark signal om att brandtätningen behöver ses över snarast. En sådan anmärkning bör aldrig ligga och vänta, framför allt inte i ett hus med många lägenheter där konsekvenserna av en brandspridning drabbar fler än en hushåll.

Vad kostar det?

Priset för brandtätning styrs framför allt av hur många genomföringar som ska åtgärdas och hur svårtillgängliga de är, snarare än av kanalens längd. En enskild genomföring i ett schakt kan kosta relativt lite, medan en hel fastighet med många brandceller och trånga utrymmen blir en betydligt större post. Det finns inget enhetligt listpris i branschen, eftersom varje fastighet skiljer sig åt i planlösning och antal kanalgenomföringar.

Ofta upptäcks brister i brandtätningen i samband med annat underhåll, till exempel när ventilationskanalerna ändå rengörs. En rengöring av kanalerna i en vanlig villa med frånluftssystem kostar i regel mellan 3 000 och 5 500 kr, medan ett hus med FTX-system, som även har värmeväxlare och tilluftsdon att rengöra, oftare hamnar mellan 5 000 och 9 000 kr. I ett flerbostadshus där man upphandlar rengöring för hela fastigheten på en gång brukar priset i stället landa mellan 800 och 1 800 kr per lägenhet, vilket gör det naturligt att samordna en kontroll av brandtätningen med samma besök.

Kan man göra det själv eller ska man anlita hjälp?

Kort sagt: nej. Inte om det ska bli rätt. Brandtätning kräver certifierat material och kunskap om vilken brandklass som gäller för just den aktuella konstruktionen, och en tätning som ser bra ut men inte uppfyller kraven ger falsk trygghet snarare än verkligt skydd. Dessutom ska arbetet dokumenteras på ett sätt som håller för en framtida besiktning, vilket är svårt att göra rätt utan erfarenhet av just brandskydd i ventilationssystem.

Det finns gott om aktörer som säger sig kunna göra jobbet, men kvaliteten varierar en hel del. Om du är osäker på om ett företag håller måttet kan det löna sig att läsa om vanliga varningstecken hos oseriösa aktörer i branschen innan du bestämmer dig för vem som ska utföra arbetet. Ett seriöst företag redovisar alltid vilket material som använts och vilken brandklass tätningen uppfyller, svart på vitt, utan att du behöver fråga två gånger.

Vanliga misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att glömma återställa tätningen efter ett ingrepp i schaktet. Elektriker och rörmokare arbetar ofta i samma utrymme utan att någon har ett tydligt ansvar för brandskyddet efteråt, och då blir det lätt att tätningen bara hoppas över. Ett annat misstag är att blanda ihop material som inte är avsedda för ändamålet, till exempel vanlig byggfog i stället för certifierad brandfogmassa. Det ser tätt ut. Men det klarar inte en brand.

Bristande dokumentation är ytterligare ett återkommande problem. Om ingen antecknat vilken brandklass som gäller eller var genomföringarna sitter tvingas nästa hantverkare eller besiktningsman göra om kontrollen från grunden varje gång något ska ändras i schaktet. Och att vänta med kända brister är sällan en bra idé, eftersom kostnaden för att göra rätt inte brukar minska med tiden. Snarare tvärtom.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det?

En enstaka genomföring kan tätas på en till två timmar, medan en genomgång av ett helt flerbostadshus med flera schakt ofta tar en till några dagar beroende på antal brandceller. Tiden styrs mest av hur lätt eller svår åtkomsten till kanalerna är, inte av hur stor fastigheten är i sig.

Vad händer om man väntar för länge?

Risken är att en brand eller rökutveckling sprider sig snabbare mellan brandceller än den annars skulle ha gjort, eftersom schaktet blir en genväg genom huset. Dessutom kan bristande brandtätning ifrågasättas i efterhand av försäkringsbolag eller vid en juridisk utredning om något har hänt. Ju längre man väntar, desto fler ingrepp hinner dessutom göras i samma schakt utan att tätningen följs upp.

Kan man göra det själv?

Att fylla en synlig springa med vanlig fogmassa löser inte problemet, eftersom endast certifierat brandtätningsmaterial räknas som godkänt. Jobbet kräver också kunskap om vilken brandklass som gäller för just den väggen eller bjälklaget, vilket sällan går att avgöra på känsla. Ta därför in en firma med rätt kompetens för själva tätningen.

Behöver man förbereda något innan?

Det underlättar att ha ritningar över fastigheten tillgängliga, så att teknikern snabbt kan hitta var kanalerna går och var brandcellsgränserna finns. Se också till att schakt och utrymmen där kanalerna löper är åtkomliga, utan möbler eller förråd i vägen. Om arbetet sker i en bebodd fastighet är det bra att informera berörda hushåll i förväg, eftersom vissa moment kan innebära kortare avbrott i ventilationen.

Källor

• MSB - Brandskydd i verksamheter